跳到主要内容
Nelum
瑞典的法律

Regulation (2016: 858) on the use of genetic resources and traditional knowledge of such resources

颁布于 2016-08-18 · 文本截至 2026-10-01

以研究形式发布的公开法律与官方指引,不构成法律、税务或金融建议。

研究内容本身以英文撰写。标题和标签已翻译,调查结果和引文未翻译。

关于这部法律

原标题
Förordning (2016:858) om användning av genetiska resurser och traditionell kunskap om sådana resurser.
语言
Swedish
类型
条例
国家
瑞典
主题
Livestock, Cultivated plants, Wild species and ecosystems
关键词
animal reproduction, genetic resources, animal production, plant production, traditional knowledge/indigenous knowledge, governance, access and benefit-sharing, biodiversity, monitoring
类别
agriculture

在哪里阅读

    该法律没有记录来源链接。

文本

所收录的法律原文,按条款排列。每个条款都有自己的链接。

  1. Förordning (2016:858) om användning av genetiska resurser och traditionell kunskap om sådana resurser SFS nr: 2016:858 Departement/myndighet: Miljö- och energidepartementet Utfärdad: 2016-08-18 Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet) 1 § Denna förordning kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen, och 2. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1866 av den 13 oktober 2015 om närmare föreskrifter för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 vad gäller registret över samlingar, övervakning av användarnas efterlevnad och bästa praxis. 2 § Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 6 § miljöbalken i fråga om 7 § andra stycket, och 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Myndighetsansvar 3 § Naturvårdsverket är behörig myndighet enligt artikel 6.1 i förordning (EU) nr 511/2014. Naturvårdsverkets ansvar som behörig myndighet enligt artikel 7.2, artikel 7.3 i fråga om kontakter med förmedlingsinstitutionen och behöriga nationella myndigheter och artiklarna 7.4, 7.5, 9, 10.1 och 12.c i förordning (EU) nr 511/2014 och artiklarna 5, 6, 7.1 och 7.2 i förordning (EU) 2015/1866 gäller även i fråga om sådana traditionella kunskaper som omfattas av 8 kap. 5 § andra stycket miljöbalken. 4 § Naturvårdsverket ska 1. vidta kompletterande åtgärder enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 511/2014, 2. företräda Sverige i det samrådsforum som avses i artikel 15 i förordning (EU) nr 511/2014, och 3. ansvara för Sveriges rapporteringsskyldighet enligt http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=2016:858 http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2016:858 a) artikel 16 i förordning (EU) nr 511/2014, och b) artikel 29 i Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser och rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, i fråga om andra åtgärder som vidtagits för att genomföra protokollet än sådana åtgärder som ska rapporteras enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 511/2014. Register över samlingar 5 § En ansökan om registrering av en samling enligt artikel 5.2 i förordning (EU) nr 511/2014 ska lämnas till Naturvårdsverket. 6 § Naturvårdsverket prövar ansökningar om registrering av samlingar enligt artikel 5.2 i förordning (EU) nr 511/2014. Deklarationsskyldighet 7 § I artikel 7.2 i förordning (EU) nr 511/2014 finns bestämmelser om skyldigheter för den som använder en genetisk resurs eller en traditionell kunskap som rör en sådan resurs. I artikel 5.1-5.3 i förordning (EU) 2015/1866 finns bestämmelser om skyldigheter för den som tar emot forskningsmedel som avser användning av en sådan resurs eller kunskap. Skyldigheterna i artikel 7.2 i förordning (EU) nr 511/2014 och i artikel 5.1-5.3 i förordning (EU) 2015/1866 gäller även den som använder en sådan traditionell kunskap som avses i 8 kap. 5 § andra stycket miljöbalken. Tillsyn och avgifter 8 § Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och 2 kap. 9 a § miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om avgifter finns i 7 kap. 4 a § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Straff och förverkande 9 § Bestämmelser om straff och förverkande finns i 29 kap. miljöbalken. Överklagande 10 § I 19 kap. 1 § tredje stycket miljöbalken finns bestämmelser om överklagande till mark och miljödomstol.