Regulation (2016: 858) on the use of genetic resources and traditional knowledge of such resources
颁布于 2016-08-18 · 文本截至 2026-10-01
以研究形式发布的公开法律与官方指引,不构成法律、税务或金融建议。
研究内容本身以英文撰写。标题和标签已翻译,调查结果和引文未翻译。
关于这部法律
- 原标题
- Förordning (2016:858) om användning av genetiska resurser och traditionell kunskap om sådana resurser.
- 语言
- Swedish
- 类型
- 条例
- 国家
- 瑞典
- 主题
- Livestock, Cultivated plants, Wild species and ecosystems
- 关键词
- animal reproduction, genetic resources, animal production, plant production, traditional knowledge/indigenous knowledge, governance, access and benefit-sharing, biodiversity, monitoring
- 类别
- agriculture
在哪里阅读
该法律没有记录来源链接。
文本
所收录的法律原文,按条款排列。每个条款都有自己的链接。
Förordning (2016:858) om användning av genetiska resurser och traditionell kunskap om sådana resurser SFS nr: 2016:858 Departement/myndighet: Miljö- och energidepartementet Utfärdad: 2016-08-18 Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet) 1 § Denna förordning kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen, och 2. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1866 av den 13 oktober 2015 om närmare föreskrifter för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 vad gäller registret över samlingar, övervakning av användarnas efterlevnad och bästa praxis. 2 § Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 6 § miljöbalken i fråga om 7 § andra stycket, och 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Myndighetsansvar 3 § Naturvårdsverket är behörig myndighet enligt artikel 6.1 i förordning (EU) nr 511/2014. Naturvårdsverkets ansvar som behörig myndighet enligt artikel 7.2, artikel 7.3 i fråga om kontakter med förmedlingsinstitutionen och behöriga nationella myndigheter och artiklarna 7.4, 7.5, 9, 10.1 och 12.c i förordning (EU) nr 511/2014 och artiklarna 5, 6, 7.1 och 7.2 i förordning (EU) 2015/1866 gäller även i fråga om sådana traditionella kunskaper som omfattas av 8 kap. 5 § andra stycket miljöbalken. 4 § Naturvårdsverket ska 1. vidta kompletterande åtgärder enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 511/2014, 2. företräda Sverige i det samrådsforum som avses i artikel 15 i förordning (EU) nr 511/2014, och 3. ansvara för Sveriges rapporteringsskyldighet enligt http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=2016:858 http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2016:858 a) artikel 16 i förordning (EU) nr 511/2014, och b) artikel 29 i Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser och rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, i fråga om andra åtgärder som vidtagits för att genomföra protokollet än sådana åtgärder som ska rapporteras enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 511/2014. Register över samlingar 5 § En ansökan om registrering av en samling enligt artikel 5.2 i förordning (EU) nr 511/2014 ska lämnas till Naturvårdsverket. 6 § Naturvårdsverket prövar ansökningar om registrering av samlingar enligt artikel 5.2 i förordning (EU) nr 511/2014. Deklarationsskyldighet 7 § I artikel 7.2 i förordning (EU) nr 511/2014 finns bestämmelser om skyldigheter för den som använder en genetisk resurs eller en traditionell kunskap som rör en sådan resurs. I artikel 5.1-5.3 i förordning (EU) 2015/1866 finns bestämmelser om skyldigheter för den som tar emot forskningsmedel som avser användning av en sådan resurs eller kunskap. Skyldigheterna i artikel 7.2 i förordning (EU) nr 511/2014 och i artikel 5.1-5.3 i förordning (EU) 2015/1866 gäller även den som använder en sådan traditionell kunskap som avses i 8 kap. 5 § andra stycket miljöbalken. Tillsyn och avgifter 8 § Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och 2 kap. 9 a § miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om avgifter finns i 7 kap. 4 a § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Straff och förverkande 9 § Bestämmelser om straff och förverkande finns i 29 kap. miljöbalken. Överklagande 10 § I 19 kap. 1 § tredje stycket miljöbalken finns bestämmelser om överklagande till mark och miljödomstol.