Marine Spatial Plans

1. Om havsplanering ................................................................................. 8.

2. Havsplanering i ett sammanhang ........................................................10.

3. Havsplaneringsprocessen ...................................................................16.

4. Bedömning av konsekvenser ...............................................................23.

5. Tillämpning av havsplanerna ...............................................................26. Del 2 Havsplanernas övergripande vägledning samt överväganden 31. Här presenteras visionen och de planeringsmål som formulerats för havsplanerna. Inne- håller vägledning kring mest lämplig användning, plankartor och de generella övervä- ganden som legat till grund för planeringen.

6. Havsplanernas vision och mål .............................................................32.

7. Vägledning om mest lämplig användning och särskild hänsyn ..............38.

8. Övergripande överväganden ...............................................................42. Del 3 Bottniska viken: vägledning och övervägande 66. Innehåller vägledning och överväganden som är specifika för Bottniska vikens havs- planeområde.

9. Vägledning och överväganden för Bottniska vikens havsområden .........67. Del 4 Östersjön: vägledning och överväganden 84. Innehåller vägledning och överväganden som är specifika för Östersjöns havsplane- område.

10. Vägledning och överväganden för Östersjöns havsområden ...............85. Havsplaner | Introduktion 5 Del 5 Västerhavet: vägledning och överväganden 119. Innehåller vägledning och överväganden som är specifika för Västerhavets havsplane- område.

11. Vägledning och överväganden för Västerhavets havsområden ......... 120. Del 6 Innebörd och konsekvenser 134. Här beskrivs vad havsplanerna innebär och vilka konsekvenser som de tre planerna för- väntas ge.

12. Havsplanernas innebörd................................................................. 135.

13. Konsekvenser av havsplaneförslagen ............................................. 139. Del 7 Planeringsförutsättningar 149. Redogör för de förutsättningar i övrigt som planeringen tagit hänsyn till. Delen innehål- ler även förteckningar på underlag som använts.

14. Kustområdenas attraktivitet och samhällsutveckling ...................... 150.

15. Havets tillstånd .............................................................................. 155.

16. Klimat och samhällsanpassning ..................................................... 159.

17. Ekosystemtjänster ......................................................................... 162.

18. Intressen och anspråk .................................................................... 166.

19. Risker ........................................................................................... 237.

20. Förteckningar och referenser ......................................................... 240. Havsplaner | Introduktion 6 Detta är havsplanering Del 1 1

1. Om havsplanering Havsplanering är till för att havet ska användas hållbart, nu och i framtiden. Många ska samsas om havet, och havsplanerna underlättar detta genom att ge vägledning kring vad som är den bästa användningen av havet ur ett helhetsperspektiv. Detta är havsplanering Havet och användandet av havets resurser ger många nyttor i vårt samhälle. Några exempel är miljöer för rekreation, produktion av livsmedel och för- nybar energi samt utrymme för transporter. I och kring havet finns djur- och växtliv som är viktiga delar av ekosystemet och som utgör grunden för en rik biologisk mångfald som ger motståndskraft mot klimatförändringar. Det kommer nya innovativa användningar av havets resurser samtidigt som påfrestningarna på ekosystemen är stora. I havet finns också ett kulturland- skap som i stora delar är outforskat. Stora krav ställs på ett hållbart nyttjande av havets resurser samtidigt som det finns stora utmaningar, såsom föränd- rat klimat, ökad befolkning, urbanisering, och en globaliserad värld. En havsplan ger vägledning om användning för de områden som omfattas av havsplanen, för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till deras beskaffenhet, läge och de behov som finns i samhället. Havsplaneringen avväger mellan olika intressen. Vägledningen ska använ- das av myndigheter, kommuner och regioner vid planläggning och pröv- ning av anspråk på användning inom havsplaneområdet. Syftet med havsplanerna är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Havsplanerna förenar näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål. Havs- planerna ska bidra till att • god miljöstatus i havsmiljön nås och upprätthålls • havets resurser används hållbart så att havsanknutna näringar kan utvecklas • samexistens främjas mellan olika verksamheter och användningsområden. Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 8 Sverige tar fram tre havsplaner – en för Bottniska viken, en för Östersjön 1 och en för Västerhavet. Havsplanerna omfattar Sveriges ekonomiska zon och de områden som inte ingår i fastigheter i svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför den baslinje som avses i lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. I arbetet med att ta fram havsplaner har en ekosystemansats tillämpats, i enlighet med vad havsplaneringsförord- ningen föreskriver. Sverige har införlivat EU:s ramdirektiv för havsplanering (2014/89/EU) i svensk lagstiftning genom miljöbalken (1998:808) och havsplaneringsför- ordningen (2015:400). Havsplanerna beslutas av regeringen. Regeringen får även meddela före- skrifter om sådana förbud eller begränsningar av verksamheter och åtgärder inom ett havsplanerat område som behövs för att uppnå syftet med planen. Havs- och vattenmyndigheten har arbetat fram förslag till havsplaner i sam- arbete med flera andra myndigheter och aktörer. Det är första gången som Sverige tar fram statliga havsplaner. Utöver fram- tagandet av havsplanerna bidrar arbetet med havsplaneringen till ny kun- skap om havet och dess användning. Havsplanernas redovisning Havsplanerna består av en karta och en planbeskrivning enligt 3 § havsplane- ringsförordningen. Kartan ska redovisa • grunddragen för användningen av havsområdet • de områden som är av riksintresse enligt 3 kapitlet miljöbalken • andra allmänna intressen av väsentlig betydelse. Planbeskrivningen ska • ange inriktningen för användningen av havsområdet • ange och beskriva de områden som är av riksintresse enligt 3 kapitlet miljöbalken • redogöra för andra allmänna intressen av väsentlig betydelse, den nuva- rande användningen och övriga planeringsförutsättningar • redovisa de överväganden som legat till grund för planen • ange hur frågor om oförenliga ändamål bör lösas • redovisa innebörden och konsekvenserna av användningen enligt planen. Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 9 1

2. Havsplanering i ett sammanhang Havplaneringen förhåller sig till Sveriges förpliktelser enligt FN:s havsrätts- Läs mer om sammanhanget i konvention (SÖ 2000:1) och folkrätten i övrigt samt lagstiftning och politik Havsplanering – Nuläge 2014 och på EU-nivå. Samarbete spelar en viktig roll i planeringen. Sverige samar- Färdplan havsplanering. betar med sina grannländer inom EU-projekt och i arbetet med regionala havsmiljökonventioner. Inom Sverige överlappar planeringsansvaret i terri- torialhavet mellan kommunen och staten i 65 kommuner. Havsplaneringen är en av flera processer i den samlade havs- och vattenförvaltningen. Gränser i havet och Sveriges rättigheter FN:s havsrättskonvention erbjuder ett i det närmaste heltäckande regelverk för havens fredliga utnyttjande och inkluderar samtliga marina områden. Konventionen upprättar en noggrann balans mellan å ena sidan kuststatens intressen att kontrollera verksamheter i kustnära områden, å andra sidan En kuststats baslinje består Gränser i havet antingen av normala baslinjer som ska utgöras av lågvattenlinjen ut- Baslinjer med kusten, av räta baslinjer som Sjöterritoriets gräns under vissa förutsättningar får dras mellan lämpliga punkter på Angränsande zonens statens yttersta öar, av punkter på yttre avgränsningslinjer låga skär utanför baslinjerna, så Ekonomiska zonens kallade lågvattenskär, eller av en yttre avgränsningslinjer kombination av normala och räta baslinjer. Baslinjen längs Sveriges kust består av både normala och/ eller räta baslinjer. En kuststats territorialhav får utsträckas till högst 12 nautiska mil från baslinjerna. Kuststatens inre vatten i havet utgör tillsam- mans med territorialhavet en del av statens suveräna sjöterritorium. Havsområden utanför sjöterritoriet har havsrättslig status som inter- nationellt vatten. En kuststats angränsande zon får utsträckas till högst 24 nautiska mil, dess exklusiva ekonomiska zon till högst 200 nautiska mil och dess kontinentalsockel till högst 200 nautiska mil från baslinjerna. Kontinentalsockeln kan under vissa omständigheter sträcka sig ännu längre. Figur 3. Gränser i havet Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 10 1 Figur 4. Begrepp, gränser och planeringsansvar. I territorialhavet delar staten planeringsansvar med kommunerna. I den ekonomiska zonen har staten ensamt planeringsansvar. alla staters rätt att utnyttja det fria havet utan onödiga begränsningar. Kon- ventionen innehåller ett omfattande regelverk med förpliktande bestäm- melser till skydd av den marina miljön. Sveriges sjöterritorium omfattar inre vatten och territorialhavet. Inre vatten består av vattenområden på land samt i havet innanför riksgränsen och de baslinjer som följer av konventionen och övriga folkrättsliga överenskom- melser. Territorialhavet sträcker sig tolv nautiska mil från baslinjerna med de begränsningar som följer av överenskommelser om bl.a. riksgränsen. Sverige har full suveränitet över sjöterritoriet. I enlighet med folkrätten har dock utländska fartyg rätt till oskadlig genomfart på territorialhavet. Sveriges angränsande zon sträcker sig högst 24 nautiska mil räknat från baslinjerna. Inom den angränsande zonen får åtgärder vidtas för att utöva nödvändig kontroll för att förhindra eller bestraffa överträdelser på svenskt territorium, inklusive territorialhav, av lagar och andra författningar som rör tullar, skatter, inresa eller hälsofrågor, och skydda fornlämningar, forn- fynd och andra föremål av arkeologiskt eller historiskt intresse. En kuststats suveräna rättigheter vad avser fiske och andra levande tillgångar får inom ramen för en ekonomisk zon utövas upp till 200 nautiska mil från kusten. Kuststaten har också jurisdiktion för att bygga och använda konstgjorda öar, anläggningar och konstruktioner, att utöva marinvetenskaplig forskning samt skydda och bevara den marina miljön. Samtidigt gäller de flesta fria havsrättigheterna (förutom t.ex. fiske) i den ekonomiska zonen. Sveriges ekonomiska zon omfattar de områden utanför sjöterritoriet som framgår av en bilaga till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. Sverige har viss jurisdiktion och vissa suveräna rättigheter inom den Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 11 ekonomiska zonen. Svenska myndigheter kan vidta åtgärder inom zonen 1 inom ramen för de befogenheter de har enligt svensk lagstiftning och i en- lighet med folkrättens regler. Reglering av fiske sker inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik. EU har delegerat rätten att utfärda viss regle- ring till medlemsstaterna. Havsplanerna omfattar större delen av territorialhavet och svensk ekono- misk zon i sin helhet. I territorialhavet delar staten planeringsansvar med kommunerna. I den ekonomiska zonen har staten ensamt planeringsansvar. Det finns även lagstiftning och politik på EU-nivå som rör havet och verksamheter kopplade till havet. Det gäller bland annat EU:s havsmiljödi- rektiv (2008/56/EG), andra miljöskyddsdirektiv och unionens transport-, sjöfarts- och energipolitik samt den tidigare nämnda fiskeripolitiken. Många grannländer att samverka med De svenska havsplanerna gränsar till nio grannländers territorialhav eller ekonomiska zoner. Grannländerna har kommit olika långt i sin havsplanering. De sju grann- länder som är medlemmar i EU är förbundna att utarbeta havsplaner i en- lighet med EU:s ramdirektiv för havsplanering (2014/89/EU). Direktivets artikel 11 anger skyldighet att samarbeta med angränsande EU-länder. Syftet är att skapa enhetliga och samordnade planer samt etablera samarbeten som framförallt hanterar gränsöverskridande frågor. Medlemsländerna ska även sträva efter samarbete med angränsande länder utanför EU. Sverige har ta- git en aktiv roll genom att leda de EU-finansierade projekten Baltic SCOPE 2015–2017 och Pan Baltic Scope 2018–2019. Sverige har också deltagit i Bal- tic LINes 2016–2019 samt deltar i NorthSEE 2016–2021 och Capacity4MSP 2019-2022. I projekten arbetar grannländerna gemensamt med att koordinera plane- ringsfrågor som rör olika sektorer, exempelvis sjöfart och fiske liksom att samordna data och planeringsunderlag. I Baltic SCOPE behandlades till exempel energi, fiske, natur och sjöfart. De deltagande ländernas ansvariga planeringsmyndigheter deltog i projektet och sektorsmyndigheterna bjöds in att delta i diskussionerna. Baserat på behov och det gemensamma arbetet i projektet utarbetades rekommendationer för hantering av gränsöverskri- dande frågor (Baltic SCOPE, 2017). I Pan Baltic Scope fortsatte samverkan över gränserna som stöd för de nationella havsplaneringsprocesserna. Här ingick bland annat samarbete om grön infrastruktur, sammanlagd, kumu- lativ påverkan, ekonomisk och social konsekvensanalys av havsplaner samt samordning mellan landplanering och havsplanering. I Capacity4MSP drar länderna lärdomar av de projekt som genomförts, och fortsätter koordine- ringen mellan ländernas planering genom ett särskilt planeringsforum. Mer formaliserat samarbete sker även inom ramen för konventionen om skydd av Östersjöområdets miljö (Helcom), där Bottniska viken och Kat- tegatt ingår. Det finns ett särskilt forum för samarbete mellan de ministrar som har ansvar för fysisk planering i Östersjöregionen, Vision and Strategies Around the Baltic Sea (Vasab). Vasab och Helcom har bildat en arbetsgrupp Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 12 för fysisk planering av havet som bland annat har utvecklat riktlinjer för 1 gränsöverskridande samråd och hur ekosystemansatsen kan tillämpas i havsplaneringen. Dialog mellan länder och de förslag till havsplaner och miljökonsekvens- beskrivningar som tas fram sker också i form av så kallat Esbosamråd. Det innebär att grannländer inklusive Sverige först informerar om att havspla- nering är på gång och sedan låter de intresserade grannländerna lämna synpunkter. Kommunernas planering av territorialhavet Kommunerna har enligt plan- och bygglagen (2010:900) planeringsansvar för Sveriges territorium, vilket även innefattar inre vatten och territorialhav. Den statliga havsplaneringen innebär att planeringsansvaret i territorialha- vet nu överlappar mellan kommunen och staten i 65 kommuner. Ytterligare ett 20-tal kommuner har kust mot havet, men inte hav som ingår i de statliga havsplaneområdena. I översiktsplaner redovisar kommunerna hur de vill främja en långsiktig god utveckling när det gäller mark- och vattenanvändning. Översiktspla- nerna är grunden för kommunernas rätt att själva besluta om detaljplaner och tolka innebörden i allmänna intressen. Ett 20-tal kommuner har in- kluderat kust- och havsområdet i sin översiktsplanering. Områden nära land och i kustzonen behandlas dock oftare och mer detaljerat i planerna än områden längre ut i territorialhavet (Boverket, 2018a). Under de senaste åren har många kustkommuner antingen inlett förarbete för planering av havsområdet eller inlett arbete med översiktsplanering. Enligt 7 kapitlet plan- och bygglagen ska Stockholms och Skåne län utföra regional fysisk planering. I Stockholms län utförs regionplaneringen av Re- gion Stockholm. Här innehåller planeringen ställningstaganden som rör skärgårdsmiljöerna. Från och med 1 januari 2019 gäller en förändrad lag- stiftning som innebär att regionplanering även ska ske i Skåne län. Region Skåne genomför planeringen. För att åstadkomma ökad enhetlighet i landet bör det enligt propositionen En ny regional planering (2017/18:26), införas regional fysisk planering i ytterligare län, när behov av och förutsättningar för sådan planering finns. Havs- och vattenmyndigheten utvecklade projektformen KOMPIS (Kom- munal planering i statlig samverkan) för att stödja och förstärka kommu- nernas förberedelser och genomförande av översiktsplanering i havet. Pro- jektformen syftade även till att stödja kustlänsstyrelsernas samordning av kommunernas arbete, så att den statliga havsplaneringen kan samverka med den kommunala översiktsplaneringen i havet. För genomförande av projekt gavs bidrag till kustlänsstyrelserna för att i sin tur sökas av kustkommuner- na i länet. Mellan åren 2016-2018 beviljade Havs- och vattenmyndigheten 26 miljoner kronor till Sveriges kustlänsstyrelser. Vid projektformens avslut 2018 hade en rad projekt genomförts. Projekten ledde till nya mellankom- munala samarbeten, inventeringar och fördjupade underlag som införlivats i kommunala översiktsplaner längs med Sveriges kust. Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 13 Havsplanering – en del av havs- och 1 vattenförvaltningen Havs- och vattenförvaltningen berör många av samhällets sektorer. Ekosys- temen känner inte av administrativa gränser och en grundläggande princip för förvaltningen är därför att den ska vara koordinerad och integrerad i alla sina delar. Vattenförvaltningen har en stark koppling till havsförvaltningen och tillsammans ska de ses som en helhet från källa till hav. Havspolitiken utgår från att haven är en oumbärlig resurs för människan och samhället. Havs- och vattenförvaltningen innehåller flera verktyg och instrument, allt ifrån fysisk planering till juridiska och ekonomiska styrmedel. Regeringen har pekat ut den maritima sektorn som viktig för tillväxt och utveckling och antog en nationell maritim strategi år 2015 (Näringsdeparte- mentet, 2015). Strategin är ett inriktningsdokument för det fortsatta arbetet med att utveckla de maritima näringarna. Utöver utveckling av traditionella branscher som fiske och sjöfart finns det potential för bland annat ener- giutvinning till havs, nya former för vattenbruk, miljöteknik, blå biotek- nik och marin och kustnära turism. Den nationella strategin kopplar till Europeiska kommissionens riktlinjer för en integrerad strategi för havspo- litiken (KOM/2008/0395) och till Europeiska kommissionens strategi Blå tillväxt - möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn (KOM/2012/494). I maj 2021 publicerade kommissionen en ny strategi för en hållbar blå ekonomi i EU: Omställning av EU:s blå ekonomi för en håll- bar framtid (KOM/2021/240). Den nya strategin är en del i EU:s gröna giv. Samtidigt som tillväxt och utveckling ska ske har Sverige utmaningen att uppnå god miljöstatus i våra hav. Effekterna av övergödningen är fortsatt tydliga och omfattande. Ytterligare åtgärder krävs för att minska tillförseln av näringsämnen från land till hav. Det lokala åtgärdsarbetet behöver ut- vecklas liksom arbetet med att minska belastningen av främst fosfor i sjöar, kustområden och hav. De negativa miljöeffekterna av yrkesfiske måste fort- satt minska. Bland annat behöver uttaget av arter av fiskar och skaldjur bli långsiktigt hållbara. Ökad förekomst av marint skräp är ett växande hot. Målsättningen är att kunna utveckla användningen av havets resurser på ett hållbart sätt, så att vi säkerställer en god havsmiljö. Mycket av den negativa miljöpåverkan i havet har sitt ursprung på land och behöver åtgärdas vid sin källa. För att vända den negativa miljöutvecklingen och uppnå en hållbar använd- ning av havens resurser antog Europeiska gemenskapen (nu EU) bland an- nat havsmiljödirektivet (2008/56/EG), som införts i Sverige genom havs- miljöförordningen (2010:1341). Havsmiljödirektivet syftar till att uppnå eller upprätthålla god miljöstatus i Europas hav till år 2020. Det finns även ett vat- tendirektiv (2000/60/EG) som anger vad EU-länderna ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten. Direktivet har införts i Sverige genom vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Verktygen i havsmiljöförord- ningen är definition och bedömning av god miljöstatus, miljökvalitetsnor- mer med tillhörande indikatorer, åtgärdsprogram och övervakningsprogram för havsmiljön. Bedömning av tillståndet i de svenska förvaltningsområ- dena, eller havsområdena, sammanfattas i Havs- och vattenmyndighetens Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 14 rapport Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2018 – 2023, Bedömning 1 av miljötillstånd och socioekonomisk analys (2018e). Miljökvalitetsnormer är de juridiska styrmedel som används för att god miljöstatus ska nås eller upprätthållas. Utgångspunkten när man fastställer en miljökvalitetsnorm är kunskap om vad människan och naturen tål, utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden. Normen ska därför av- spegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillstån- det, men tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas. Genom miljökvalitetsnormernas tillämpning vid bland annat tillstånds- prövning och miljötillsyn får de dock en indirekt påverkan även på sådana verksamheter som påverkar eller kan komma att påverka miljötillståndet. Den övergripande miljökvalitetsnormen, med innebörd att god miljöstatus ska upprätthållas eller nås i Nordsjön och Östersjön till 2020 finns i 17 § havsmiljöförordningen. Vad god miljöstatus innebär preciseras i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som känneteck- nar god miljöstatus och miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön. I dessa föreskrifter finns också andra miljökvalitetsnormer med indikatorer som syftar till att vi ska kunna uppnå god miljöstatus. När det gäller vattendirektivet är målet att uppnå god ekologisk och kemisk status. För att nå målet fastställs miljökvalitetsnormer och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå god vattenkvalitet. Det upprättas även förvalt- ningsplaner för arbetet. Havsplaneringen är en process som ska bidra till att havsanknutna näringar kan utvecklas samtidigt som god miljöstatus nås och upprätthålls. Havspla- neringen skapar goda möjligheter till samsyn om hur vi ska använda haven hållbart. Havsplaneringen är en av flera processer i den samlade havs- och vattenförvaltningen som tillsammans med övrig förvaltning och samhälls- bygge verkar för att uppnå uppsatta mål. Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 15 1

3. Havsplaneringsprocessen Havsplaneringen är en bred process som involverar många aktörer. Nu har havsplaner tagits fram och beslutats för första gången och de ska sedan till- lämpas och följas upp i en återkommande cyklisk process. Havsplaner tas fram i samverkan Havsplaneringen är en öppen process som ger möjlighet till medverkan för de som berörs på kommunal, regional, nationell och internationell nivå. Även bransch- och intresseorganisationer, liksom forskningsinstitu- tioner, bereds möjlighet att på olika sätt medverka och bidra med insikt och kunskap. På nationell nivå sker samverkan med centrala myndigheter, länsstyrelser och organisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kring strate- giska planeringsfrågor, planeringsprocessen och sektorsfrågor. Arbetet har bland annat skett inom en tvärsektoriell referensgrupp och inom tematiska arbetsgrupper. På regional och kommunal nivå har länsstyrelserna en viktig roll i samord- ningen mellan statlig och kommunal planering. De 14 kustlänsstyrelserna deltar i arbetet för kommunal medverkan och i annat stödjande arbete gent- emot kommunerna. Länsstyrelserna i Kalmar, Västernorrlands och Västra Götalands län samordnar arbetet för berörda kustlänsstyrelser. Kustläns- styrelserna tar också fram kompletterande regionalt planeringsunderlag, exempelvis från kommuner och utvecklingsansvariga aktörer, eller internt från länsstyrelsen i frågor inom länsstyrelsens ansvarsområden. Kustläns- styrelserna får finansiering för arbetet med havsplaneringen sedan 2012. Kommunerna bidrar till planeringen med underlag, synpunkter och för- bättringsförslag under planeringsprocessen. Detta sker inte minst genom den kommunala översiktsplaneringen i både kustområden och den del av territorialhavet som överlappar med den nationella havsplaneringen. Det leder till att lokala förutsättningar och det nationella perspektivet kan sam- ordnas och att kopplingen mellan hav och land blir stark. Från och med den 1 januari 2019 är det regionerna som leder och utvecklar det regionala tillväxtarbetet. I Gotlands län är det Gotlands kommun som är ansvarig. De regionala utvecklingsstrategierna utgör underlag i planerings- arbetet. Under havsplaneringsprocessen har de regioner, länsstyrelser och kommunala samverkansorgan som varit utvecklingsansvariga aktörer enligt tidigare lagstiftning medverkat. Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 16 Dialog i flera steg 1 Processen med att ta fram havsplaner har flera steg. Samråd och granskning sker innan regeringen fattar beslut om havsplanerna enligt havsplanerings- förordningen. Det innebär att förslagen till havsplaner har funnits tillgäng- liga i två omgångar så att den som velat har kunnat yttra sig. Havsplanerna har arbetats om efter en bedömning av de inkomna synpunkterna. Förfa- randet har säkerställt ett brett deltagande och en demokratisk process. Havs- och vattenmyndigheten har också genomfört samråd med Sveriges grannländer i enlighet med Esbokonventionen. Esbokonventionen avser gränsöverskridande miljöeffekter, men länderna gavs även möjlighet att lämna övriga synpunkter på planförslagen. Dialog har också skett kring nulägesbeskrivning, havsplaneringens färd- plan, tematiska fördjupningar, och tidiga utkast till planförslag. Förslag bearbetas Regeringens efter granskning beredning och beslut Förslag bearbetas efter samråd Förslag tas fram Granskning Första utkast inför samråd Tematiskt tas fram arbete Samråd Avstämning Avstämning Vår 2016 Vinter 2016 Vår-sommar Vår 2019 Vår 2022 - vår 2017 2018 Figur 5. Dialogen kring havsplanerna. Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 17 1 Tillämpning Uppföljning Regeringen beslutar om Nuläge havsplaner Östersjön Västerhavet Färdplan Bottniska viken Förslag till havsplaner Figur 6. Havsplaneringsprocessen pågår över flera år. Efter ett antal år tas nya förslag till havsplaner fram och processen upprepas. Planering i cykler Havsplanering kan beskrivas som en återkommande process som pågår i cykler över flera år. Via ett flertal steg går havsplaneringen från inhämt- ning av information och analys av nuläget till planering där havsplanerna är resultatet av planeringsprocessen. Därefter tillämpas planerna och en uppföljning görs löpande. Enligt havsplaneringsförordningen (2015:400) ska Havs- och vattenmyndigheten följa upp de beslutade planerna och ta fram nya förslag till havsplaner vid behov eller minst vart åttonde år. Det krävs beredskap för att kontinuerligt ta in, värdera och använda ny kunskap i kommande havsplaner. Planering med ekosystemansatsen som grund Läs mer om ekosystemansatsen i Enligt havsplaneringsförordningen ska en ekosystemansats tillämpas när • Havsplaneringens Färdplan, havsplanerna utarbetas. Ekosystemansatsen är en strategi för bevarande • Tillämpning av ekosysteman- av naturvärden, hållbart nyttjande och rättvis fördelning av naturresurser, satsen i havsplaneringen, med målet att säkerställa att användningen av ekosystemen sker inom deras • Ekosystemansatsen – en väg mot bevarande och hållbart gränser (Havs- och vattenmyndigheten, 2012). nyttjande av naturresurser FN:s konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Di- • The Ecosystem Approach in versity, CBD) utgör en av de viktigare internationella grunderna för eko- Maritime Spatial Planning – A Checklist Toolbox. systemansatsen. Ekosystemansatsen utgår från tolv principer. Principerna kallas för Malawiprinciperna, efter den konferens i Malawi där de först formulerades. Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 18 1 Ekosystemansatsens tolv principer – »Malawiprinciperna«

1. Samhällets intressen bestämmer förvaltningens mål.

2. Förvaltningen bör vara decentraliserad till den lägsta tillämpbara nivån och engagera alla för att kunna balansera lokala och allmänna intressen.

3. De som genomför förvaltningen bör beakta effekterna (verkliga eller tänk- bara) på närliggande eller andra ekosystem.

4. Det är grundläggande att förstå ekosystemets värde ur ett ekonomiskt perspektiv. Förvaltningen bör bland annat • reducera subventioner som leder till utarmning av biologisk mångfald • skapa incitament som främjar biologisk mångfald och hållbart nytt- jande • i möjligaste mån integrera kostnader och vinster i ett givet ekosystem.

5. Bevarande av ekosystemens struktur och funktion för att upprätthålla ekosystemtjänster bör vara ett prioriterat mål, då fungerande ekosystem har förmåga att motstå förändringar.

6. Ekosystemen bör förvaltas inom ramen för dess funktioner, försiktighets- principen ska tillämpas.

7. Ekosystemansatsen bör tillämpas på lämplig skala i tid och rum.

8. Kunskap om att tidsfördröjningar påverkar ekosystemprocesser, innebär att långsiktiga mål för förvaltningen bör sättas.

9. Förvaltningen måste acceptera att förändring är oundvikligt.

10. Ekosystemansatsen bör integrera bevarande av biologisk mångfald och ett hållbart nyttjande av densamma.

11. Ekosystemansatsen bör beakta all typ av relevant information, även veten- skaplig och traditionell och lokal kunskap, innovationer och metoder.

12. Ekosystemansatsen bör involvera alla relevanta sektorer i samhället och vetenskapliga discipliner. Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 19 Ekosystemansatsen tillämpas i havsplaneringen på flera olika sätt utifrån de 1 tolv Malawiprinciperna. • Havsplaneringen utgår från de samhällsmål som fastställs utifrån sam- hällets övergripande intressen. Samverkan och dialog under arbetets gång gör det möjligt att fånga upp perspektiv från många olika aktörer. Relaterar främst till Malawiprincip 1 och 10. • Havsplaneringen genomförs i en öppen planeringsprocess med samver- kan och dialog utifrån kommunala, regionala, nationella och internatio- nella perspektiv. Processen medger både samverkan i det dagliga arbe- tet och formella tillfällen att inhämta synpunkter. Relaterar främst till Malawiprincip 2, 11 och 12. • Havsplaneringen utformas så att den bidrar till att havsanknutna näringar kan utvecklas och så att god miljöstatus nås eller upprätthålls. Detta görs genom att balansera verksamheter och förutsättningar för ekosystem och ekosystemtjänster i planeringen. Möjligheter att undvika eller begränsa negativa miljöeffekter identifieras, liksom möjligheter att bidra till åter- ställning av marina ekosystem. Planeringen och dess konsekvenser be- döms utifrån miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv. Relaterar främst till Malawiprincip 3, 4, 5, 6 och 10. • Havsplaneringen utgår från ett tvärsektoriellt systemperspektiv. Det in- kluderar direkta och indirekta, sammanlagda, kumulativa, kortsiktiga och långsiktiga, positiva och negativa effekter inklusive kopplingarna mellan land och hav. Även olika geografiska skalor hanteras, från lokalt till internationellt. Omvärldscenarier, som nollalternativ och framtids- scenarier används för bedömning av planeringens konsekvenser. Rela- terar främst till Malawiprincip 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11. • Ansatsen är att havsplaneringen ska utgå från bästa tillgängliga kunskap om verksamheter och ekosystem. Mycket kunskap och stora mängder underlag skapas och samlas in under arbetets gång. Verktyg som Sym- phony utvecklas för att bedöma miljöpåverkan och känslighet i eko- systemen. Bedömning av kunskapens tillförlitlighet utgår från plan- eringsmässiga krav. Enligt försiktighetsprincipen får inte kunskapsbrist om miljöeffekter användas som argument för att tillåta en verksamhet. Havsplaneringen uppmärksammar därför behov av fördjupad kunskap inom vissa områden. Under framtagandet av havsplanerna redovisas rimliga alternativ som visar möjligheter och vägval. Relaterar främst till Malawiprincip 6, 9 och 11. • Havsplaneringscykeln inkluderar uppföljning, vilket möjliggör en adap- tiv förvaltning, en förvaltning som anpassas. Genom att havsplaneringen är en process i cykler, där planerna uppdateras minst vart åttonde år för- stärks förutsättningarna att ny och förbättrad kunskap ger avtryck i pla- neringen. Relaterar främst till Malawiprincip 7, 8, 9 och 11. • Havsplaneringen ger vägledning på övergripande och strategisk nivå med utrymme för planering på lokal och regional nivå. Kommuner och regioner ges möjlighet till medverkan i den nationella havsplaneringen, så att hänsyn kan tas till lokala och regionala behov. Relaterar främst till Malawiprincip 2. Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 20 Kartlägga, analysera, planera 1 Tillvägagångssättet vid planeringen är framtidsinriktat och görs utifrån en helhetsbedömning. Övergripande planeringsmål, anspråk, förutsättningar och förväntade konsekvenser av företeelser och verksamheter bedöms över- gripande och för specifika geografiska områden. Tillvägagångssättet kan beskrivas som en process med tre steg som alla in- kluderar dialog och samverkan med berörda aktörer. Omtag görs mellan de olika stegen • kartlägga • analysera • prioritera. Att kartlägga förutsättningar handlar om att inhämta kunskap, informa- tion och underlag samt om att identifiera kunskapsluckor. Havsplanerings- processen tar också fram mycket ny kunskap. Relevanta planeringsförutsätt- ningar berör till exempel trender i samhällsutvecklingen, klimatförändringar eller förhållandena inom geografiska områden, till exempel deras biologi, geologi eller vilka verksamheter som finns där. Det handlar också om att kartlägga olika verksamheters behov eller behov för att uppfylla våra samhällsmål. Ramarna utgörs av till exempel nuvarande lagstiftning inklusive miljö- kvalitetsnormer och ekonomisk genomförbarhet. Även förhållanden på land och i grannländers havsområden påverkar förutsättningarna. Ekonomi Miljö Socialt Analysera Prioritera § Kartlägga Sammanställa Figur 7. Havsplaneringens tillvägagångssätt är processinriktat. Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 21 Att analysera förutsättningarna syftar till en bedömning av mest lämplig 1 användning. Bedömningen utgår från läge, beskaffenhet och behov. Ana- lysen värderar vad som är relevant utifrån en allmän synpunkt, ett allmänt intresse, med syfte att ge statens samlade syn på mest lämplig användning av havet. Analysen görs på olika nivåer, till exempel för en specifik plats, för hela Sverige, för Östersjöregionen eller för ett ekosystem. Olika planeringsalter- nativ jämförs och deras konsekvenser analyseras utifrån ekonomiska, so- ciala och ekologiska perspektiv. Att prioritera innebär att utifrån analysen göra avvägningar som bidrar till långsiktigt hållbar utveckling. Intressen som bedöms vara förenliga kan sam- existera, medan en avvägning görs mellan intressen som bedöms vara oför- enliga. Lagstiftningen sätter ramarna för hur havsplaneringen ska avväga. Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 22 1

4. Bedömning av konsekvenser En stegvis och integrerad process Läs om resultaten från konse- Havs- och vattenmyndighetens arbete med konsekvensbedömningar har kvensbedömningen i del 6, kapitel 13 på sidan 139. skett som en del av planeringsprocessen under flera år. Det började i arbetet med att ta fram en nulägeskrivning för havsplaneringen (Havs- och vatten- myndigheten rapport 2015-2). I den gjordes den första beskrivningen av till- ståndet i den marina miljön som utgångspunkt för planeringen. Det följdes av att en färdplan för havsplanering (inledningsvis benämnt inriktningsdo- kument) togs fram. I den ingick bland annat avgränsning av miljöbedöm- ning och identifiering av miljömål. Sveriges grannländer underrättades enligt konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskri- dande sammanhang (Esbo-konventionen) om havsplaneringen och arbetet med miljökonsekvensbeskrivning i samband med samrådet om färdplanen. Integreringen av miljöhänsyn fortsatte genom den tematiska arbetsgruppen för naturvård/marin ekologi, som identifierade framtida rumsliga behov för naturvården. Sedan dess har tre större dialogskeden ägt rum; den informella dialogen kring de första utkasten av havsplaner 2017 , det formella samrådet 2018 och granskningen av havsplanerna 2019. Hållbarhetsbedömning samt samt samhällsekonomiska konsekvensanalyser för delområden har också utarbetats i olika steg under processen. Tabell 1. Konsekvensbedömningar i havsplaneringsprocessen Förslag till Typ av Tidigt skede Samråd Granskning regeringen konsekvensbedömning 2017 2018 2019 2019 För alla Miljökonsekvens- För alla utkast till För alla För alla planför- gransknings- beskrivning havsplaner samrådsförslag slag förslag För alla För planutkastet För alla För alla planför- Hållbarhetsbeskrivning gransknings- för Östersjön samrådsförslag slag förslag För Gävlebukten För gransknings- Samhällsekonomisk och Södra förslaget för konsekvensanalys Kattegatt Östersjön Konsekvensbedömningarnas resultat från dialog- respektive samrådsskede har återkopplats till planeringsprocessen. Det är den återkopplingen som gjort det möjligt för Havs- och vattenmyndigheten att ta hänsyn till och ändra i planutkast utifrån de resultat konsekvensbedömningarna visat. På så sätt har miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter kunnat integreras i planeringen. Särskilda avstämningar har hållits under hösten 2018 för att förmedla och diskutera resultat från konsekvensbedömningarna, vilka har beaktats i planeringen. Inför samrådsskedet utvecklades även som arbetsmaterial en handledning för miljöbedömning i havsplaneringen, som utformades för att underlätta integrering av miljöhänsyn i havsplanerna. Ett översiktligt kartunderlag Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 23 som redovisar naturvärden, marin grön infrastruktur, har också tagits 1 fram och använts i planeringsprocessen. Detta kartmaterial, den så kallade gröna kartan, har utvecklats efterhand för att ta vara på bästa tillgängliga dataunderlag. I samrådsversionen av havsplanerna ingick planalternativ i form av olika planeringslösningar för delområden i planförslagen. Dessa grundade sig i möjliga avvägningar mellan intressen som hade identifierats under proces- sen. De flesta berörde frågan om energianvändning men även sjöfart in- gick. I granskningsversionen av havsplanerna ingick utredningsalternativ för sjöfart, samt en jämförelse mot de förslag till energiområden som ingick i samrådsförslagen. Även i Havs- och vattenmyndighetens planförslag till regeringen ingick utredningsalternativ för sjöfart och förslag på möjliga för- ändringar för att öka miljönytta och stärka vissa hållbarhetsperspektiv. Konsekvensbedömning i ett helhetsperspektiv En utgångspunkt i 1 kapitlet miljöbalken är att miljöbalken ska tillämpas så att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en långsiktigt god hushållning tryggas från ekologisk, social, kulturell och samhällseko- nomisk synpunkt. I havsplaneringsförordningen och miljöbalken finns krav på att göra en strategisk miljöbedömning i havsplaneringen och att man tar fram miljökonsekvensbeskrivningar i samband med samråd. Enligt samma förordning ska förslaget till havsplan även redovisa innebörden och konse- kvenserna av användningen av havsområdet enligt planerna. Eftersom syf- tet med havsplanerna är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, finns dessutom behov av att bedöma havsplanernas hållbarhet. Därför behöver man ta fram såväl miljö- och hållbarhetsbeskrivningar som samhällsekono- miska analyser av havsplanerna. Syftet med miljökonsekvensbeskrivning och hållbarhetsbedömning är att de tillsammans ska ge en god helhetsbild av havsplanernas sannolika effek- ter. De ska också ge en bild av hur havsplanerna kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Miljöbedömningen har det i miljöbalken uttalade syftet att bidra till integrering av miljöhänsyn i planeringen. Med kompletterande samhällsekonomiska bedömningar och hållbarhetsbedömningar verkar detta sammantaget i enlighet med miljöbalkens övergripande mål och till- lämpningsområde för en hållbar utveckling. Inför samrådsskedet utvecklade Havs- och vattenmyndigheten planerings- Läs rapporten om verktyget Symp- stödet Symphony som gör det möjligt att analysera samverkande, kumu- hony i Symphony – Integrerat lativa, miljöeffekter. Symphony har utvecklats vidare och använts som planeringsstöd för statlig havspla- underlag i miljöbedömningen och även i hållbarhetsbedömningen inför nering utifrån en ekosystemansats granskningsskedet och inför leverans till regeringen. En kvalitativ analys av och se klickbara kartor i rappor- tens bilagor. hur förutsättningarna för ekosystemtjänster kan förändras av havsplanerna ingår också i konsekvensbedömningarna. Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 24 Nollalternativ 1 Konsekvensbedömningarna visar på skillnaden i konsekvenser mellan att tillämpa havsplanerna och att inte göra det. Det innebär bedömningar av ett framtida alternativ med havsplaner och ett utan havsplaner, ett så kall- lat nollalternativ. Referensåret för nollalternativet är 2030. I både miljökon- sekvensbeskrivningen och hållbarhetsbeskrivningen finns en beskrivning av vilka antaganden som har gjorts beträffande olika sektorers utveckling till 2030. Osäkerheter Det finns stora osäkerheter i konsekvensbedömningar av långsiktiga och övergripande planer så som nationella havsplaner. Osäkerheter omfattar bland annat omvärldsutveckling, kunskapsunderlag, gjorda effektbedöm- ningar inklusive metoder, och hur planen kommer att tillämpas i planering och förvaltning. De osäkerheter som finns i dataunderlaget i Symphony har hanterats i miljöbedömningen och redovisas i rapporten Symphony - In- tegrerat planeringsstöd för statlig havsplanering utifrån en ekosystemansats (Havs- och vattenmyndigheten, 2018h). Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 25 1

5. Tillämpning av havsplanerna Havsplanerna är statens samlade vägledning till myndigheter, kommuner och regioner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av områden i havet. Havsplanerna vägleder på en strategisk nivå Havsplanernas vägledning riktar sig till myndigheter, kommuner och re- gioner som planerar, beslutar, utvecklar eller genomför förvaltningsåtgärder som rör havet. Näringsidkare inom havsrelaterade verksamheter har nytta av havsplanerna för ökad förutsägbarhet. Havsplanerna är statens samlade uppfattning och vägledning om hur havet i ett visst område ska användas. Havsplanernas överväganden är strategiska och långsiktiga. Det innebär att havsplanerna ger inriktningen för använd- ningen av havet. I havsplaneringsprocessen har lämpligheten för olika an- vändningar bedömts övergripande. Vid en eventuell efterföljande tillstånds- prövning genomförs en mer detaljerad projekt- och platsspecifik prövning av användningen i ett område. Exempelvis prövas om en exploatering med- för risk för olyckor, fara för människors hälsa och säkerhet, risk för erosion, risk för påtaglig skada på ett riksintresse, eller risk att miljökvalitetsnormer inte kan efterlevas. För att planens syfte om en långsiktigt hållbar utveckling ska uppnås krävs i vissa fall att havsförvaltningen med tillhörande regelverk utvecklas, eller att regeringen meddelar föreskrifter om förbud eller begränsningar av vissa verksamheter eller åtgärder. Det kan exempelvis handla om reglering eller andra åtgärder som underlättar samexistens mellan olika intressen. När det gäller åtgärder inom yrkesfisket eller sjöfarten krävs i många fall överens- kommelser eller beslut inom EU eller Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO). Havsplanerna vid tillståndsprövning Havsplanerna ska vara ett vägledande underlag vid tillståndsprövningar och andra ärenden enligt miljöbalken (1998:808). Varje myndighet eller kommun som tillämpar miljöbalken ska se till att havsplanerna är tillgäng- liga i målet eller ärendet vid prövning av en verksamhet eller åtgärd inom havsplaneområdet. Vid frågor som rör ny eller ändrad användning av ett havsområde ska miljöbalken tillämpas. Vid tolkningen av vad som är mest lämplig användning enligt dessa bestämmelser kommer havsplanerna att vara vägledande. Havsplanerna kommer även vara ett vägledande underlag vid vissa till- ståndsprövningar enligt andra lagar där miljöbalkens hushållningsbestäm- melser är tillämpliga, exempelvis lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon, kontinentalsockellagen (1966:314) samt lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn. Detta eftersom Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 26 bestämmelserna i bland annat 3 och 4 kapitlen miljöbalken ska tillämpas 1 även vid prövningar i mål och ärenden enligt ovan nämnda lagar. Länsstyrelsen har en viktig roll eftersom den är ansvarig för de initiativ som behövs för att det i planerings- och beslutsprocesser tas hänsyn till 3 och 4 kapitlen miljöbalken. När 3 och 4 kapitlen miljöbalken ska tillämpas vid prövningen av ett mål eller ärende, ska länsstyrelsen särskilt verka för att riksintressena tillgodoses. I områden som omfattas av en beslutad havsplan ska länsstyrelsens arbete grundas på havsplanen enligt 3 § förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden. Havsplanernas roll i kommunal planering Kommunen ska enligt plan- och bygglagen (2010:900) ta fram en översikts- plan för hela kommunen, inklusive territorialhavet. Havsplanerna är vägle- dande för den kommunala planeringen. Grannland ekonomisk zon Ekonomisk zon Territorialhavet Havsplan p rlap öve Översiktsplan Figur 8. Kommunens översiktsplan och statens havsplan överlappar i en del av territorialhavet. Där verkar båda planerna. I området i territorialhavet där de statliga och kommunala planerna över- lappar gäller båda planerna, i det yttersta havsområdet gäller endast havs- planen och i kustområdet gäller endast översiktsplanen. Samspelet mellan havsplaner och översiktsplaner är viktigt för att koppling- en mellan hav och land ska fungera bra. Översiktsplaner är betydelsefulla för att visa lokala och regionala överväganden och anspråk som kan vara av relevans för havsplaneringen. I de fall en kommun har redovisat tydliga avsikter i fråga om den framtida användningen av de havsområden som kommer att omfattas av såväl en översiktsplan som en havsplan, vägs de in vid beslutet om havsplan. Vid kommunala omprövningar och fördjupningar av översiktsplaner blir havs- planerna en samlad källa till information om statens syn på den framtida mark- och vattenanvändningen inom området. Detsamma gäller i relation till regionplaner. Är havsplanens ställningstaganden inaktuella, exempelvis Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 27 om nytt kunskapsunderlag framkommit sedan planen beslutades, kan det 1 finnas anledning för kommunen att i översiktsplanen avvika från havspla- nen. Det finns inga hinder för att anta en översiktsplan som skiljer sig från havsplanen. Länsstyrelsen har två formella verktyg där den särskilt ska uppmärksamma kommunerna i översiktsplanearbetet på om kommunens syn inte överens- stämmer med den syn som är redovisad i havsplanen. • Under granskningstiden av en ny eller ändrad översiktsplan lämnar läns- styrelsen ett granskningsyttrande enligt 3 kapitlet 16 § plan- och byggla- gen. I det ska det bland annat framgå om kommunens förslag inte tillgo- doser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kapitlet miljöbalken, om förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kapitlet miljöbalken inte följs, om mellankommunala frågor inte är samordnade på ett lämpligt sätt, eller om ett byggnadsverk är olämpligt med hänsyn till hälsa och säkerhet. Länsstyrelsens granskningsyttrande ska grunda sig på någon av punkterna i 3 kapitlet 16 § plan- och bygglagen men vid bedömningen av om planförslaget tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kapitlen mil- jöbalken, får länsstyrelsen vägledning av havsplanen (se hänvisning ovan till 3 § hushållningsförordningen). • Länsstyrelsen ska också i ett underlag till kommunen redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för över- siktsplanens aktualitet enligt 3 kapitlet 26 § plan- och bygglagen. Redo- visningen ska göras under den andra halvan av tiden mellan två ordinarie val till kommunfullmäktige. I underlaget anges hur dessa intressen för- håller sig till översiktsplanen och om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte längre gäller. Länsstyrelsen bevakar de statliga intressena och ska yttra sig över kommu- nens förslag till detaljplan när kommunen tar fram en sådan, enligt bestäm- melserna i plan- och bygglagen. Även när en kommun tar fram en detaljplan skulle det kunna uppkomma situationer då detaljplanen inte överensstäm- mer med synen på den framtida användningen av vattenområdet som redo- visas i havsplanen. Möjlighet för prövning av nya anspråk inom havsplaneområdena Nya anspråk och behov förväntas kontinuerligt uppstå inom havsplane- områdena. Sådana anspråk behandlas i uppföljningar och nya förslag till havsplaner. Tills nya havsplaner finns beslutade ska vägledning tas i befint- liga havsplaner i den mån det är relevant. Om det inte finns någon direkt vägledning i havsplanerna ska planering och beslutsfattning göras utifrån havsplanernas intentioner eller utifrån bästa tillgängliga kunskap. Möjlighet att föreslå föreskrifter Regeringen får meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för verksamheter eller åtgärder inom ett havsplanerat område, om det behövs Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 28 för att uppnå syftet med planen. Föreskrifter eller begränsningar av använ- 1 dandet av det planlagda området ska vara sådana som inte omfattas av be- fintliga restriktions- och förbudsmöjligheter (enligt proposition 2013/14:186 s. 21). Förbud och begränsningar för viss användning kan ge möjligheter till annan användning av området. Havs- och vattenmyndigheten har hittills inte arbetat fram några förslag till sådana föreskrifter. Eftersom det är första gången havsplaner tas fram anser myndigheten att det är viktigt att få en samsyn kring planeringen, innan eventuella föreskrifter föreslås. Myndighe- ten bedömer att befintlig förvaltning i huvudsak har möjlighet att fånga det som havsplanerna idag vägleder om. Samtidigt finns det områden där det kan behöva införas ytterligare restriktioner eller förenklande åtgärder för att nå planens syften, men där det är oklart om dagens regelverk ger tillräckligt stöd för detta. Fortsatt analys och behovsbedömning av föreskrifter anses därför vara nödvändig. En fråga som behöver utredas är om det behövs sär- skilda föreskrifter mot trålning vid miljöfarliga vrak. Möjligheter att med- dela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för verksamheter eller åtgärder inom ett havsplanerat område kan i vissa fall begränsas av interna- tionella regleringar, se bl.a. avsnittet Gränser i havet och Sveriges rättigheter i kapitel 2 och avsnittet Sjöfart i kapitel 18. Uppföljning av planen När regeringen har beslutat om havsplanerna ansvarar Havs- och vatten- myndigheten för uppföljning genom att löpande hålla sig underrättad om utvecklingen inom berörda områden. Uppföljningen av planen kan delas upp i två olika delar, • dels utifrån havsplaneringsförordningen 21 §, vilket främst avser till- lämpning och aktualitet av planen, såsom tillämpningsprocess av planens vägledning, omvärldsbevakning såsom utveckling inom olika sektorer, nationell politik, lagstiftning och regelverk • dels utifrån krav enligt 6 kapitlet miljöbalken, 16 och 19 §§ om miljö- effekter av planens tillämpning. Resultaten från uppföljningen kommer att användas i Havs- och vatten- myndighetens aktualitetsprövning av beslutade havsplaner. Minst vart åt- tonde år kommer nya förslag till havsplaner tas fram. När det gäller uppföljning enligt miljöbalken ska Havs- och vattenmyndig- heten särskilt följa upp och utvärdera den miljöpåverkan som planerna i praktiken medför. Avsikten är att tidigt få kunskap om betydande miljöpå- verkan som inte har identifierats tidigare, så att denna påverkan stoppas eller minskas. Uppföljningen syftar också till att bevaka den miljöpåverkan som förväntas och som har beskrivits i planens miljökonsekvensbeskrivning. En redogörelse för de åtgärder för uppföljning och övervakning av den be- tydande miljöpåverkan som genomförandet av havsplanerna medför åter- finns i miljökonsekvensbeskrivningen. Myndigheten avser att, förutom den obligatoriska uppföljningen av planer- nas miljöpåverkan, även följa upp deras ekonomiska och sociala påverkan Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 29 och verkan i framtida planering, förvaltning och verksamhetsnivå. En del 1 av uppföljningen handlar om hur den statliga och kommunala planeringen bidrar till att koppla ihop land och hav. I uppföljningen kommer även analys att göras över hur aktiviteter i havet avlastar aktiviteter som annars behöver ske på land. Underlaget kan bi- dra till samlad bedömning av hur samhällets behov kan mötas bäst ur ett hållbarhetsperspektiv. Havsplaner | Del 1 - Detta är havsplanering 30 Havsplanernas övergripande vägledning samt överväganden Del 2 2

6. Havsplanernas vision och mål En havsplan är framtidsinriktad och ska bidra till att forma den framtid vi vill nå. Målåret i havsplanerna är år 2030. Samtidigt används år 2050 som visionsår för att stimulera till diskussion och tankar om planeringens lång- siktiga perspektiv. Vision – havet 2050 Havsplanerna blickar framåt till år 2050 och utgår från en vision om hur ha- vet används, förutsatt att planeringsmålen uppfylls. Visionen representerar det tillstånd som havsplaneringen ska bidra till att förverkliga. År 2050 nyttjar vi havet genom konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar. Havet har god miljöstatus och en rik biologisk mångfald. Vi bevarar och utvecklar natur- och kulturmiljöer i havet och tillvaratar dess ekosystemtjänster. Det finns gott om upplevelsevärden och möjlighet till re- kreation. Havet är till glädje och nytta för alla. Näringsliv och förvaltning samverkar och havsplanerna bidrar med helhetssyn, framförhållning och för- utsägbarhet. År 2050 lever vi i fortsatt fred och frihet i Östersjö- och Nordsjö- regionen. Klimatförändringarna har bromsats och vi har anpassat oss efter förändrade förhållanden. Planeringsmål Under havsplaneringsprocessen har tio planeringsmål formulerats utifrån samhällsmål, befintlig lagstiftning, nationella strategier och andra relevanta underlag (figur 11). Planeringsmålen består av ett övergripande mål som stöds av övriga nio mål. Dessa nio är indelade i två grupper med rubrikerna skapa förutsättningar för respektive skapa beredskap för. Anspråk som finns tydliga och omfattande i närtid grupperas under förutsättningar, medan frågor som främst i ett längre framtidsperspektiv bedöms kunna ha om- fattande anspråk i havet grupperas under beredskap. Målen som avser be- redskap signalerar att havsplaneringen ska ta höjd för framtida behov och verksamheter. Övergripande mål: • Bidra till god havsmiljö och hållbar tillväxt. Skapa förutsättningar för: • Regional utveckling, rekreation och bevarande av kulturvärden • Marin grön infrastruktur och främjande av ekosystemtjänster • Hållbar sjöfart • God tillgänglighet • Utvecklad energiöverföring och förnybar elproduktion i havet • Ett hållbart yrkesfiske • Försvar och säkerhet. Skapa beredskap för: • Framtida utvinning av mineraler och koldioxidlagring • Framtida etablering av hållbart vattenbruk. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 32 Övergripande mål: Bidra till god havsmiljö och hållbar 2 tillväxt Havsplanerna ska övergripande ge rumsliga förutsättningar för att tillgo- dose utvecklingsbehov och mål om hållbar tillväxt, och samtidigt bidra till att god havsmiljö nås och upprätthålls. God havsmiljö beskrivs framför allt i det nationella miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och dess preciseringar. Andra mil- jökvalitetsmål är också relevanta, exempelvis Ett rikt djur och växtliv, Ingen övergödning och Giftfri miljö som även fångar in hur miljöproblem från land och luft har påverkan på havet. God miljöstatus i enlighet med havsmiljö- förordningen är en av preciseringarna. Hållbar tillväxt relaterar bland annat till Sveriges maritima strategi och till EU:s gröna giv som bland annat inkluderar utveckling av en hållbar blå ekonomi. Tillväxten är hållbar när vi ekonomiskt, miljömässigt och socialt kan till- fredsställa våra behov i dag, samtidigt som vi ger förutsättningar för kom- mande generationer att tillgodose sina behov. En viktig utgångspunkt för havsplaneringen är att hållbar tillväxt förutsätter väl fungerande ekosystem. I enlighet med ekosystemansatsens helhetsperspektiv beaktas därför eko- systemets funktioner utifrån flera tidsperspektiv samt direkta, indirekta och samlade, kumulativa effekter av anspråk i havet. Mål: Skapa förutsättningar för regional utveckling, rekreation och bevarande av kulturvärden Havsplanerna ska ge rumsliga förutsättningar för hållbar utveckling, god livskvalitet, jämlikhet och attraktiva miljöer regionalt och lokalt. Olika plat- ser och områden har olika förutsättningar för och perspektiv på den regio- nala utvecklingen. Därför ska havsplaneringen eftersträva goda förutsätt- ningar för lokal och regional utveckling längs hela kuststräckan. Havsplaneringen ska bidra till att bevara viktiga natur- och kulturvärden, ta hänsyn till landskapsbilden och skapa förutsättningar för utveckling av havsanknutna näringar och rekreation. Rekreation, som bland annat omfat- tar friluftsliv och fritidsfiske, har stor betydelse för människors livskvalitet och hälsa. Kulturvärden är viktiga för upplevelsen av landskapet, för människors iden- titet och för att skapa attraktiva miljöer att leva och bo i. Havet rymmer idag en tämligen outforskad del av våra kulturhistoriska värden. Ökad kunskap om kulturvärdena i havet bidrar både till lokal och regional identitet och till besöksnäring. Kulturvärdena har också ett egenvärde. Naturvärden och kulturvärden vid kusten och i utsjön är ofta en förutsätt- ning för att kunna skapa möjligheter för och vidareutveckla yrkesfiske res- pektive besöksnäring i kustsamhällen. Även andra havsrelaterade verksam- heter som bidrar till utveckling och hållbar blå ekonomi i kustområdet ska ges goda förutsättningar att bidra till sysselsättning och livskvalitet. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 33 Mål: Skapa förutsättningar för marin grön infrastruktur och 2 främjande av ekosystemtjänster Havsplanerna ska bidra till goda ekosystem och utveckling av ekosystem- tjänster. De ska stödja inrättandet av nya marina skyddsområden i enlig- Grön infrastruktur het med nationella mål och skapa förutsättningar för att stärka och bevara representativitet, funktionalitet och ekologiska samband. Havsplaneringen Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande ska vidare bidra till att gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de arter livsmiljöer för växter och djur och och livsmiljöer skyddet omfattar. Gynnsam bevarandestatus är ett begrepp till människors välbefinnande. som används för att beskriva de förutsättningar som behövs för att en natur- Definitionen lyder: typ, livsmiljö eller specifik art ska kunna finnas kvar långsiktigt. Begreppet “Grön infrastruktur utgör ett ekolo- används för naturtyper och arter som pekats ut som särskilt värdefulla inom giskt funktionellt nätverk av livs- ramen för det europeiska nätverket Natura 2000. miljöer och strukturer, naturom- råden samt anlagda element som Havsplanerna ska bidra till säkerställande av marin grön infrastruktur som utformas, brukas och förvaltas på är en viktig förutsättning för främjande av ekosystemtjänster. Planerna ska ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga även tillräckligt säkra spridningsvägar och vandringsvägar i och mellan livs- ekosystemtjänster främjas i hela miljöer i den marina miljön, samt flyttstråk för fågel. landskapet”. Havsplanerna ska ge förutsättningar för vetenskapliga undersökningar och Se Havs- och vattenmyndighetens långsiktig övervakning av havsmiljön. webbsida, grön infrastruktur. Mål: Skapa förutsättningar för hållbar sjöfart Havsplanerna ska ge förutsättningar för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar sjöfart. Det gäller såväl närsjöfart som fjärrsjöfart. Sjöfarten ges till- räckligt utrymme för att kunna växa, samtidigt som havsplanerna bidrar till ökad sjösäkerhet med färre olyckor och minskning av riskerna för ut- släpp av olja eller andra ämnen, liksom andra störningar. Havsplanerna ska ge förutsättningar för effektiva transportvägar med låg bränsleförbrukning samt minsta möjliga miljöeffekter av sjöfarten, särskilt i ekologiskt känsliga områden. Hänsyn ska tas till att Östersjön är utpekad som ett särskilt käns- ligt havsområde, PSSA (Particularly Sensitive Sea Area), av Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO). Mål: Skapa förutsättningar för god tillgänglighet Havsplanerna ska skapa förutsättningar för utveckling av den havsanknutna transportsektorn och annan infrastruktur samt göra havet tillgängligt för en bred allmänhet. God tillgänglighet i transportsystemet till sjöss ger goda förutsättningar för att hålla samman transportinfrastrukturen som helhet, så att exempelvis överföring av gods från väg och järnväg till sjöfart underlättas. Beredskap ska skapas för en utveckling av fysisk infrastruktur, exempelvis framtida tunnlar eller broar. Det ska fortsatt finnas goda förutsättningar för fiskefartyg att nå och nyttja havet och hamnar nödvändiga för fiskeverksamheten. Rumsliga förutsättningar ska ges för användning av havet för infrastruktur för elektronisk kommunikation i form av sjökablar och radiosystem. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 34 Förutsättningar ska även skapas för att ge människor tillgång till havet för 2 friluftsliv och rekreation. Det kan bidra till både folkhälsa och utveckling inom besöksnäring. Mål: Skapa förutsättningar för utvecklad energiöverföring och förnybar elproduktion i havet Havsplanerna ska stödja arbetet med integrering och anslutning till det eu- ropeiska elnätet och ge förutsättningar för existerande, planerade och po- tentiella sjökablar för energiöverföring inom Sverige och mellan Sverige och andra länder. Detta gäller även kablar för energiöverföring från havsbaserad elproduktion. Havsplanerna ska bidra till att skapa förutsättningar för Sveriges framtida behov av utvinning av förnybar energi. I detta ska planeringen stödja Sveri- ges nationella mål om förnybar energi genom att skapa förutsättningar för utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Beredskap ska finnas för annan havsbaserad elproduktion från andra typer av förnybara källor och havsplanerna ska ge förutsättningar för test av ny teknik på området. Mål: Skapa förutsättningar för ett hållbart yrkesfiske Havsplanerna ska bidra till ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, inn- ovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske inom ramen för en ekosystembaserad förvaltning som inkluderar hänsyn till viktiga livsmiljöer både för fisk och för andra arter. Väl förvaltade fiskbestånd och livsmiljöer för fisk är en förutsättning för ett hållbart och konkurrenskraftigt yrkesfiske. Särskilt viktigt är integrering med planeringen av kustområdena, där det finns viktiga livsmiljöer för fisk, nämligen lekområden och uppväxtområden. Mål: Skapa förutsättningar för försvar och säkerhet Havsplanerna ska skapa förutsättningar för försvar av Sverige och svenska intressen på såväl kort som lång sikt. Aktörer inom såväl militärt som civilt försvar ges förutsättningar att bedriva sin verksamhet, bland annat genom- föra övningar under olika förhållanden samt annan verksamhet av betydelse för det militära försvaret, såsom signalspaning. Havsplanerna ska även ge förutsättningar att tillgodose behovet av strategisk försörjning av Sverige i fred, kris och krig. Mål: Skapa beredskap för eventuell framtida utvinning av mineraler samt för koldioxidlagring Hänsyn ska tas till att det kan vara aktuellt med ökad utvinning av ändliga resurser som sand, grus och andra mineraler samt med koldioxidlagring för att motverka klimatförändring. Utvinning av olja och gas i Sveriges sjöter- ritorium eller ekonomiska zon är dock inte aktuell. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 35 Mål: Skapa beredskap för framtida etablering av hållbart 2 vattenbruk Havsplanerna ska ha rumslig beredskap för vattenbrukets utveckling och potential att yteffektivt använda havet för hållbar produktion. Sett till vattenbrukets utvecklingspotential och en ökad forskning på om- rådet kan vattenbruk utanför kustzonen bli aktuellt inom en framtid som ryms inom havsplaneringens planeringsram 2030 och visionsår 2050. Där- för ska havsplaneringen ta hänsyn till att vattenbruk kan bli aktuellt i havs- planeområdena i framtiden. Internationella mål Politisk inriktning • FN:s globala mål • Klimat- och energipolitik för hållbar utveckling, • Transportpolitik Agenda 2030 • Näringspolitik • EU:s gröna giv • Regional tillväxtpolitik • EU:s klimatmål • Politik för kulturmiljö- • EU:s integrerade havs- arbetet politik • Jämställdhetpolitik • EU:s strategi för blå Planeringsmål • Miljöpolitik tillväxt • God havsmiljö och • Friluftspolitik • EU:s Östersjöstrategi hållbar tillväxt ...med flera • Folkhälsopolitik Skapa förutsättningar för: • Fiskeripolitik • Regional utveckling • Försvars- och säkerhets- • Marin grön infrastruktur politik och främjande av eko- • Maritim politik systemtjänster • Hållbar sjöfart • God tillgänglighet • Utvecklad energiöver- föring och förnybar Lagstiftning energiproduktion i havet Sveriges miljömål • FN:s havsrättskonvention • Ett hållbart yrkesfiske • Generationsmålet (United Nations Conven- • Etappmål tion on the Law of the • Försvar och säkerhet • Miljökvalitetsmål: Sea, UNCLOS) Skapa beredskap för: Begränsad klimatpåverkan • Miljöbalken • Framtida utvinning av Hav i balans samt • Hushållningsförordningen mineraler och koldioxid- levande kust och skärgård • Havsplanerings- lagring Ett rikt växt- och djurliv förordningen • Framtida etablering av hållbart vattenbruk Giftfri miljö • Havsmiljöförordningen Ingen övergödning • Vattenförvaltnings- förordningen ...med flera Figur 9. Planeringsmålen och några av de övergripande mål och förutsättningar som varit utgångspunkter vid formulerandet av planeringsmålen. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 36 Samhällsmål och andra utgångspunkter som 2 ligger till grund för havsplaneringens mål Havsplanerna förenar näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål. De förhåller sig också till flera politikområden och lagstiftning som berör havet, se figur 11. De globala målen för hållbar utveckling är antagna av FN. De är odelbara och representerar en balans mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. De svenska havsplanerna berör främst följande mål, se figur 12. • Mål 7 Hållbar energi • Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt • Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur • Mål 11 Hållbara städer och samhällen • Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion • Mål 13 Bekämpa klimatförändringen • Mål 14 Hav och marina resurser • Mål 15 Biologisk mångfald och ekosystem. Sveriges nationella miljömål består av ett övergripande generations- mål som är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället och 16 miljökvalitetsmål. Sveriges maritima strategi för konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbe- lastning och en attraktiv livsmiljö beslutades 2015. Den vilar på tre likställda Figur 10. FN:s globala mål för hållbar perspektiv: utveckling. (Källa: United Nations • Hav i balans Development Programme, UNDP) • Konkurrenskraftiga maritima näringar • Attraktiva kustområden Strategin omfattar och integrerar många politikområden och är därigenom ett instrument för att genomföra en svensk integrerad havspolitik. Den ma- ritima strategin lyfter fram statliga havsplaner som ett viktigt verktyg för att Läs mer: En svensk maritim styra utvecklingen i Sveriges yttre havsområden. strategi - för människor, jobb och miljö Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 37 2

7. Vägledning om mest lämplig användning och särskild hänsyn Planbeskrivningen med tillhörande plankartor vägleder om användningen av havet. Plankartorna redovisar de geografiska områdena för olika använd- ningar och särskild hänsyn. I detta kapitel redovisas hur plankartorna ska läsas samt innebörden av användningar och särskild hänsyn. Plankartornas redovisning De användningar som framgår av plankartan har bedömts som de mest lämpliga och dessa har företräde framför andra användningar. Annan an- vändning inom området ska anpassas till de angivna användningarnas för- utsättningar och behov vid förvaltning, planering och tillståndsprövning. I många fall anges flera användningar på samma plats som lämpligast. Dessa har då samma grad av företräde framför annan användning. Där mer än en användning anges bedöms samexistens vara möjlig. De användningar som bedöms kunna samexistera kan behöva anpassa sig till varandra. Havsplanen omfattar alla utrymmen inom planområdet – havet, utrymmet ovanför havsytan, havsbotten och underliggande jordlager. Observera att Vägledningen om mest lämplig användning anger företräde för användningar. Dessutom anges i vissa områden behov av särskild hänsyn. Havsplanernas vägledningar innebär varken förbud eller några bindande restriktioner. Som exempel kan nämnas fartygens rätt att ta sig fram oavsett vad havs- planerna anger, så länge det inte finns restriktioner i sjöfartsregleringen, möjligheten att ansöka om tillstånd för energiutvinning i andra områden än de som anges i havsplanerna, hänsyn till natur- och kulturvärden även där de inte anges i havsplanerna och att yrkesfiske bedrivs inom större ytor än havspla- nernas användning och regleras genom EU. avgränsningen mellan fastighetsindelat vatten och allmänt vatten inte är full- ständigt utredd. Därför kan planområdenas avgränsning mot kusten i verk- ligheten avvika från avgränsningen som visas i havsplanens kartor. Enligt 4 kapitlet 10 § miljöbalken ska havsplanerna omfatta Sveriges ekonomiska zon och de områden som inte ingår i fastigheter i svenskt territorialhav utanför de särskilda avgränsningslinjer, en nautisk mil räknat från baslinjerna, som framgår av lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. Plankartorna ska tolkas i den ungefärliga skalan mellan 1:700 000 och 1:1 000 000. Gränserna och markeringarna för planeringen i kartan är över- siktliga utifrån havsplanernas strategiska nivå. Planområdeskartorna (karta 1, 5 och 11) är i skala 1:2 300 000 i full A4, medan havsområdeskartorna (karta 2-4, 6-10 och 12-13) är i skala 1:1 000 000 i full A4. För att tydligare redovisa planeringen delas respektive havsplaneområde in i havsområden. De tre havsplanerna består av tio havsområden. Indelningen i havsområden har ingen juridisk innebörd. Figur 11. Havsplanerna delas in i olika typer av områden. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 38 Användningar redovisas på olika sätt i plankartan: 2 • De sex användningarna energiutvinning, utredningsområde energiutvin- ning, försvar, generell användning, kulturmiljö och natur redovisas med en bokstav och avgränsas med linjer som bildar områden. Varje område har ett nummer, till exempel Ö200. • Sandutvinning och utredningsområde sandutvinning markeras med en punkt. • De fem användningarna elöverföring, rekreation, sjöfart, utredningsom- råde sjöfart och yrkesfiske avgränsas av egna geografiska markeringar. Planområde Mest ID-nummer Ö123lämplig användning Planområde Nedan beskrivs användningarna och de förhållningssätt som är viktiga för Användningar användningarna vid förvaltning, planering och tillståndsprövning. Ö123 ID-nummer Elöverföring Elöverföring Användningar Förutsättningar för infrastruktur för att distribuera och över- E Energiutvinning Planområde föra el ska bibehållas. Det ska finnas goda möjligheter att Elöverföring EÖ123 upprätthålla och underhålla infrastrukturen. Utredningsområde energiutvinning Planområde ID-nummer (utr) Energiutvinning E F Energiutvinning Försvar ID-nummer Användningar Ö123 Område för energiutvinning. Förutsättningar för energiut- E(utr) G Utredningsområde energiutvinning vinning ska bibehållas. Infrastruktur för att distribuera och Generell användning Planområde Elöverföring överföra el, stabilitet på och under havsbotten för eventuell Användningar F Försvar grundsättning samt god tillgänglighet för fartyg vid byggna- K E Ö123 Kultur ID-nummer Energiutvinning tion, drift och underhåll ska beaktas. Elöverföring G Planområde N Generell Natur Utredningsområdeanvändning energiutvinning E E Utredningsområde Energiutvinning Användningar (utr) energiutvinning K Ö123 ID-nummer Kultur Område för vidare utredning för att avgöra om användning F E(utr) Rekreation Försvar Elöverföring Utredningsområde energiutvinning energiutvinning är den mest lämpliga. N Natur Användningar ! G E F Sandutvinning Försvar Generell Försvar Energiutvinning användning Elöverföring Rekreation Område för försvarsverksamhet som omfattar sjöövnings- E!K Utredningsområde (utr) Kultur G© Generell Utredningsområde områden samt användning sandutvinning energiutvinning påverkansområden för anläggningar utanför E ! Energiutvinning havsplaneområdena. Förutsättningar för försvarsverksamhet Sandutvinning N F K Sjöfart Natur Försvar Kultur ska bibehållas. E!(utr) Utredningsområde © Utredningsområde Generell användning energiutvinning sandutvinning G N Utredningsområde Generell Natur Rekreation användning sjöfart ! ! F ! Försvar Område Sjöfart ! ! ! där ! ! ingen särskild användning har företräde. An- K ! Kultur Yrkesfiske vändningar som avgränsas av sina egna geografiska marke- Sandutvinning Rekreation ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! G Generell användning ringar har företräde där de anges. ! ! ! ! ! ! ! ! Utredningsområde sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! N ! Natur Sandutvinning Utredningsområde sandutvinning ! Särskild ! K ©! hänsyn Kultur Kultur ! ! ! ! ! Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! ! Rekreation Område Sjöfart med kultur- eller naturhistorisk miljö. Kultur- Utredningsområde sandutvinning ! ! ! ! ! ! ! ! ©f till totalförsvarets intressen ! ! ! ! ! ! ! ! N Natur historiska respektive naturhistoriska värden ska bevaras. ! ! ! ! ! ! ! ! Särskild ! till hänsyn Sandutvinning Sjöfart Utredningsområde höga sjöfart kulturmiljövärden Rekreation !f© till totalförsvarets intressen Utredningsområde sandutvinning sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! n Yrkesfiske till höga naturvärden ! ! ! ! ! ! ! ! ! Sandutvinning ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! till höga kulturmiljövärden ! ! ! ! ! ! ! ! Sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Yrkesfiske Särskild hänsyn Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 39 ! ! ! ! ! ! ! ! Anslutningar ! utanför havsplan Utredningsområde sandutvinning ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! © ! ! ! ! ! ! n till höga naturvärden ! ! ! ! ! ! ! ! Utredningsområde sjöfart Särskild f till hänsyn totalförsvarets intressen Sjöfart F Försvar ID-nummer Användningar EÖ123 (utr) Utredningsområde energiutvinning Planområde EG Energiutvinning Generell användning Elöverföring Användningar E F Försvar Planområde Utredningsområde (utr) ID-nummer Ö123 energiutvinning K Kultur EG Energiutvinning Elöverföring Generell användning Ö123 Försvar F ID-nummer Natur 2 Användningar E N E Natur Utredningsområde Energiutvinning energiutvinning K (utr) Kultur Område för natur. Området har naturvärden som ska beva- G Generell Elöverföring användning Användningar F Rekreation ras och Försvar utvecklas för säkerställande av biologisk mångfald EN Utredningsområde (utr) Natur och främjande energiutvinning av ekosystemtjänster. K E Kultur Elöverföring Energiutvinning ! G Sandutvinning Generell Rekreation användning F Försvar Rekreation EN E (utr) Natur Energiutvinning Utredningsområde Område för energiutvinning rekreation inklusive friluftsliv. Förutsättningar ! KG © Utredningsområde Kultur Generell användning sandutvinning ! Sandutvinning för rekreation och god tillgänglighet för allmänheten ska EF Rekreation Utredningsområde energiutvinning (utr) Försvar bibehållas. NK© Sjöfart Natur Kultur ! Utredningsområde sandutvinning ! G F Sandutvinning Försvar Sandutvinning Generell användning Utredningsområde N Rekreation Natur sjöfart Sjöfart Område för sandutvinning. Förutsättningar för sand- ! !©G Kultur K! Generell Utredningsområde utvinning ! Yrkesfiske ! användning och god ! sandutvinning tillgänglighet ! ! för fartyg vid utvinning ska ! Sandutvinning ! Rekreation ! ! ! ! ! ! ! ! bibehållas. Utredningsområde sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! K Kultur Natur Sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! N ! ! ! ! ! ! ! ! ! !© Utredningsområde Särskild ! Utredningsområde sandutvinning hänsyn Sandutvinning ! Yrkesfiske ! ! ! ! sandutvinning ! Natur N Rekreation ! ! ! ! ! ! ! ! Utredningsområde Område för vidare utredningsjöfart för att avgöra om användning ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Sjöfart !f© till totalförsvarets Utredningsområde intressen sandutvinning ! ! ! ! ! ! ! ! sandutvinning är den mest lämpliga. Särskild ! hänsyn Rekreation Sandutvinning ! ! ! ! ! ! ! ! Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! Sjöfart Utredningsområde sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Sjöfart till höga kulturmiljövärden ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! till totalförsvarets Sandutvinning ©f! Utredningsområde Område med intressen särskild betydelsesandutvinning för sjöfart. Förutsättningar Särskild hänsyn ! ! ! ! ! ! ! ! n Yrkesfiske till höga Utredningsområde för naturvärden sjöfartsverksamhet ska sjöfart bibehållas och trafiksäkerhet med ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Utredningsområde till Sjöfarthöga tillräckliga kulturmiljövärden manöverutrymmen sandutvinning ska beaktas. ! ! ! ! ! ! ! ! © f till totalförsvarets intressen ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Särskild Yrkesfiske hänsyn ! ! ! ! ! ! ! ! Anslutningar n höga utanför Utredningsområde Sjöfart till naturvärden sjöfart havsplan ! ! ! ! ! ! ! ! Utredningsområde sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! till höga för kulturmiljövärden ! ! ! ! ! ! ! ! Område vidare utredning för att avgöra om användning f Särskild till totalförsvarets hänsyn Elöverföring / Sjöfartintressen Utredningsområde sjöfart är den mest lämpliga. sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Yrkesfiske Anslutningar n till höga utanför naturvärden havsplan ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! till höga kulturmiljövärden ! ! ! ! ! ! ! ! f totalförsvarets Yrkesfiske intressen ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! Särskild hänsyn Elöverföring / Sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! AnslutningarOmråde utanför för yrkesfiske. havsplan Förutsättningar för att bedriva yrkes- ! ! ! ! ! ! ! ! n till till höga höga naturvärden kulturmiljövärden ! ! ! ! ! ! ! ! fiske ska bibehållas. God tillgänglighet för yrkesfiskefartyg till Särskild f till hänsyn totalförsvarets hamnar Elöverföring och intressen fiskeområden lämpliga / Sjöfart utifrån variationer över n till höga naturvärden säsonger och år ska beaktas. Anslutningar f utanför totalförsvarets till höga kulturmiljövärden havsplan intressen Särskilt om kablar och ledningar Elöverföring Anslutningar n till till utanför höga naturvärden höga Utläggning, / Sjöfartav havsplan kulturmiljövärden drift och underhåll data- och telekablar, kraft- kablar, rörledningar och gasledningar ska möjliggöras där det n Elöverföring till höga Detta är lämpligt. / Sjöfart naturvärden gäller för hela planområdet. Anslutningar utanför havsplan Anslutningar utanför Elöverföring havsplan / Sjöfart Elöverföring / Sjöfart Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 40 N Natur Rekreation F Utredningsområde sjöfart Försvar Sjöfart ! ! Rekreation ! ! ! ! ! ! G Yrkesfiske Generell användning ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Sandutvinning ! sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Utredningsområde ! ! ! ! ! ! ! ! K 2 Kultur Särskild hänsyn YrkesfiskeSärskild hänsyn ! ! ! Utredningsområde sandutvinning ! ! ! ! © Natur ! ! N Särskild till hänsyn totalförsvarets till totalförsvarets intressen intressen ! ! f skild hänsyn Sjöfart Inom området ska särskild hänsyn tas till totalförsvarets in- Rekreation till höga tressen till höga kulturmiljövärden kulturmiljövärden vid förvaltning, planering och tillståndsprövning. Utredningsområde I ett område betecknat Gf ller sjöfart Nf avser hänsynen begräns- till höga naturvärden Sandutvinning ! tillningar n! ! ! höga naturvärden flygverksamhet. ! av ! höga ! objekt ! ! på grund av Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! I ett område betecknat Ef är det ur försvarshänseende möjligt ! ! ! ! ! ! ! ! lutningar utanför! Utredningsområde att anlägga fasta installationersandutvinning havsplan ! ! ! ! ! ! ! ! © Anslutningar utanför havsplan ! ! ! ! ! ! ! ! för energiutvinning, men inte Särskild Elöverföring / hänsyn Sjöfartalltid i alla delar av området. Risk för sammanlagd, kumu- Sjöfart lativ påverkan från energiutvinning på försvarsintressen ska f Elöverföring till totalförsvarets beaktas. / Sjöfart intressen Utredningsområde sjöfart Särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden ! ! ! ! ! ! ! ! till höga kulturmiljövärden Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Inom området ska särskild hänsyn tas till höga kulturmiljö- Figur 12. Exempel på hur användningar n till höga värden naturvärden vid förvaltning, planering och tillståndsprövning. och särskild hänsyn redovisas i ! ! ! ! ! ! ! ! plankartorna. Områden har ett id-nummer SärskildHänsynsbeteckningen hänsyn omfattar kulturmiljöer som huvud- under användningsbeteckningarna. Via id-numret fås mer information, i tabeller sakligen ligger utanför havsplaneområdena. Särskild hänsyn Anslutningar f till utanför totalförsvarets avser landskapsbild havsplan intressen och påverkan behöver bedömas utifrån och i kartor på webben. lokala förutsättningar. Påverkansområden kan vara större än Elöverföring till höga angivna i / Sjöfart kulturmiljövärden områden havsplanerna. Särskild hänsyn till höga naturvärden n till höga naturvärden Inom området ska särskild hänsyn tas till höga naturvärden vid förvaltning, planering och tillståndsprövning. Anslutningar utanför Värden som har havsplan identifierats i havsplaneringsprocessen listas per havsområde i del 3, 4 och 5. Elöverföring / Sjöfart 10 20 40 Km 1 000 000 h Vattenmyndigheten, HaV dskarta © Lantmäteriet Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 41 2

8. Övergripande överväganden I detta kapitel redovisas övergripande överväganden för de användningar som havsplanerna anger och hur planeringen tillgodoser utveckling av ma- ritima näringar, god miljöstatus och samexistens. Bedömning av mest lämplig användning och En verksamhet eller åtgärd som särskild hänsyn på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område kräver alltid särskild tillståndsprövning, Användning oavsett vad havsplanerna anger. Havsplanerna anger användningar av havet för olika geografiska områden. Natura 2000-bestämmelserna finns i 7 kapitlet miljöbalken samt i De användningar som anges bedöms vara de mest lämpliga med hänsyn 4 kapitlet 8 § miljöbalken. till områdenas beskaffenhet och läge samt de behov som finns, och utifrån planernas övergripande syfte. De geografiska avgränsningarna av använd- ningar i havsplanerna baseras på någon av nedanstående tre typer av all- männa intressen: • Riksintressen enligt 4 kapitlet 8 § miljöbalken, det vill säga Natura 2000-områden. • Riksintresseanspråk enligt 3 kapitlet miljöbalken. • Andra allmänna intressen av väsentlig betydelse. Redovisade användningar i havsplanerna är förenliga med 3 och 4 kapitlen miljöbalken (1988:808). A I stora delar av havet överlappar flera allmänna intressen. Havsplanerna behandlar överlappande intressen på följande tre sätt: A. Flera intressen anses vara förenliga: • Havsplanen anger flera intressen som mest lämplig användning i samma område eftersom de bedöms kunna samexistera. B B. Ett riksintresseanspråk enligt 3 kapitlet miljöbalken finns i ett område som även är av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken: • Riksintresseanspråket enligt 3 kapitlet anges inte som en användning i havsplanen om användningen inte bedöms kunna samexistera med riksintresset enligt 4 kapitlet. C. Olika riksintresseanspråk enligt 3 kapitlet miljöbalken anses oförenliga: • Havsplanen ger företräde åt det eller de riksintresseanspråk som bedöms vara mest lämplig användning i området. C • Försvarsintressen ges företräde om området behövs för en anläggning för totalförsvaret, i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Alla befintliga riksintresseanspråk finns kvar, även när havsplanen ger ett annat anspråk eller intresse företräde. Det som kan påverkas är hur befintliga riksintresseanspråk beaktas vid planering och tillståndsprövning. C Figur 13. Avvägning mellan intressen i olika situationer. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 42 Särskild hänsyn 2 Havsplanerna anger områden där särskild hänsyn ska tas till totalförsvarets intressen, höga kulturmiljövärden eller höga naturvärden. Hänsynen avser värden som är viktiga att bevara eller stärka för att havet ska kunna an- Läs mer om samexistens genom vändas hållbart. Behovet av att ange särskild hänsyn har identifierats inom särskild hänsyn under Samexistens havsplaneringsprocessen som ett komplement till att ange användningar. genom särskild hänsyn på sida 61 Om riksintressen Att ett område omfattas av ett riksintresseanspråk eller är av riksintresse betyder att det väger tyngre än andra allmänna intressen vid en avvägning i den fysiska planeringen. Områden som omfattas av riksintresseanspråk Områden som omfattas av riksintresseanspråk är utpekade av myndighe- ter och regleras i de verksamhetsanknutna hushållningsbestämmelserna i 3 kapitlet miljöbalken. Områdena avser såväl olika bevarandeintressen som områden som är viktiga för exploatering för ett visst ändamål. Ett område som omfattas av riksintresseanspråk ska skyddas mot åtgärder som kan på- tagligt skada områdets värde. För att begreppet påtaglig skada ska vara upp- fyllt ska åtgärden antingen ha en bestående negativ inverkan på det aktuella intresset eller tillfälligt ha mycket stor negativ påverkan på detta. Områden som är av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken Områden som är av riksintresse regleras i de geografiskt anknutna hushåll- ningsbestämmelserna i 4 kapitlet miljöbalken. Områden som har särskilt stora värden när det gäller natur- och kulturvård, turism och friluftsliv anges direkt i 4 kapitlet. Dessa områden är i sin helhet av riksintresse. Na- tura 2000-områden är också av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken. Verksamheter eller åtgärder som kan påverka ett sådant naturområde på ett betydande sätt kräver särskild tillståndsprövning. Allmänna intressen av väsentlig betydelse Generellt är allmänna intressen i planeringen av mark och vatten intressen som bidrar till att uppnå samhällsmål för en ekonomiskt, socialt och miljö- mässigt hållbar utveckling. Vad som är allmänna intressen av väsentlig bety- delse och som enligt havsplaneringsförordningen (2015:400) ska redovisas i havsplanerna, övervägs på nationell nivå i havsplaneringsprocessen. Något av följande bör vara uppfyllt för intresset i ett geografiskt område för att i havsplaneringen bedömas vara ett allmänt intresse av väsentlig betydelse: • Är av stor nationell vikt. • Behövs för viktiga samhällsfunktioner nu eller i framtiden. • Behövs för att uppnå stor samhällsnytta. • Behövs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden. • Behövs för att genomföra eller upprätthålla nationellt eller internationellt viktiga strukturer. Om något av kriterierna uppfylls kan en lokal, regional, nationell eller inter- nationell fråga vara ett allmänt intresse av väsentlig betydelse. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 43 Elöverföring 2 Behov En förutsättning för att uppnå de nationella och europeiska målen för energi- respektive klimatpolitiken är att det finns möjligheter att i större utsträckning koppla samman elsystemen i Sverige och olika länder i Europa. I den svenska energiöverenskommelsen (Regeringen, 2016) framhålls speci- Läs mer om förutsättningar för fikt att det genom bättre sammanbindning av elnäten mellan länderna kring havsplanernas olika användningar Östersjön skapas bättre förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv och hänsyn i Del 7: Planerings- förutsättningar på sida 149 utbyggnad av vindkraftparker till havs. Områden med riksintresseanspråk Anläggningar för energidistribution kan pekas ut som riksintressen enligt 3 kapitlet 8 § miljöbalken. Det är Energimyndigheten som kan peka ut riks- intresseanspråken. Inga riksintresseanspråk finns för energidistribution i havsplaneområdena. Områden av allmänt intresse av väsentlig betydelse Transmissions- och regionnät bedöms vara allmänt intresse av väsentlig betydelse. Havsplanernas område med användning elöverföring Områden som anges som användning elöverföring bygger på Sveriges be- fintliga transmissionsnät som utgör ett allmänt intresse av väsentlig betydel- se i havsplaneområdena. Att elöverföring anges som en användning innebär en prioritering av intresset vid förvaltning, planering och tillståndsprövning i områdena. Energiutvinning Behov Enligt överenskommelse om den svenska energipolitiken (regeringen 2016) ska Sverige ha ett robust elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpå- verkan och el till konkurrenskraftiga priser. Detta bedöms skapa långsik- tighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar. Överenskommelsen utgör en färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040. För att nå energiöverenskommelsens mål gör Energi- myndigheten bedömningen att ytterligare omkring 80–120 TWh förnybar elproduktion behöver installeras i Sverige fram till 2040–2045. Energimyn- digheten bedömde 2018 att ambitionen för havsplaneringsarbetet borde vara att möjliggöra för omkring 50 TWh havsbaserad vindkraft (Energi- myndigheten, 2018b). Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 44 Områden med riksintresseanspråk 2 Energimyndigheten pekar ut områden av riksintresse för energiproduktion, i detta fall vindbruk, enligt 3 kapitlet 8 § miljöbalken. Havsplaneringspro- cessen har visat att de utpekade områdena inte bidrar tillräckligt för att nå energimålen, bland annat på grund av konkurrerande intressen. För flera områden där det finns riksintresseanspråk för vindbruk anger havsplanerna en annan användning. Det beror på att användningarna bedöms oförenliga och att den andra användningen ges företräde. Områden av allmänt intresse av väsentlig betydelse Utöver riksintresseanspråken har ytterligare områden för energiutvinning arbetats fram i havsplaneringsprocessen tillsammans med Energimyndighe- ten och andra myndigheter eller utifrån andra underlag. Dessa områden be- döms vara allmänna intressen av väsentlig betydelse för den nationella pro- duktionen av förnybar el. De bidrar till möjligheten att uppnå energimålen. Områdena har identifierats utifrån en helhetsbedömning som beaktar om området har lämpliga förutsättningar. Dessa förutsättningar avser djup, medelvind, bottenförhållanden samt närhet till anslutning till elnät på land och områden med hög förbrukning. För flera områden anges en annan användning. Det beror på att använd- ningarna bedöms oförenliga och att den andra användningen ges företräde. Havsplanernas områden med användning energiutvinning Områden med användning energiutvinning avser i denna planerings- omgång vindkraft. De bygger på områden med riksintresseanspråk och områden av allmänt intresse av väsentlig betydelse för energiutvinning som har identifierats i havsplaneringsprocessen. När områden anges för användning energiutvinning innebär detta en prio- ritering av intresset vid förvaltning, planering och tillståndsprövning i de områdena. Ansökan om tillstånd för etablering av vindkraft kan göras även för områden som inte är angivna i havsplanerna. För att anlägga en vind- kraftpark till havs krävs bland annat tillstånd som prövas av mark- och mil- jödomstolen eller regeringen. En stor del av områdena som anges för användning energiutvinning i havs- planerna ligger i södra delen av Bottniska vikens havsplaneområde. Där bedöms vind- och djupförhållandena som gynnsamma samtidigt som det finns möjlighet att bygga ut infrastruktur för att överföra elen till områden i södra Sverige där elkonsumtionen är hög. Liknande förutsättningar finns också i andra havsplaneområden, men där är konkurrensen om utrymmet större och möjligheten till samexistens med andra användningar mindre. Havsplanernas områden med användning utredningsområde energiutvinning I områden där energietablering förväntas förutsätta att det finns så kallat Natura 2000-tillstånd enligt 7 kapitlet 28 a § miljöbalken anges området som utredningsområde energiutvinning. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 45 Särskilt om oförenliga ändamål 2 Försvarsintresset och energiutvinning har under havsplaneringsprocessen visat sig vara oförenliga ändamål i flera områden, framför allt i planområde Östersjön. Miljöbalkens bestämmelser ger företräde åt totalförsvaret vid av- vägning mellan två oförenliga riksintressen. Under planeringsprocessen har Havs- och vattenmyndigheten genomfört dialog i olika steg med Försvars- makten och Energimyndigheten om anspråk, begränsningar och möjliga lösningar. Emellertid har vindkraftsetablering i flera områden där det finns anspråk bedömts vara ogenomförbara utifrån Försvarsmaktens bedömning av konsekvenserna för försvarsintresset. Omplacering av försvarstekniska anläggningar som en möjlig åtgärd har diskuterats. Försvarsmakten har uppgett att det finns en problematik kring nuvarande procedur för vindkraftsetablering. Den problematiken hindrar energiområden på grund av osäkerhet angående omfattning, sannolikhet och tidpunkt för vindkraftsetablering, vilket påverkar möjligheten att pla- nera och genomföra åtgärder som kan kompensera störningar. En högre grad av samexistens krävs för att samhällsmål för både försvarssektorn och energisektorn ska uppnås och för att havsplanerna ska uppnå sitt syfte om hållbar utveckling. Försvar Behov Sveriges totalförsvar består av militär verksamhet och civil verksamhet. För- svarsmakten har behov av övningsområden i havet och i kustzonen utan störningar från fysiska eller tekniska hinder. För signalspaning finns det behov av skydd för att motverka störningar från andra verksamheter. Det civila försvaret är i behov av en fungerande försörjning av varor och tjänster. Farleder till strategiska hamnar behöver hållas fria och förutsättningar för havskablar för elförsörjning och kommunikation behöver bibehållas. Områden med riksintresseanspråk För det militära försvaret finns riksintressen definierade i och i anslut- ning till havet. Försvarsmakten pekar ut militära områden av riksintres- se enligt 3 kapitlet 9 § miljöbalken. Inom havsplaneområdena avser de sjöövningsområden. Inom havsplaneområdena finns även riksintresseanspråk för totalförsvaret som omfattas av sekretess och dessa redovisas inte. De ingår dock i de av- vägningar som görs inom havsplaneringen. Områden av allmänt intresse av väsentlig betydelse Påverkansområden inom havsplaneområdena för försvarsanläggningar (riksintresseanspråk för totalförsvaret) utanför havsplaneområden bedöms utgöra allmänna intressen av väsentlig betydelse då de behövs för försvars- anläggningarnas funktioner. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 46 Havsplanernas områden med användning försvar 2 Områden som anges som användning försvar bygger på riksintresseanspråk inom havsplaneområdena (sjöövningsområden) och på påverkansområden för riksintresseanspråk som finns utanför havsplaneområdena. Att försvar anges som användning innebär en prioritering av intresset vid förvaltning, planering och tillståndsprövning i de områdena. Havsplanernas områden med särskild hänsyn till totalförsvarets intressen I de områden där särskild hänsyn till totalförsvarets intressen anges, behö- ver verksamheter som omfattar fasta installationer inkludera samråd med Försvarsmakten om hur anläggningar kan utformas så att försvarsintressen inte påverkas negativt. Den övergripande bedömningen är att verksamhe- ter som omfattar fasta installationer kan samexistera med försvarsintresset under vissa förutsättningar och med rätt process gällande planering och genomförande. Generell användning Behov Nya typer av anspråk och anspråk inom nya geografiska områden förväntas uppstå framöver. Det finns därför ett behov av att behålla utrymmen där sådana nya anspråk är särskilt lämpliga att pröva. Samtidigt kan sådana an- språk prövas överallt inom havsplaneområdet. Havsplanernas områden med generell användning Generell användning anges där det i havsplanen i dagsläget inte redovisas användning energiutvinning, utredningsområde energiutvinning, försvar, kultur eller natur, eller där avvägning mellan intressen har resulterat i väg- ledning om generell användning. Områden med generell användning be- döms vara särskilt lämpliga för prövning av framtida anspråk. Inom om- råden som anges som generell användning överlappar i olika grad annan användning som avgränsas av sina egna markeringar, såsom elöverföring, rekreation, sandutvinning, utredningsområde sandutvinning, sjöfart eller yrkesfiske. De användningarna har företräde där de anges. Kultur Behov Enligt de nationella kulturmiljömålen ska kulturmiljöarbetet bland annat främja ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som beva- ras, används och utvecklas, samt främja en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 47 Områden med riksintresseanspråk 2 Riksantikvarieämbetet pekar ut områden av riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kapitlet 6 § miljöbalken. I dagsläget finns inga riksintresseanspråk utpekade inom havsplaneområdena. Däremot finns det riksintresseanspråk för kulturmiljövård i anslutning till eller närheten av havsplaneområdena. Områden av allmänt intresse av väsentlig betydelse Världsarv bedöms vara så värdefulla från kultur- eller naturmiljösyn- Läs mer om värdsarv på Riks- punkt att de är en angelägenhet för hela mänskligheten. De pekas ut enligt antikvarieämbetets webbsida. UNESCO:s världsarvskonvention. Inom havsplaneområdet för Bottniska viken finns världsarvet Höga kusten. En länsstyrelse eller en kommun kan enligt 7 kapitlet 9 § miljöbalken be- sluta att ett område ska skyddas och förvaltas som kulturreservat. Avsikten är att möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap. I dagsläget finns inga kulturreservat inom havsplaneområdena. Landskapsbildsskydd är ett skydd som infördes med stöd av 19 § naturvårds- lagen i dess lydelse före den 1 januari 1975. Syftet med skyddet är att skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Bestämmelserna i om- råden med landskapsbildsskydd gäller fram till dess att de ersätts med andra skyddsformer. Inom havsplaneområdena finns landskapsbildsskydd för ett område vid Öregrund och Östhammar. Riksantikvarieämbetet har identifierat kulturhistoriska karaktärsdrag och utifrån det markerat kulturhistoriska värdekärnor (Nordström, 2003). Om- råden med kulturhistoriska värdekärnor finns med i havsplanerna. Utöver det generella hänsynsavståndet som är inkluderat behövs analys av hur kul- turvärden kan påverkas utifrån lokala förutsättningar som topografi med mera och i förhållande till den verksamhet som planeras. Ovan beskrivna områden bedöms i havsplaneringsprocessen vara allmänna intressen av väsentlig betydelse. Tillkommande underlag som förbättrar kunskapsläget om höga kulturvärden inom och i anslutning till havsplane- områdena kan komma att ligga till grund för allmänna intressen av väsent- lig betydelse i framtida planering. Havsplanernas områden med användning kultur De områden som anges som användning kultur bygger för närvarande på områden med världsarv. När områden anges som användning kultur innebär detta en prioritering av intresset vid förvaltning, planering och tillståndsprövning i de områdena. Höga kulturvärden finns även i andra områden. Havsplanernas områden med särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden De områden som anges med särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden bygger på områden med landskapsbildsskydd och områden som Riksantik- varieämbetet angivit som kulturhistoriska värdekärnor (Nordström, 2003). Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 48 När områden anges med särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden inne- 2 bär detta en särskild hänsyn till intresset vid förvaltning, planering och tillståndsprövning. Natur Behov Den biologiska mångfalden ska bevaras. När havet och dess resurser nyttjas ska det ske på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Vissa marina miljöer behöver särskilt värnas i relation till andra verksamhe- ter. Dessa behov kan motivera skydd eller andra åtgärder inom förvaltning och tillståndsprövning för att säkerställa minskad miljöpåverkan på marina ekosystemtjänster såsom fiskproduktion. Livskraftiga marina miljöer stärker och säkrar tillgång till ekosystemtjäns- ter. Sammanhängande, representativa och ekologiskt funktionella struk- Klimattillflykter turer är viktiga förutsättningar för detta. Dessutom finns behov av hållbar En klimattillflykt är ett område som förvaltning av områden som är extra viktiga för de marina ekosystemen när kan behöva särskilt skydd för att klimatet förändras, så kallade klimattillflykter. viktiga växter och djur ska bevaras när klimatet förändras och deras utbredning minskar. Områden av riksintresse och med riksintresseanspråk Områdena är ofta de mer stabila Tre olika riksintressen berör naturvärden i havet: delarna av en arts större utbred- • Riksintressen enligt 4 kapitlet 8 § miljöbalken, det vill säga Natura ningsområde som väntas bli kvar när salthalt och temperatur 2000-områden, föreslås av länsstyrelsen. Därefter granskar Naturvårds- förändras. verket urvalet och föreslår områden till regeringen. Det är därefter reger- ingen som beslutar att föreslå till EU-kommissionen att dessa områden En klimattillflykt bedöms vara viktig för att arten ska fortsätta att ska upptas i Natura 2000-nätverket. Natura 2000-områden ingår som del finnas i havsområdet. i det marina områdesskyddet. Klimattillflykt kan också kallas för • Riksintresse för naturvård enligt 3 kapitlet 6 § miljöbalken pekas ut av klimatrefug eller klimatrefugium. Havs- och vattenmyndigheten. Läs mer i rapporten Underlag för • Riksintresse för yrkesfisket avseende lek- och uppväxtområden enligt 3 klimatrefugier i havsplaneringen kapitlet 5 § miljöbalken pekas ut av Havs- och vattenmyndigheten. 2017. Områden av allmänt intresse av väsentlig betydelse I havsplaneringsprocessen bedöms riksintressena och riksintresseanspråken inte ensamma vara tillräckliga för att uppnå god miljöstatus, bevara den bio- logiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster och skydda viktiga områden och arter när klimatet förändras. Därför har ytterligare områden med höga naturvärden uppmärksammats eller identifierats i havsplaneringsprocessen och bedömts vara allmänna intressen av väsentlig betydelse. Områdena ut- görs dels av redan skyddade områden enligt 7 kapitlet miljöbalken, dels av områden som identifierats inom ramen för havsplaneringsprocessen. De områden som är av allmänt intresse av väsentlig betydelse för höga na- turvärden och som har identifierats inom havsplaneringen bygger på en stor mängd underlagsinformation som samlats in eller tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten (Havs- och vattenmyndigheten, 2019d). Underlaget Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 49 visar naturtyper och arter som är förekommande och representativa för res- 2 pektive havsplaneområden. Bedömningen baseras på följande kriterier: A. Området omfattas av områdesskydd (Marine Protected Area, MPA) en- ligt de regionala havsmiljökonventionerna Helcom (Konventionen för skydd av Östersjöområdets miljö) och Ospar (Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten), men är inte skyddat genom svensk lagstiftning. B. Området har bekräftade naturvärden eller hänsynsbehov enligt flerfal- diga underlag. Det avser underlag som rör naturvärdeskartering och miljöpåverkan. Det ingår även underlag om områden viktiga för arter och ekosystem i ett framtida förändrat klimat, så kallade klimattillflykter. C. Området har bekräftade naturvärden eller hänsynsbehov utifrån enskilt underlag. Underlagen som ligger till grund för bedömningen visar på låg osäkerhet. D. Området har bekräftade naturvärden med hög ursprunglighet. Ur- sprunglighet definieras som områden med förhållandevis låg miljöpå- verkan samtidigt som de ekologiska värdena är höga. Marina naturreservat och nationalparker bedöms vara av allmänt intresse Läs mer om utgångspunkter, av väsentlig betydelse. Dessa områden ingår i det marina områdesskyddet underlag och bedömning av na- tillsammans med Natura 2000-områden. Även planerade marina områdes- turvärden i havsplaneringen i PM Natur i havsplaneringen. skydd av typerna Natura 2000 och marina naturreservat med sikte på beslut 2021 ingår i havsplanerna som allmänt intresse av väsentlig betydelse. Vissa områden av allmänt intresse av väsentlig betydelse omfattas idag inte av befintligt områdesskydd. Havsplanerna bidrar till att uppmärksamma och stärka potentiella ekologiska sammanhang mellan områden som om- fattas av ett marint skydd och områden av allmänt intresse av väsentlig be- tydelse genom att identifiera de senare. Planeringen förstärker således förut- sättningarna för en sammanhängande grön infrastruktur, genom områden som är viktiga för att bevara ekosystemtjänster. Havsplanernas områden med användning natur De områden som anges som användning natur bygger på områden som omfattas av: • Marint områdesskydd, det vill säga Natura 2000, marina naturreservat och nationalparker. Även områden som planeras bli marina områdesskydd. • Riksintresseanspråk för naturvård enligt 3 kapitlet 6 § miljöbalken. • Riksintresseanspråk för yrkesfisket avseende lek- och uppväxtområden enligt 3 kapitlet 5 § miljöbalken. Avser de riksintresseanspråk som gäller från och med den 1 februari 2020. Miljöövervakningsstationer finns Områden i planen som baseras på planerade områdesskydd omfattar skydd på specifika platser i havet. Med anledning av havsplanernas skala som bedöms vara beslutade senast 2021. redovisas inte platserna i havs- När områden anges som användning natur innebär detta en prioritering av planerna. Stationerna bör dock beaktas i planering, förvaltning intresset vid förvaltning, planering och tillståndsprövning i de områdena. och tillståndsprövning. Naturvärden som behöver skyddas kan även finnas i andra områden. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 50 Havsplanernas områden med särskild hänsyn till höga 2 naturvärden Områden som anges med särskild hänsyn till höga naturvärden baseras på identifierade allmänna intressen av väsentlig betydelse. I områden med särskild hänsyn till höga naturvärden kan det finnas särskilda behov av framtida åtgärder vid förvaltning, planering och tillståndsprövning för att säkerställa ekosystemtjänster kopplade till områdenas värden, strukturer och förutsättningar. Naturvärden att ta hänsyn till kan även finnas i andra områden. Rekreation Behov Det övergripande målet för friluftspolitiken är att stödja människors möj- ligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv med allemansrätten som grund. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefin- nande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Utveckling av friluftslivsrelaterade näringsverksamheter kan tillgängliggöra friluftsliv för fler människor. Områden med riksintresseanspråk Havs- och vattenmyndigheten pekar ut områden av riksintresse för frilufts- liv i havet, enligt 3 kapitlet 6 § miljöbalken. Endast ett fåtal områden finns utpekade inom havsplaneområdena, främst i anknytning till kusterna och vid vissa utsjöbankar, det vill säga grunda områden i öppna havet. Områden av allmänt intresse av väsentlig betydelse I denna planeringsomgång anges inga områden med allmänna intressen av väsentlig betydelse. I framtida planering kan intressen som uppfyller kri- terier för allmänna intressen av väsentlig betydelse, utgöras av exempelvis viktiga passager för fritidsbåtar, områden som är attraktiva att besöka och rekreationsområden identifierade i kommunala översiktsplaner. Havsplanernas områden med användning rekreation De områden som anges som användning rekreation bygger på riksintres- seanspråk friluftsliv. När områden anges som användning rekreation innebär detta en priori- tering av intresset vid förvaltning, planering och tillståndsprövning i de områdena. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 51 Sandutvinning 2 Behov Uttag av naturgrus på land ska minska som ett led i att säkra Sveriges grund- vatten och uppfylla miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Natur- grus bygger upp många naturliga grund- och dricksvattenreservoarer och har ofta höga natur- och kulturvärden. Bergkross är det främsta ersättnings- materialet för naturgrus i strävan att minska uttaget av naturgrus. Det finns en del användningsområden, såsom till den fina fraktionen i betong, där det i dagens läge är kostsamt eller kräver mycket energi att producera er- sättningsmaterial från krossat berg samt generar restprodukter. Inom dessa användningsområden kan marin sand och grus ersätta naturgrus från land. Marin sand och grus kan också användas för att motverka den kusterosion som sker längs några kustavsnitt i södra Sverige. Att sanden utvinns nära där den ska användas är fördelaktigt med tanke på kostnader och miljö- effekter av långa transporter. Ett hållbart svenskt uttag av marin sand kan minska importen av sand som är utvunnen på mindre hållbara sätt. Områden med riksintresseanspråk Fyndigheter som innehåller värdefulla ämnen eller material kan pekas ut som riksintressen enligt 3 kapitlet 7 § miljöbalken. Det är Sveriges geologis- ka undersökning, SGU, som kan peka ut riksintresseanspråken. Inga riksin- tresseanspråk för sand finns i havsplaneområdena. Områden av allmänt intresse av väsentlig betydelse Utifrån ett regeringsuppdrag har Sveriges geologiska undersökning iden- tifierat områden där det finns möjligheter till ett miljömässigt hållbart ut- tag av marin sand och grus och med rätt kvalitet. Den miljömässiga håll- barheten bedöms utifrån flera aspekter (Sveriges geologiska undersökning, 2017a): • Området får inte vara för kustnära eftersom detta riskerar förändringar i sedimentdynamiken, vilket kan orsaka ökad kusterosion. • Solljusexponerade grunda biologiskt produktiva och känsliga områden ska undvikas. • Biologisk mångfald ska bevaras och ekosystemen i och kring täkten får inte påverkas i sådan grad att deras förmåga att leverera ekosystemtjäns- Läs mer i rapport från SGU om ter försvinner eller oåterkalleligt minskar. de områden som har identifierats De identifierade områdena bedöms i havsplaneringsprocessen vara all- i Förutsättningar för utvinning av marin sand och grus i Sverige. männa intressen av väsentlig betydelse då sandutvinning i havet anses vik- tigt i arbetet med klimatanpassning, för att nå miljökvalitetsmål samt för materialförsörjningen. Havsplanernas områden med användning sandutvinning De områden som anges som användning sandutvinning bygger på i havspla- neringsprocessen identifierade områden av allmänt intresse av väsentlig be- tydelse. De områden som anges lämpliga för sandutvinning i havsplanerna Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 52 är inte tydligt avgränsade. Det behöver utredas vidare i vilka delar av områ- 2 dena som hållbar utvinning kan möjliggöras, med utgångspunkt i det un- derlag som tagits fram av Sveriges geologiska undersökning och Havs- och vattenmyndigheten. När områden anges som användning sandutvinning innebär detta en prio- ritering av intresset vid förvaltning, planering och tillståndsprövning i de områdena. Områdena behöver utvärderas noggrant, bland annat när det gäller fysiska, kulturhistoriska och biologiska aspekter innan en täktverk- samhet kan komma till stånd. Kontinuerlig utvärdering med hjälp av lämp- liga kontrollprogram är också nödvändig. Flera av de utpekade områdena för sandutvinning i havsplanerna finns i södra Sverige där förbrukning av naturgrus är stor samtidigt som tillgång- en till naturgrus på land är begränsad. Södra Sverige förväntas fortsatt ha ett expansivt byggande. De marina förutsättningarna, förhållandevis låga transportkostnader till förbrukningsområden samt höga kostnader för an- nat ersättningsmaterial motiverar sandutvinning som användning i delar av havsområdena. Ett annat motiv är behov av sand för att motverka kustero- sion i södra Sverige. Havsplanernas områden med användning utredningsområde sandutvinning I områden där sandutvinning förväntas förutsätta att det finns så kallat Na- tura 2000-tillstånd enligt 7 kapitlet 28 a § miljöbalken anges området som utredningsområde sandutvinning. Sjöfart Behov Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällseko- nomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medbor- garna och näringslivet i hela landet. Effektiva, hållbara och kapacitetsstarka godstransporter är en prioriterad fråga för regeringen. Några av syftena med den nationella planen för transportsystemet 2018–2029 är att främja över- Läs mer i Nationell plan för trans- flyttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart, att minska portinfrastrukturen 2018–2029 transportsektorns miljöpåverkan och att skapa förutsättningar för att ut- veckla morgondagens transportsystem. Sjöfarten har stor betydelse för en fungerande försörjning av Sverige med varor och tjänster, vilket även har relevans för totalförsvaret. Områden med riksintresseanspråk Trafikverket pekar ut områden av riksintresse för kommunikationer avse- ende sjöfart enligt 3 kapitlet 8 § miljöbalken. Områden av allmänt intresse av väsentlig betydelse Stråk som utgör särskilt viktiga länkar mellan Sverige och grannländerna bedöms vara allmänna intressen av väsentlig betydelse. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 53 Havsplanernas områden med användning sjöfart 2 De områden som anges som användning sjöfart bygger på riksintresse- anspråk för sjöfart och i havsplaneringsprocessen identifierade områden av allmänt intresse av väsentlig betydelse för sjöfart. Sjöfart bedrivs i alla havsområden. På grund av olika faktorer sker dock stora delar av framför allt den internationella trafiken med större fartyg i vissa avgränsade stråk. Dessa stråk utgör enbart rekommendationer. Fartygstrafik av mycket stor vikt för Sverige kan förekomma och förekommer alltså även utanför de stråk som anges som användning sjöfart i havsplanerna. Sjöfarten i sin helhet har betydligt större ytanspråk än plankartans stråk för att fungera väl. När områden anges som användning sjöfart innebär detta en prioritering av intresset sjöfart vid förvaltning, planering och tillståndsprövning i de om- rådena. Dessa områden representerar de stråk som är av störst betydelse för att effektiva, säkra och tillgängliga sjöfartstransporter ska kunna bibehållas och utvecklas, men begränsar på intet sätt sjöfarten till dessa stråk. Att sjö- farten har tillträde till och använder även andra områden är en förutsättning för att de i havsplanerna utpekade stråken kan ha en så begränsad geografisk yta. Fartyg har rätt till oskadlig genomfart i territorialhavet enligt havsrät- ten. Den internationella sjöfarten regleras framför allt av Internationella sjö- fartsorganisationen, (International Maritime Organization, IMO). Havsplanernas områden med användning utredningsområde sjöfart Där områden anges som användningen utredningsområde sjöfart behöver det utredas vidare om sjöfart är den mest lämpliga användningen. Det anges där fler än en användning har anspråk i samma område och mer utredning av de aktuella användningarnas behov på platsen krävs innan beslut om mest lämplig användning kan fattas. Riksintresseanspråk för sjöfart finns kvar även om riksintresseanspråket motsvaras av utredningsområde sjöfart. Användning utredningsområde sjöfart anges också där det saknas tillräck- ligt underlag för att avgränsa den närmare sträckningen av användningen. Yrkesfiske Behov Yrkesfisket är en maritim näring med betydelse för livsmedelsförsörjning och livsmedelsproduktion. Yrkesfisket ger också upphov till landbaserade arbetstillfällen inom hamnverksamhet och beredningsindustri, vilket bidrar till livskraftiga skärgårdssamhällen som upprätthåller identitet och kultur- miljö. Att upprätthålla en hållbar matproduktion med livsmedel med högt näringsvärde är viktigt för samhället. Fisk från vårt närområde är ett bety- delsefullt bidrag till vår livsmedelsförsörjning. Det förutsätter att god miljö- status i havet nås och upprätthålls samt att de ekosystemtjänster som fisket är beroende av säkerställs. Yrkesfisket kräver relativt stora ytor eftersom oli- ka fångstmetoder och målarter innebär olika fiskeområden som förändras mellan olika årstider, från år till år och över längre tid. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 54 Områden med riksintresseanspråk 2 Havs- och vattenmyndigheten pekar ut områden av riksintresse för yrkes- fisket avseende fångstområden och landningshamnar enligt 3 kapitlet 5 § miljöbalken. Havsplanernas områden med användning yrkesfiske Användning yrkesfiske baseras på riksintresseanspråk avseende fångstom- råden som gäller från och med den 1 februari 2020. Riksintresseanspråk för yrkesfisket avseende lek- och uppväxtområden in- går i områden med användning natur i havsplanerna. Potentiellt viktiga områden för fiskhabitat utanför riksintresseområden ingår i områden med särskild hänsyn till höga naturvärden. Hur yrkesfisket bedrivs och vilka redskap som används kan komma att för- ändras i framtiden, exempelvis på grund av beståndsförändringar eller tek- nisk utveckling av redskap. Det kan också komma att förändras av att det införs restriktioner som rör ett specifikt fiske eller fiskemetod. När områden anges som användning yrkesfiske innebär detta en priorite- ring av intressets förutsättningar och behov vid förvaltning, planering och tillståndsprövning i de områdena. Yrkesfiske bedrivs även i andra områden och vid tillståndsprövning är det därför viktigt att söka uppdaterad infor- mation om fisket i det aktuella området. Data- och telekablar Det saknas övergripande sektorplanering för data- och telekablar. Platser för nedläggning av sådana kablar bör stämmas av tidigt vid projektering av kabelläggning för att minska konflikterna med andra anspråk. Lagring av koldioxid Enligt beräkningar finns en betydande kapacitet för koldioxidlagring i Sverige och inom svensk ekonomisk zon (Sveriges geologiska undersök- ning, 2016b). Det behövs emellertid mer data och kunskap innan några om- råden för lagring kan föreslås i havsplanerna. Vattenbruk I dagsläget finns ingen samlad nationell kartläggning av möjliga geografiska utvecklingsområden för vattenbruk i planområdet. Däremot finns en loka- liseringsstudie om algodling i Västerhavet. I den nationella strategin för vat- tenbruk är ett av målen att en majoritet av Sveriges kommuner identifierar och inkluderar lämpliga platser för vattenbruk i sina översiktsplaner. Sådana nya underlag tillsammans med utvecklad odlingsteknik kan på sikt bidra till bättre planeringsförutsättningar för vattenbruk i planområdet. I detta skede skapar havsplanerna beredskap för vattenbruk, men anvisar inga specifikt avgränsade områden avsedda för vattenbruk. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 55 Planering för att främja samexistens 2 Havsplanerna ska främja samexistens mellan olika verksamheter och an- vändningsområden. Att havsplanerna anger samexistens skapar flexibilitet och uppmuntrar verksamheter till ömsesidig anpassning och utveckling. Samexistensen kan också leda till synergieffekter. Övervägandena nedan syftar till att vägleda om hur samexistens kan fungera och förklara hur havs- planerna förhåller sig till samexistens mellan de olika användningar som anges. De är grupperade under två rubriker beroende på graden av anpass- ning som vanligen bedöms nödvändig för samexistens – viss anpassning och mer anpassning. För att samexistensen ska kunna fungera kan exem- pelvis vissa verksamheter behöva regleras ytterligare eller särskilda villkor föreskrivas av tillståndsprövande myndigheter. Det kan även handla om särskilda föreskrifter som kan behövas för att syftet med havsplanerna ska uppnås och som regeringen beslutar om enligt 4 kapitlet miljöbalken 10 § andra stycket. Samexistens mellan användningar kan bedömas vara möjlig på en plats medan det på en annan plats inte bedöms fungera. På liknande sätt kan samexistens bedömas vara möjlig i ett övergripande perspektiv men inte inom planeringens tidshorisont. När användningar inte bedöms kunna samexistera ges ett intresse företräde. Där samexistens kan kräva viss anpassning Figur 14. Exempel på hur samexistens Försvar och sjöfart kan se ut i plankartan. I plankartan redovisas samexistens genom att Havsplanerna anger samexistens mellan försvar och sjöfart. Sjöfart kan ofta användningar överlappar. I området bedrivas utan begränsning inom ett sjöövningsområde. När försvarsöv- Ö222 samexisterar användningarna försvar, natur, rekreation, och sjöfart. ningar pågår kan ett sjöövningsområde behöva avlysas tillfälligt. Försvar och yrkesfiske Havsplanerna anger samexistens mellan försvar och yrkesfiske. Yrkesfiske kan ofta bedrivas utan begränsning inom ett försvarsområde. När försvars- övningar pågår kan ett sjöövningsområde behöva avlysas tillfälligt. För- svarsövningar kan emellertid skada yrkesfiskets resurser genom fiskdödlig- het och skada på lek- och uppväxtområden. Kultur och natur Havsplanerna anger samexistens mellan kultur och natur. Kulturmiljöer är ofta väl integrerade i naturen. Naturvårdsinsatser, som exempelvis hante- ring av marint skräp och borttagning av förlorade fiskeredskap, kan skada fornlämningar om de utförs med ovarsamma metoder. Vrak kan i vissa fall utgöra ett kulturvärde samtidigt som de påverkar miljön negativt. Kultur och rekreation Havsplanerna anger samexistens mellan kultur och rekreation. Kulturmil- jöer är ofta en del av de värden som utgör grunden för rekreation eller gör ett område attraktivt för besökare. Detta bidrar till synergieffekter, men en hög besöksintensitet kan också ha negativ påverkan på kulturmiljön. Det Havsområde Ö200 ID-nummer Användningar Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 56 F Försvar finns ett stort värde i att tillgängliggöra kulturarvet under vattnet, bland an- 2 nat för dykare. Dykning och annat friluftsliv, som sportfiske och båtliv, kan dock innebära risk för förstörelse av kulturmiljön under vatten. Natur och rekreation Havsplanerna anger samexistens mellan natur och rekreation. Naturen är ofta en del av de värden som utgör grunden för rekreation eller gör ett om- råde attraktivt för besökare. Detta bidrar till synergieffekter, men en hög besöksintensitet kan också medföra påverkan på naturvärdena. Exploate- ring av natursköna platser för turismverksamheter kan, liksom buller från fritidsbåtar, vattenskotrar och andra aktiviteter, innebära en konflikt med naturvårdsintressen. Rekreation och sandutvinning Sandutvinning kan medföra negativ påverkan på naturvärden. Samtidigt kan en ökad trafik vid borttransportering av sanden påverka förutsättning- arna för rekreation negativt. Sandutvinning, och därmed transporterna, sker dock som regel under begränsade perioder. Rekreation och yrkesfiske Havsplanerna anger samexistens mellan rekreation och yrkesfiske. Yrkesfis- ket utgör grunden för fiskesamhällen utmed kusten som är attraktiva för re- kreation. Intressekonflikter kan finnas mellan fritidsfiske och yrkesfiske om man vill fiska på samma plats med redskap som inte fungerar tillsammans. Sandutvinning och sjöfart Havsplanerna anger samexistens mellan sandutvinning och sjöfart. Sand- utvinning kan alstra viss trafik och medföra hinder för framkomligheten för sjöfarten. Sandutvinning sker dock under mycket begränsade perioder, vilket gör att påverkan begränsas. Sjöfart och yrkesfiske Yrkesfiske med rörliga redskap fungerar ofta med viss anpassning i områ- den med sjöfart, men kan ibland försvåras vid intensiv fartygstrafik eller trafikseparering. Där samexistens kan kräva mer anpassning Energiutvinning och försvar Energiutvinning och försvarsintresset är i många områden svåra att kom- binera eftersom vindkraftparker kan ha stor inverkan på Försvarsmaktens anläggningar och verksamhet. I vissa områden går det att etablera energian- läggningar om särskild hänsyn tas till totalförsvarets intressen. För energi- områdena i havsplanerna anges därför särskild hänsyn till totalförsvarets intressen. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 57 Energiutvinning och kultur 2 Energianläggningar kan påverka kulturmiljöer och landskapsbild negativt. Storskaliga vindkraftparker i närheten av kusten kan komma att dominera en plats och därigenom påverka de värden som visar på viktiga historiska skeenden och som tidigare gett platsen dess karaktär. Anläggningar som fundament eller kablar på havsbotten kan ha negativ inverkan på fornläm- ningar. Vid anläggning kan påverkansområdet på havsbotten vara betydligt större än själva exploateringsområdet. Arkeologiska utredningar och un- dersökningar kan krävas. Lokalisering och anpassningsåtgärder vid utformning av energianläggning- ar kan begränsa negativ påverkan. Inom områden som omfattas av riksin- tresse enligt 4 kapitlet 3 § miljöbalken är det inte tillåtet med tillståndspliktig vindkraft, med undantag för Öland. I sådana områden anger havsplanerna inte energiutvinning. Energiutvinning och natur Användning energiutvinning anges inte tillsammans med användning na- tur i områden där naturvärdena är så höga och av ett sådant slag att det rå- der stor osäkerhet om anläggningar för energiutvinning kan etableras utan att skada eller försvåra ett bevarande av naturvärdena. Bedömningen av möjligheten till samexistens görs ur ett helhetsperspektiv som också tar hänsyn till sammanlagda, kumulativa, effekter av energiom- råden eller andra planerade verksamheter i närområdet ur ett långsiktigt perspektiv. Bedömningen görs på samma sätt inom alla områden med an- vändning natur. Vid tillståndsprövningen av en verksamhet som kan ha en betydande påverkan på ett Natura 2000-område ska en bedömning göras om verksamheten är förenlig med bestämmelserna i 7 kapitlet 28b–29 §§ miljöbalken. Tillståndsprövningen sker på en mer detaljerad nivå än havs- planeringens översiktliga bedömningar. Energiutvinning i form av vindkraftanläggningar som förankras i havsbot- ten kan påverka bottenmiljön negativt. Påverkan är ofta lokal och begrän- sad i tid. Under anläggningsfasen uppstår vanligen undervattensbuller från pålning och trafik som kan påverka djurlivet negativt. Kablar längs botten kan skada värdefulla naturmiljöer och elektriska kablar som genererar elek- tromagnetiska fält kan påverka marina organismer i olika utsträckning. Vindkraftverken kan samtidigt utgöra konstgjorda rev som skapar skydda- de födosöksområden för fisk. Vindkraftsanläggningarna kan påverka fåglar negativt. Energiutvinning och rekreation Energiområden kan minska tillgängligheten för rekreation, särskilt i om- råden nära kusten. Energiområden kan samtidigt utgöra landmärken och turistmål. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 58 Energiutvinning och sandutvinning 2 Energiutvinning med vindkraftverk behöver stabil botten för grundsätt- ning. Vid sandutvinning sugs eller grävs sand upp från botten, vars stabilitet då förändras. Energiutvinning och sjöfart Havsplanerna anger vanligen inte energiutvinning och sjöfart i samma om- råde. Vilket intresse som ges företräde beror på vilken av användningarna som bedöms mest lämplig på den specifika platsen och om behoven bedöms kunna tillgodoses någon annanstans. På flera platser bedöms sjöfartens framkomlighet tillgodoses inom närliggande områden. Det är i flera fall möjligt att anpassa utformningen av vindkraftparkerna på ett sådant sätt att sjöfartens framkomlighet inte påverkas negativt. Sjöfarten kan dock vanligen inte passera genom ett område med fasta anläggningar som en vindkraftpark om området är litet eller verken står tätt. Havskab- lar kan påverka möjligheterna till nödankring och därför komma i konflikt med sjöfarten, särskilt i livligt trafikerade farleder. Energiutvinning och yrkesfiske Fasta anläggningar inom ett energiutvinningsområde kan försvåra möjlig- heten till yrkesfiske med aktiva redskap som trålning. Bedömningen är att anpassning av exempelvis vindkraftparkens utformning eller fiskeredskap i vissa fall kan ske. Även teknikutveckling kan bidra till förbättrade förut- sättningar för samexistens. Internationella exempel finns från bland annat Storbritannien (Gray, Stromberg & Rodmell, 2016). Försvar och kultur Havsplanerna anger vanligen samexistens mellan försvar och kultur. I havet kan försvarsverksamhet innebära risk för negativ påverkan på kulturläm- ningar och kulturlandskap på havsbotten. Försvarsanläggningar kan samti- digt utgöra en del av det kulturhistoriska arvet vid kusten. Försvar och natur Havsplanerna anger vanligen samexistens mellan försvar och natur. I de fall samexistens bedöms olämpligt ges ett intresse företräde. Om området är ett Natura 2000-område gäller miljöbalkens regler om verksamhet i Na- tura 2000-områden. Totalförsvarets intressen ges företräde enligt 3 kapitlet miljöbalken i de fall naturvärdena utgörs av allmänna intressen av väsent- lig betydelse eller omfattas av riksintresseanspråk. Försvarsverksamhet kan innebära trafik, buller, sprängningar och andra aktiviteter som riskerar att påverka naturvärden negativt. Den militära marina verksamheten kan be- höva anpassas så att skada på naturvärden minimeras. Det kan ske genom att Försvarsmakten exempelvis planerar sin övningsverksamhet i området så att inverkan på naturvärdena minimeras, vilket Försvarsmakten också planerar för redan idag. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 59 Försvar och rekreation 2 Havsplanerna anger samexistens mellan försvar och rekreation. Försvars- verksamhet kan innebära buller, trafik, sprängningar och andra aktiviteter som riskerar att påverka rekreation, inklusive friluftsliv, negativt. Verksam- heterna kan i flera fall anpassas till varandra. Försvar och sandutvinning Havsplanerna anger inte samexistens mellan försvar och sandutvinning. To- talförsvarets intressen ges företräde enligt 3 kapitlet miljöbalken. Försvars- verksamhet som till exempel medför ammunitionsrester kan medföra att sanden inte är tjänlig för utvinning. Kultur och sandutvinning Kulturlämningar kan påverkas negativt av sandutvinning som innebär för- ändring av havsbotten. Arkeologisk utredning kan krävas. Kultur och sjöfart Havsplanerna anger samexistens mellan kultur och sjöfart. Sjöfarten har gett upphov till flera av de kulturmiljöer som vi har i dag samt fornläm- ningar i form av vrak. Fartygsstråk och farleder som är intensivt trafikerade kan innebära utsläpp, förändrad landskapsbild och muddring som påverkar kulturvärden negativt. Sjöfart kan leda till erosion som blottlägger, slipar och transporterar bort exponerade delar av en lämning. Sjöfart kan också medföra att grunt belägna lämningar skadas av ankare eller fartygsskrov. Kultur och yrkesfiske Yrkesfisket är i flera fall en näring som har bidragit till värdefulla kultur- miljöer, till exempel fiskesamhällen som är en del av kulturarvet. Fiske med aktiva redskap som trålning kan påverka kulturlämningar på havsbotten negativt. Natur och sandutvinning Havsplanerna anger samexistens mellan natur och sandutvinning i de fall bedömningen är att sådan samexistens kan vara möjlig. Vid tillståndspröv- ningen av en verksamhet som kan ha en betydande påverkan på ett Natura 2000-område kommer en bedömning göras av om verksamheten är för- enlig med bestämmelserna i 7 kapitlet 28b–29 §§ miljöbalken. Tillstånds- prövningen sker på en mer detaljerad nivå än havsplaneringens översiktliga bedömningar. Sandutvinning kan påverka de naturvärden som finns i ett område, särskilt om de är koncentrerade till bottenmiljön. Att utvinningen är lokal, sker inom korta tidsperioder och utförs med relativt skonsam tek- nik kan begränsa påverkan. Natur och sjöfart Havsplanerna anger vanligen samexistens mellan natur och sjöfart. Sjö- fart kan innebära belastningar på naturen i form av undervattensbuller, Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 60 muddring, erosion och oljeutsläpp. Samtidigt kan sjöfart, om den opti- 2 meras, utgöra ett klimateffektivt transportmedel i jämförelse med andra transportmedel. Natur och yrkesfiske Havsplanerna anger samexistens mellan natur och yrkesfiske. Fiske kan ha stora effekter på de marina ekosystemen, främst på de arter man har för avsikt att fånga, men även på andra arter och habitat som det kan finnas behov av att skydda. Yrkesfiske som utförs med aktiva redskap som botten- trål eller som medför bifångst av skyddade och hotade arter kan innebära negativ påverkan på naturvärden. I vissa fall medför inte yrkesfisket någon påverkan, men ofta finns det möjligheter att anpassa fångstmetoder så att påverkan på naturvärden begränsas. Anpassning av fiskemetod är en van- ligt förekommande åtgärd inom fiskförvaltningens regleringsarbete, men det finns många andra sätt att anpassa yrkesfisket till naturvårdens behov. Rekreation och sjöfart Havsplanerna anger samexistens mellan rekreation och sjöfart. Sjöfart är i flera fall en näring som har bidragit till miljöer som är attraktiva att besöka. Sjöfarten kan också bidra med god tillgänglighet. Fartygsstråk som är inten- sivt trafikerade kan dock innebära störningar som buller och utsläpp eller utgöra barriärer för till exempel fritidsfiske och fritidsbåtstrafik. Sandutvinning och yrkesfiske Havsplanerna anger samexistens mellan sandutvinning och yrkesfiske. Sandutvinning påverkar bottenmiljön som i sin tur kan påverka fiskens livsmiljöer och därmed de fiskbestånd yrkesfisket nyttjar. Påverkan är dock vanligen lokal och tidsbegränsad, vilket i vissa fall kan ge utrymme för an- passning till exempel genom att undvika perioder då området är viktigt för fisken, såsom under lek. Samexistens genom särskild hänsyn Havsplanerna specificerar inte vilka åtgärder som kan behöva Särskild hänsyn till totalförsvarets intressen vidtas för att uppfylla särskild Särskild hänsyn till totalförsvarets intressen kan bland annat innebära att hänsyn i ett specifikt område. Lämpliga åtgärder kan vid behov lokalisering och utformning av en vindkraftpark behöver anpassas till för- specificeras av regeringen eller av svarsintressen. Det gäller även andra sorters fasta installationer och övrig andra myndigheter vid tillstånds- användning. Särskild hänsyn till totalförsvarets intressen kan även innebära prövning eller vid annan förvalt- ning. att anpassning behöver ske när flera energiområden samlat kan ha en på- verkan på totalförsvaret. Risk för sammanlagd, kumulativ, påverkan på för- svarsintressen ska alltså beaktas. Det innebär att utbyggnad inom ett ener- giområde kan påverka möjligheten att nyttja ett annat område som i planen har betecknats med E för energiutvinning. Särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden Bedömning av påverkan på kulturmiljöer behöver ske för enskilda projekt i ett tidigt skede och i ett helhetsperspektiv utifrån lokala förutsättning- ar. Kulturmiljöer som kan påverkas av en förändrad landskapsbild finns Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 61 huvudsakligen utanför havsplaneområdena. Sambandet mellan land och 2 hav behöver beaktas. Anläggningar och verksamheter i havet kan behöva anpassas i utformning eller lokalisering så att kulturmiljövärdena bevaras. Särskild hänsyn till höga naturvärden Särskild hänsyn till höga naturvärden kan bland annat innebära att verk- samheter anpassas till platser och tidsperioder som minimerar direkt, indi- rekt eller kumulativ skada på naturvärden. Det kan exempelvis handla om: • att Försvarsmakten vid planering av sin verksamhet samråder med kom- muner och länsstyrelser om de lokala förutsättningarna och anpassar öv- ningar och aktiviteter till platser och tidsperioder så att höga naturvärden inte skadas • anpassning i utformning och teknik av anläggningar för energiutvinning eller anpassning av anläggningsarbeten och drift till särskilda tidsperioder • införande eller utökande av marint områdesskydd • fiskereglering avseende områden, redskap eller tid för fångstupptag • anpassning av hastighet, maximalt djupgående eller tidpunkt för sjötrafiken. Planering så att havsanknutna näringar kan utvecklas För att planeringen ska bidra till att havsanknutna näringar kan utvecklas tar havsplanerna sitt avstamp i den nationella strategi för hållbar regional Läs mer i: tillväxt och attraktionskraft och i Sveriges maritima strategi, som båda be- • En svensk maritim strategi - för människor, jobb och miljö slutades av regeringen 2015. En av havsplaneringens stora utmaningar är att balansera användningen av havet på ett sådant sätt att ekosystemens funktion säkerställs och utvecklas så att havet kan användas i enlighet med samhällets behov. Havsplanerna bidrar till ett hav i balans genom att ange områden för skydd och hänsyn till natur och ekosystemen där de mest behövs och genom att ange områden för olika verksamheter där de kan verka på ett effektivt sätt utan att påverka miljön negativt. På så sätt främjas ekosystem i balans och en rik biologisk mångfald så att de ekosystemtjänster som havet ger säkerställs. Enligt bedömningar i rapporten Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2018 – 2023, Bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys (Havs- och vattenmyndigheten, 2018e) begränsar dagens tillstånd i miljön kraftigt tillgången på ekosystemtjänster. Yrkesfiske samt havsrelaterad turism och rekreation är de ekonomiska aktiviteter som framför allt påverkas av en försämrad havsmiljö. Havsplanerna ska verka för att säkerställa de ekosys- temtjänster som maritima näringar behöver. Lek- och uppväxtområden för fisk utgör därför underlag för användning natur och för områden med sär- skild hänsyn till höga naturvärden. Likaså föreslås att sjöfarten utreds där påverkan på omgivningen bedöms som hög och att områden planeras för energiutvinning och sandutvinning där påverkan på omgivningen bedöms vara begränsad. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 62 Havsplanerna verkar också för att säkerställa ekosystemtjänster för män- 2 niskors välfärd och möjligheter till rekreation. Detta görs exempelvis genom att områden för rekreation planeras där landskapet särskilt gynnar frilufts- liv och genom att kulturmiljövärden beaktas. Planeringen görs med hänsyn till kustvärden, vilket bidrar till att kustområdena fortsatt blir attraktiva att besöka, leva och verka i. Det förväntas också leda till goda förutsättningar för turism- och besöksnäring. Maritima näringar utgör i mångt och mycket grunden för en levande kust och skärgård. Den samexistens som präglar havsplanerna kan bidra till innovation och ny teknik, vilket gynnar maritima näringar under utveckling, såsom energi- utvinning, sandutvinning och vattenbruk. Havsplanerna visar en samlad bild av användningen av havet som bidrar till bättre förutsägbarhet för de maritima näringarna. Det i sin tur främjar tillväxt, sysselsättning och stärker näringarnas konkurrenskraft. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 63 Planering för god miljöstatus 2 I de flesta fall bedöms inte god miljöstatus i havet ha nåtts till 2020. Bedöm- ningen har gjorts inom ramen för det nationella arbetet med EU:s havsmil- jödirektiv. Den redovisas i rapporten Marin strategi för Nordsjön och Öst- ersjön 2018 – 2023, Bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys (Havs- och vattenmyndigheten, 2018e). Mänskliga aktiviteter ger upphov till olika typer av belastningar som kan påverka miljön på ett sådant sätt att tillståndet försämras. Dessa belastningar och deras påverkan bedöms i dag sammantaget vara för stor. Havsplanerna ska bidra till att god miljöstatus nås och upprätthålls. Havspla- nering är ett av flera instrument för att nå eller upprätthålla god miljöstatus. Fastslå vad som kännetecknar god miljöstatus 11 temaområden, så kallade deskriptorer, beskrivs genom indikatorer Övervaknings- program Bedömning Åtgärds- av miljöstatus program Inledande bedömning Miljökvalitets- Sätta upp mål normer (MKN) för att nå god Mäts genom miljöstatus indikatorer Figur 15. Översiktlig illustration av havsmiljöförordningens process och begrepp. Havsplanerna har inverkan både på olika typer av belastningar och på havs- miljöns tillstånd. Fysiska störningar beror till exempel på ändringar av bot- ten vid muddring, kabel- och rördragning, förankring av fasta installationer som vindkraftverk samt trålfiske. Föroreningar som leder till övergödning orsakas till stor del av landbaserade verksamheter, som till exempel jord- bruket, men också av sjöfarten. Det ligger dock utanför havsplanens man- dat att vägleda om jordbrukets eller sjöfartens utsläpp av föroreningar, utan reglering av utsläppen hanteras i annan ordning. Däremot utgör utsläppen och deras konsekvenser en planeringsförutsättning i havsplaneringsarbetet. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 64 Ambitionen är att havsplanerna ska bidra till att olika typer av belastningar 2 minskar genom att de verksamheter som medför belastningar planeras så att de hålls borta från de områden där de gör mest skada. Det gäller ska- dor i havsplaneområdena, men även utanför, till exempel in mot kusten. Ett exempel är förslaget att utreda sjöfarten i sydöstra Östersjön (utrednings- område sjöfart) där sjöfartens oljesutsläpp bedöms medföra negativ påver- kan på miljön. Klimatförändringar bedöms kunna förvärra effekterna av de belastningar som finns i våra havsområden. Havsplanerna bidrar till omställningen till förnybar energi, som på sikt kan bromsa klimatförändringar, genom att ange områden där energiutvinning bör prioriteras. På ett övergripande plan bidrar havsplanerna till att god miljöstatus nås eller upprätthålls: • Anpassning av marina verksamheter: Olika arter av fisk och sjöfågel, samt marina däggdjur gynnas av att havsplanerna identifierar områden för särskild hänsyn till höga naturvärden där havsrelaterade verksamhe- ter kan behöva anpassas i syfte att minska belastningen på värdefulla ar- ter och miljöer. • Förstärkt skydd av värdefulla livsmiljöer: Skydd och återställande av vär- defulla marina miljöer i ett ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk av marina skyddade områden gynnas genom att havsplanering bekräftar befintligt och planerat områdesskydd, samt riks- intresse för naturvård. • Ekologiska sammanhang: Havsplanerna framhäver vikten av att bibehål- la viktiga ekologiska sammanhang, genom att tillämpa ett ekosystemper- spektiv i utpekande av områden för användning natur (N) och särskild hänsyn till höga naturvärden (n), vilket kan gynna marina näringsvävar och grundläggande biofysiska förhållanden i den marina miljön. • Klimatanpassning: Identifiering av områden som är särskilt viktiga för en arts utbredning när klimatet förändras bidrar till möjligheten att skydda sådana områden och arter för att ekosystemen ska bli mer motstånds- kraftiga för klimatförändringar. Arters utbredning är viktig för att upp- rätthålla ekosystemens funktioner. Havsplaner | Del 2 - Havsplanernas övergipande vägledning samt överväganden 65 Bottniska viken: vägledning och överväganden Del 3 3

9. Vägledning och överväganden för Bottniska vikens havsområden Kapitlet inleds med en sammanfattning av planeringens huvuddrag för havsplaneområdet. Kartan över havsplaneområdet redovisas i skala 1:2 300 000 i full A4. Sedan redovisas inriktningen för användningen och överväganden för Bottniska vikens havsområden. Varje havsområde pre- senteras med ett utsnitt ur plankartan i skala 1:1 000 000. 2 Plankartan ska tolkas i den ungefärliga skalan mellan 1:700 000 och 1:1 000 000. Gränserna och markeringarna i kartan är översiktliga utifrån havsplanernas strategiska nivå. I Bottniska viken finns tre havsområden: • Bottenviken • Norra Bottenhavet och Norra Kvarken 3 • Södra Bottenhavet. 4 Planeringens huvuddrag Goda förutsättningar för olika verksamheter Bottniska viken är det av Sveriges tre havsplaneområden som är minst be- Figur 16. De tre havsområdena inom lastat av mänsklig påverkan, samtidigt som miljötillståndet fortfarande be- Bottniska viken. Numrering enligt kartnummer. höver förbättras för att god miljöstatus ska uppnås. Här finns stora områden med höga frilufts- och naturvärden och goda förutsättningar för olika verk- samheter. Bland annat ligger många stora och viktiga industrier i Norrland, vilka använder sjövägen för sina transporter. I söder finns flera områden med förutsättningar för förnybar energiutvinning i form av vindkraft till havs. Det finns ett område i Bottenviken som kan vara lämpligt för utvin- ning av sand. Sveriges totalförsvar har intressen i havsplaneområdet, bland annat i form av ett sjöövningsområde i norra Bottenhavet samt påverkans- områden för verksamheter på land. Många verksamheter i Bottniska viken bedöms fungera bra tillsammans, det vill säga att de kan samexistera. Ibland måste dock samexistensen regle- ras för att fungera. Det kan exempelvis handla om att områden avlyses vid försvarsövningar eller om regler för hur fartyg, till exempel fiskande fiske- fartyg, får framföras i farleder som ingår i trafiksepareringssystem. Sådana regleringar sker inte genom havsplanen, utan återfinns i annan lagstiftning. Förnybar elproduktion Havsplanerna ska bidra till att nå samhällsmålet om 100 procent förny- bar elproduktion år 2040. I vissa områden i Bottniska viken finns dock så stark konkurrens mellan vindbruk och andra användningar, exempelvis olika naturvärden eller försvarsintressen, att samexistens inte bedöms gå att uppnå. I planeringen har strävan därför varit att identifiera nya områden som är lämpliga för vindkraft, utöver de befintliga riksintresseanspråken för vindbruk. Planeringen av områden för energiutvinning bygger på en hel- hetsbedömning av hur havsplanen bäst kan bidra till att energimålen nås. Havsplaner | Del 3 - Bottniska viken 67 Framför allt Södra Bottenhavet bedöms ha goda förutsättningar att kunna 3 bidra till energiomställningen. Vissa föreslagna områden berörs av Natura 2000-lagstiftningen, vilket innebär att vindkraftsetablering endast kan till- låtas där, om den inte riskerar att skada eller störa de livsmiljöer eller arter som ska skyddas. Världsarv, småskaligt fiske och värdefull natur Världsarvet Höga kusten är välbesökt av turister året om, men främst på sommaren, då turbåtar och fritidsbåtar trängs i hamnarna i området. Under tidig höst infaller surströmmingspremiären som är omtalad och drar till sig många besökare. Yrkesfisket i Bottniska viken är huvudsakligen småskaligt. Fisket är glest i utsjön, men tätare i de kustnära vattnen. Användning yrkesfiske anges i Södra Bottenhavet där den största koncentrationen av yrkesfiske i havspla- neområdet finns. En betydande andel av utsjöfisket bedrivs av finska fiske- fartyg. Det fisket ingår inte i underlaget för användning yrkesfiske, men be- döms kunna samexistera. I havsplaneområdet finns stora områden med höga naturvärden och flera av dem är naturreservat, Natura 2000-område samt riksintresseanspråk för yrkesfiske som avser fångstområden, respektive lek- och uppväxtområde för fisk. Dessa får användning natur i havsplanen. Utöver dem finns områden med höga naturvärden med behov av särskild hänsyn för att fortsättningsvis kunna bidra till värdefulla ekosystemtjänster. Andra verksamheter behöver visa särskild hänsyn till de höga naturvärdena. Havsplaner | Del 3 - Bottniska viken 68 Karta 1. Plankarta havsplaneområde Bottniska viken Planområde B100 ID-nummer Användningar Elöverföring E Energiutvinning E(utr) Utredningsområde energiutvinning F Försvar G Generell användning K Kultur N Natur Rekreation ! Sandutvinning Sjöfart Utredningsområde sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Särskild hänsyn f till totalförsvarets intressen till höga kulturmiljövärden n till höga naturvärden Anslutningar utanför havsplan Elöverföring / Sjöfart ± 0 20 40 80 Km Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Bakgrundskarta © Lantmäteriet Bottenviken 3 Bottenviken har krävande vinterförhållanden. Här finns viktiga hamnar för Sveriges basindustri och värdefulla kust- och skärgårdslandskap. Utforska områdena på Havs- och Energiutvinning vattenmyndighetens webbplats. Där går det att söka fram mer I Robertsfors kommun i söder finns två områden med användning ener- information om områdena. Sök ex- giutvinning. Det är Ricklegrundet (B107) och Rata Storgrund (B108). De empelvis på namn eller id-nummer två vindkraftområdena, som anges i den kommunala översiktsplaneringen, i kartan. Det går även att titta på och jämföra olika underlag. bedöms vara av nationell vikt och därmed ett allmänt intresse av väsentlig betydelse. Det finns även riksintresseanspråk för vindbruk i havet utanför Det finns även information som rör de enskilda områdena i miljökon- Piteå och Luleå samt riksintresseanspråk för sjöfarten och totalförsvaret sekvensbeskrivningen (Havs- och (B104–B105). Vindbruk bedöms här inte vara förenligt med de andra riks- vattenmyndigheten, 2019c) och intresseanspråken. Riksintresseanspråk för sjöfart och totalförsvar ges före- hållbarhetsbeskrivningen (Havs- träde framför riksintresseanspråk för vindbruk. och vattenmyndigheten, 2019b). I rapporten Natur i havsplaneringen (Havs- och vattenmyndigheten Försvar 2019d) redovisas information om områden med särskild hänsyn till Havsplanen anger användning försvar vid Tåme skjutfält i Skellefteå kom- höga naturvärden. mun, eftersom det har ett påverkansområde som sträcker sig ut i havsplane- området (B105). Särskild hänsyn till totalförsvarets intressen anges vid flygövningsområdet vid Kallax (B102–B103) där en mindre del av ett stopp- område för höga objekt går in i havsplaneområdet. Särskild hänsyn till total- försvarets intressen anges även för områdena för energiutvinning vid Rick- Läs mer om användningarna i del 2, kapitel 7. Vägledning om mest legrundet (B107) och Rata Storgrund (B108). lämplig användning och särskild hänsyn på sida 38. Kultur Områden med riksintresseanspråk för kulturmiljövård finns längs kusten mot land utanför havsplaneområdet. Det finns även kulturhistoriska värde- kärnor identifierade av Riksantikvarieämbetet utanför havsplaneområdet. Hänsynsavstånd till värdekärnorna behöver bedömas i ett lokalt perspek- Klimattillflykter tiv, såsom eventuell påverkan på kulturmiljövärden av energiutvinning vid En klimattillflykt är ett område som Ricklegrundet (B107) och Rata Storgrund (B108). kan behöva särskilt skydd för att viktiga växter och djur ska bevaras Natur när klimatet förändras och deras utbredning minskar. Havsplanen anger användning natur för området Marakallen utanför Lu- leå (B103) som är skyddat genom Natura 2000. Särskild hänsyn till höga Områdena är ofta de mer stabila delarna av en arts större utbred- naturvärden anges längst upp i norr (B100), inom delar av Luleå och Pi- ningsområde som väntas bli teå kommuner (B102, B104, B109) och vid Rata Storgrund (B108). Nästan kvar när salthalt och temperatur hela riksintressanspråket naturvård vid Kinnbäcksfjärden ligger utanför förändras. havsplaneområdet. En mindre del av riksintresseanspråket går in havspla- En klimattillflykt bedöms vara nens område B105. Riksintresseanspråket tillgodoses, men beroende på viktig för att arten ska fortsätta att havsplanens övergripande skala utgör det ingen användning i havsplanen. finnas i havsområdet. De stabila vinterisarna i Bottenviken präglar havsmiljön i utsjön. Isarna Klimattillflykt kan också kallas för utgör underlag för fotosyntetiserande alger och vikare (ringsäl) behöver klimatrefug eller klimatrefugium. isen för att kutarna ska överleva. När klimatförändringarna minskar den Läs mer i rapporten Underlag för kompakta drivisens utbredning blir de norra delarna av Bottniska viken allt klimatrefugier i havsplaneringen mer av avgörande betydelse. Klimattillflykter för vikare har identifierats i 2017. Havsplaner | Del 3 - Bottniska viken 70 nära anslutning till havsplaneområdet längs med delar av den norra kusten 3 (Havs- och vattenmyndigheten, 2017c). Rekreation I norra delen av havsområdet omfattas hela kusten mot land, utanför havs- planeområdet, av riksintresse för det rörliga friluftslivet och riksintressean- språk för friluftsliv. Riksintresset och riksintresseanspråket sträcker sig in i havsplaneområdet. I havsplanen anges användning rekreation (B101-B104, B109). Möjlighet till samexistens med andra användningar och hänsynsav- stånd behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. Sandutvinning Havsplanen anger användning sandutvinning längst ut i Luleå kommuns utsjö på Svalans och Falkens grund (B104). Utifrån risksynpunkt bedöms sandutvinning inte vara lämplig i angränsande område som går in i påverk- ansområdet för Tåme skjutfält (B105). Sjöfart Havsplanen anger användning sjöfart i utsjön och in till hamnar inom havs- området (B101-B105, B107-B108). Flera viktiga hamnar, bland annat Skel- lefteå och Luleå, ligger längs kusten i Bottenviken och sjötrafiken är viktig för industrin i nordligaste Sverige. Inloppen till hamnarna är ofta långa och går genom den grunda skärgården. Hänsyn måste tas till ständigt pågående landhöjning. I Bottenviken råder särskilda förutsättningar vintertid med tjock och om- fattande havsis. Detta påverkar förutsättningarna för sjöfarten som behöver stora ytor för att säkra framkomligheten. I plankartan redovisas de viktigaste sjöfartsstråken, inte sjöfartens totala be- hov av ytor. Yrkesfiske Yrkesfisket är glest i Bottenvikens utsjövatten. Det fiske som bedrivs är mestadels med passiva redskap och kustnära. Höstfisket efter siklöja för löj- rom är ekonomiskt betydande. Detta fiske sker kustnära med aktiva redskap och i huvudsak utanför havsplaneområdet. Havsplaner | Del 3 - Bottniska viken 71 Karta 2. Plankarta havsområde Bottenviken Havsområde B100 ID-nummer Användningar E Energiutvinning F Försvar G Generell användning N Natur Rekreation Sandutvinning Sjöfart Särskild hänsyn f till totalförsvarets intressen till höga kulturmiljövärden n till höga naturvärden ± 0 10 20 40 Km Anslutningar utanför havsplan Elöverföring / Sjöfart Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Bakgrundskarta © Lantmäteriet Tabell 2. Havsområde Bottenviken 3 Företräde eller Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Höga naturvärden: Fisklek- och däggdjurs- B100 Generell användning område. Höga kulturmiljövärden. Generell användning B101 Höga kulturmiljövärden. Sjöfart Totalförsvarets intressen. Generell användning Höga naturvärden: B102 Rekreation Fisklek-, fågel- och Sjöfart däggdjursområde. Höga kulturmiljövärden. Natur Totalförsvarets B103 Rekreation intressen. Sjöfart Riksintresseanspråk för totalför- svaret ges företräde enligt 3 kap. Generell användning 10 § miljöbalken framför riksin- Försvar och sjöfart tresseanspråk för vindbruk. Rekreation Höga naturvärden: Rev- ges företräde framför B104 miljö, fisklek-, fågel- och energiutvinning. Riksintresseanspråk för sjöfart Sandutvinning däggdjursområde. ges företräde framför riksintres- seanspråk för vindbruk. Sjöfart Användningarna bedöms inte kunna samexistera. Riksintresseanspråk för total- försvaret ges företräde enligt 3 kap. 10 § miljöbalken framför riksintresseanspråk för vindbruk Försvar och sjöfart och framför allmänt intresse av Försvar väsentlig betydelse sandutvinning. ges företräde framför B105 Höga kulturmiljövärden. Sjöfart energiutvinning och Riksintresseanspråk för sjöfart sandutvinning. ges företräde framför riksintres- seanspråk för vindbruk. Användningarna bedöms inte kunna samexistera. Energiutvinning Totalförsvarets B107 intressen. Sjöfart Totalförsvarets Energiutvinning intressen. B108 Sjöfart Höga naturvärden: Rev- miljö och fisklekområde. Generell användning Höga naturvärden: B109 Fisklek-, fågel- och Rekreation däggdjursområde. Havsplaner | Del 3 - Bottniska viken 73 Norra Bottenhavet och Norra Kvarken 3 Försvar Havsplanen anger användning försvar för sjöövningsområdet Härnön, som sträcker sig från kusten genom territorialhavet ut i svensk ekonomisk zon, och för påverkansområdet för Skärsvikens skjutfält (B127–B129, B132). Kultur Höga kustens världsarv med unika kultur- och naturmiljöer sträcker sig ut i havet. Längs med Höga kustens strandlinje finns en koncentration av strandbundna lämningar från kontinuerlig mänsklig verksamhet under 7000 år. De olika tidsperiodernas strandlinjer innehåller såväl boplatser och fångstgropar från stenåldern som bronsåldersrösen. Gravhögar från järn- åldern samt hamnar och husgrunder från förra årtusendet är andra typer av lämningar från strandlinjerna (Riksantikvarieämbetet 2019). För dessa områden anger havsplanen användning kultur (B130–B132). På finska sidan finns världsarvet finska Kvarkens skärgård. Höga kusten är även riksintresse obruten kust. Områden med riksintresseanspråk för kulturmiljövård finns längs kusten mot land, utanför havsplaneområdet. Kulturhistoriska värdekärnor identi- fierade av Riksantikvarieämbetet ligger huvudsakligen utanför havsplane- området. Emellertid sträcker sig ett sådant område in i planområdet vid Höga kusten och omfattas där av särskild hänsyn till höga kulturmiljö- värden (B125-B127, B130–132). Hänsynsavstånd till värdekärnorna behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. Natur Havsplanen anger användning natur i flera områden från Bonden och Syd- ostbrotten i norr till Vänta litets grund i söder. Sydostbrotten (B122) om- fattas både av Natura 2000-område och naturreservatet Örefjärden-Snöan- skärgården. Vid Höga kusten finns riksintresseanspråk för naturvården (B126–B127, B131–B132). Vänta litets grund (B129) omfattas av Natura 2000. Grundet har klassats som en av de mest värdefulla utsjöbankarna i Bott- niska viken (Naturvårdsverket, 2006). Särskild hänsyn till höga naturvärden anges utanför Holmön (B121) och Vallinsgrundet (B124) som har revmiljöer, fisklekområden, samt förekomst av fågel och däggdjur. Området vid Holmön (B121) fungerar även som pas- sage för migrerande rovfåglar (Hansson, 2019). I sin helhet präglas havs- området av låg användning och miljöpåverkan är därför förhållandevis låg med hög ursprunglighet (Havs- och vattenmyndigheten, 2018h). Natura 2000-området Holmöarna och överlappande naturreservat och riksintres- seanspråk för naturvård ligger huvudsakligen i kustzonen, men en mindre del sträcker sig in vid havsplaneområdets avgränsning mot Holmöarna och kusten (B121). Riksintresseanspråket tillgodoses, men beroende på havspla- nens övergripande skala anges inte användning natur i plankartan. Havsplaner | Del 3 - Bottniska viken 74 Rekreation 3 Vid Höga kusten finns ett riksintresse för det rörliga friluftslivet som an- gränsar till havsplaneområdet. Inom planområdet söder och öster om Holmöarna (B121) finns det riksintresseanspråk för friluftsliv. Möjlighet till samexistens med andra användningar och hänsynsavstånd behöver be- dömas i ett lokalt perspektiv. Sjöfart Havsplanen anger användning sjöfart för flera fartygsstråk till och från Nor- ra och Södra Kvarken (B121, B125-B128, B130-B132). Flera viktiga hamnar ligger längs kusten i Norra Bottenhavet. Sjötrafiken är viktig såväl till den egna kusten som söderut via Södra Kvarken ut i Östersjön och norrut via Norra Kvarken till både svenska och finska hamnar i Bottenviken. Eftersom vintrarnas isar rör sig på ett oförutsägbart sätt behöver sjöfarten stora ytor och alternativa rutter inom Bottniska viken. Norra Kvarken som förbinder Bottenviken med Bottenhavet är mycket viktig för industrin i norr. Genom Norra Kvarken leds sjöfarten av säker- hetsskäl i ett trafiksepareringssystem (TSS) eftersom passagen är trång och grund vilket ger sjöfarten begränsat manöverutrymme. Över Kvarken, mel- lan Umeå och Vasa i Finland, går Europaväg 12 via färjelinje och har an- vändning sjöfart i planen. I plankartan redovisas de viktigaste sjöfartsstråken, inte sjöfartens totala be- hov av ytor. Yrkesfiske Det fiske som bedrivs är begränsat, med passiva redskap och kustnära. Visst pelagiskt fiske sker i söder. Havsplaner | Del 3 - Bottniska viken 75 Karta 3. Plankarta havsområde Norra Bottenhavet och Norra Kvarken Havsområde B100 ID-nummer Användningar F Försvar G Generell användning K Kultur N Natur Rekreation Sjöfart Särskild hänsyn f till totalförsvarets intressen till höga kulturmiljövärden n till höga naturvärden Anslutningar utanför havsplan ± 0 10 20 40 Km Elöverföring / Sjöfart Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Bakgrundskarta © Lantmäteriet Tabell 3. Havsområde Norra Bottenhavet och Norra Kvarken 3 Företräde eller Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Generell användning Höga kulturmiljövärden. B121 Rekreation Höga naturvärden: Revmiljö, fisklek-, fågel- Sjöfart och däggdjursområde. B122 Natur Höga naturvärden: B124 Generell användning Revmiljö, fisklek-, fågel- och däggdjursområde. Generell användning B125 Höga kulturmiljövärden. Sjöfart Natur B126 Höga kulturmiljövärden. Sjöfart Försvar B127 Natur Höga kulturmiljövärden. Sjöfart Försvar B128 Sjöfart Försvar B129 Natur Kultur B130 Höga kulturmiljövärden. Sjöfart Kultur B131 Natur Höga kulturmiljövärden. Sjöfart Försvar Kultur B132 Höga kulturmiljövärden. Natur Sjöfart Område B101 redovisas i tabell för Bottenviken. Havsplaner | Del 3 - Bottniska viken 77 Södra Bottenhavet 3 Elöverföring Användning elöverföring utgörs av två transmissionsnätskablar (Fenno- Scan) som går från området vid Forsmark i Sverige över till Finland. Energiutvinning och utredningsområde energiutvinning Havsplanen anger användning energiutvinning för flera områden i Södra Bottenhavet: • I utsjön (B143) som är identifierat som ett allmänt intresse av väsentlig betydelse för energiutvinning i havsplaneringsprocessen. • Vid Storgrundet (B146) där det finns ett tillståndsgivet projekt och riks- intresseanspråk för vindbruk. • På Gretas klackar (B142), öster om Finngrunden (B147) och väster om Finngrunden (B152) där det finns riksintresseanspråk för vindbruk. Havsplanen anger användning utredningsområde energiutvinning för ett område i Södra Bottenhavet, på och runt Finngrundens västra bank (B151) där det finns riksintresseanspråk för vindbruk. Vindförhållanden, grundområden och närheten till bra anslutningspunkter gör förutsättningarna för energiutvinning gynnsamma i havsområdet. Ur nationell energisynpunkt är Gävlebukten ett strategiskt område för havsba- serad vindkraft (Havs- och vattenmyndigheten, 2018b). Finngrundens västra, norra och östra bank har alla bra förutsättningar för vindkraft vilket bekräftas av riksintresseanspråk för vindbruk. Det finns också ett riksintresseanspråk för yrkesfiske som avser lek- och uppväxtom- råde för fisk. På bankarna har Natura 2000-områden etablerats till skydd för värdefulla naturtyper. En sammanställning av underlag från nuvarande och tidigare vindkraftsprojektering och tillståndsprövning samt från etableran- det av Natura 2000-områdena har gjorts för att samla den stora mängden information om området som finns i tidigare ärenden (Havs- och vatten- myndigheten, 2018b). Sammanställningen visar att risken för skada på alfågel har varit en avgö- rande faktor som har bidragit till att vindkraft på Finngrundens östra bank inte har bedömts vara förenlig med Natura 2000- lagstiftningen (B155). Kunskapen om alfågelns utbredning indikerar att Finngrundens östra och norra bank är de viktigaste övervintringsområdena i havsområdet. Finn- grundens östra bank har i Naturvårdsverkets utsjöbanksinventering pekats ut som särskilt viktig att undanta från all form av exploatering (Naturvårds- verket, 2006). Underlag från bland annat havsplanens miljökonsekvensbe- skrivning visar även att den nordligaste delen av västra banken är viktig för fågel. Finngrundens östra och norra bankar samt nordligaste delen av den västra banken anges därför som användning natur (B155). Övriga delar av Finngrundens västra bank och omgivande område anges som utrednings- område energiutvinning och användning natur (B151). Området anges som utredningsområde eftersom en del av området utgör ett Natura 2000-om- råde. Samexistens kan vara möjligt, men behöver prövas enligt Natura Havsplaner | Del 3 - Bottniska viken 78 2000-lagstiftningen. Längst österut anges användning energiutvinning med 3 särskild hänsyn till höga naturvärden (B147). Vindkraft bedöms i havsplanen kunna samexistera med områdenas na- turvärden på delar av Finngrunden. Kring vindkraftverk blir det ytor där det kan uppstå undanträngningseffekter för fåglar. Planen undantar därför andra platser (B155) på Finngrunden från vindkraft för att säkerställa om- råden för övervintrande fåglar. Det är inte desto mindre viktigt att even- tuella anläggningar utformas med särskild hänsyn till naturvärdena, vilket även gäller vindkraft vid Storgrundet (B146) och Gretas klackar (B142). En verksamhet eller åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka ett område som är skyddat enligt 4 kapitlet 8 § miljöbalken, det vill säga Natura 2000, kräver alltid särskild tillståndsprövning. Detta gäller även verksamheter och åtgärder som ligger utanför Natura 2000-området, men som kan påverka värdena inom Natura 2000 området. Vid Finngrunden finns också ett lek- och uppväxtområde för fisk som ut- gör ett riksintresseanspråk för yrkesfiske (B151, B155). Under förutsättning att etablering av vindkraft inte påtagligt skadar överlappande riksintresse- anspråk för yrkesfiske avseende rekryteringsområde för fisk, bedöms sam- existens vara möjlig i område B151. Vid energiutbyggnad ska särskild hänsyn tas till totalförsvarets intressen. De många områden för energiutvinning som havsplanen anger inom Södra Bottenhavet innebär risk för sammanlagd, kumulativ påverkan på totalför- svarets intressen (B142–B143, B146–B147, B151-B152). Den risken ska beak- tas vilket kan innebära begränsningar för utbyggnadens omfattning, samlat eller i enskilda områden. Genom Finngrunden går ett viktigt fartygsstråk som omfattas av riks- intresseanspråk för sjöfart, där det också finns riksintresseanspråk för vind- bruk (B155). Sjöfart ges företräde framför vindbruk. Fartygsstråket utgör en viktig länk och det bedöms inte finnas lämpliga alternativa sträckningar för fartygsstråket på grund av naturvärden på Finngrundens norra, västra och östra bankar, samt för att havsplanens vägledning anger utredningsområde energiutvinning i område B151. Vid Campsgrund i söder finns riksintresseanspråk som inte bedöms vara förenliga (B140). Den del av riksintresseanspråk för vindbruk i Tierps och Älvkarleby kommuner som ligger i havsplaneområdet bedöms inte vara förenligt med överlappande riksintresseanspråk för totalförsvaret eller riks- intresseanspråk för sjöfarten. Riksintresseanspråk för totalförsvaret och för sjöfart ges därför företräde framför riksintresseanspråk för vindbruk. Försvar Inom Östhammars kommun anges användning försvar på grund av ett på- verkansområde med särskilt behov av hinderfrihet (B153). Kultur Kusten i söder, vid Gräsö mot Södra Kvarken, omfattas av riksintresse hög- exploaterad kust. Områden med riksintresseanspråk för kulturmiljövård Havsplaner | Del 3 - Bottniska viken 79 finns längs kusten utanför havsplaneområdet. Ett område vid Öregrund och 3 Östhammar är landskapsbildsskyddsområde och omfattas i havsplanen av särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden (B140, B153–B154). Kulturhisto- riska värdekärnor identifierade av Riksantikvarieämbetet ligger huvudsak- ligen utanför havsplaneområdet. Emellertid sträcker sig ett sådant område in i planområdet vid Hudiksvall och omfattas där av särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden (B140). Hänsynsavstånd till värdekärnorna behö- ver bedömas i ett lokalt perspektiv, såsom eventuell påverkan på kultur- miljövärden av energiutvinning i flera områden i Södra Bottenhavet (B142, B146, B151–B152). Utmed kusten finns också en historisk segelled, St Olav, som sträcker sig från Åland till Trondheim. Natur Havsplanen anger användning natur på Finngrundens tre bankar (B151, B155) där det finns Natura 2000-områden. Vid Finngrunden finns över- vintringsområden för sjöfågel. Grunden utgör den nordligaste utposten för övervintrande alfågel, som är en hotad art i Sverige. Det finns också ett riks- intresseanspråk för yrkesfiske som avser lek- och uppväxtområde för fisk som sträcker sig över Finngrunden. Vid Nordanstigskusten ligger ett riksintresseanspråk för naturvård. En del av riksintresseanspråket överlappar sälskyddsområdet Lillgrund. En mindre del av riksintresseanpråket och sälskyddområdet sträcker sig in i havsplaneområdet (B140). Riksintresseanspråket tillgodoses, men beroende på havsplanens övergripande skala markeras det inte som användning natur i plankartan. Havsplanen anger särskild hänsyn till höga naturvärden på andra utsjöban- kar i havsområdet, som Gretas klackar (B142), Storgrundet (B146), Finn- grunden längst österut (B147) och vid området mellan Grundkallen och Argos grund (B154). Rekreation I kustområdet finns grunda skärgårdar med genuina fiskelägen. Inom Hu- diksvalls kommun finns riksintresseanspråk för friluftsliv i närheten av havsplaneområdet. Möjlighet till samexistens med andra användningar och hänsynsavstånd behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. Sjöfart Användning sjöfart anges för flera fartygsstråk till och från Södra Kvarken (B140, B153-B155). Flera viktiga hamnar ligger längs kusten i Södra Botten- havet. Sjötrafiken i havsområdet är avgörande för många industrier med destinationer både utmed den egna kusten och i övriga Sverige och Finland. Eftersom isen är väderberoende och oförutsägbar behöver sjöfarten ha ut- rymme till många alternativa rutter. Ett av områdena som anges för energiutvinning (B143) bedöms kunna på- verka sjöfartens framkomlighet och kan, om vindkraft byggs ut, komma att kräva mindre omväg för sjöfarten i jämförelse med ett fartygsstråk som är riksintresseanspråk för sjöfart. Bedömningen är att tillgängligheten till Havsplaner | Del 3 - Bottniska viken 80 södra Norrlandskustens hamnar kvarstår även om trafiken kan behöva gå 3 litet mer österut än tidigare. Planen tillgodoser härmed både vindkrafts- och sjöfartsintressena. I plankartan redovisas de viktigaste sjöfartsstråken, inte sjöfartens totala be- hov av ytor. Utredningsområde sjöfart Havsplanen anger utredningsområde sjöfart vid inloppen till Ljusne och Vallvik. För att åstadkomma samexistens med användning energiutvinning (B146) behöver påverkan på fartygstrafiken och möjligheterna att ändra el- ler flytta de vägar som fartygen tar till hamnarna utredas. Anpassning kan därefter behöva ske av både sjöfart och energiutvinning. Yrkesfiske Det finns ett kustnära fiske som präglar många av de mindre kustsamhäl- lena och som mest bedrivs med passiva redskap i och utanför kustbandet. Ett tidvis intensivt pelagiskt fiske bedrivs framför allt kring utsjöbankarna och i havsområdets sydöstra delar. Förutom svenskt fiske bedrivs även ett finskt fiske i området (Backer & Frias, 2013). Havsplanen anger användning yrkesfiske i två områden (B140, B147) i de södra delarna av havsområdet. Havsplaner | Del 3 - Bottniska viken 81 Karta 4. Plankarta havsområde Södra Bottenhavet Havsområde B100 ID-nummer Användningar Elöverföring E Energiutvinning E(utr) Utredningsområde energiutvinning F Försvar G Generell användning N Natur Sjöfart Utredningsområde sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Särskild hänsyn f till totalförsvarets intressen till höga kulturmiljövärden n till höga naturvärden Anslutningar utanför havsplan Elöverföring / Sjöfart ± 0 10 20 40 Km Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Bakgrundskarta © Lantmäteriet Tabell 4. Havsområde Södra Bottenhavet 3 Företräde eller Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Generell användning Företräde ges åt riksintressean- Sjöfart språk för totalförsvaret enligt 3 Vid Campsgrund i söder kap. 10 § miljöbalken samt riksin- Utredningsområde ges försvar företräde tresseanspråk för sjöfart framför B140 Höga kulturmiljövärden. framför energiutvinning. sjöfart den del av riksintresseanspråk för vindbruk som ligger i planområ- Yrkesfiske det. Användningarna bedöms inte kunna samexistera. Elöverföring Totalförsvarets intressen. B142 Energiutvinning Höga naturvärden: Revmiljö, fisklek- och däggdjursområde. Totalförsvarets B143 Energiutvinning intressen. Totalförsvarets Energiutvinning intressen. B146 Utredningsområde Höga naturvärden: sjöfart Revmiljö, fisklek- och däggdjursområde. Totalförsvarets intressen. Energiutvinning B147 Höga naturvärden: Rev- Yrkesfiske miljö, fisklek- och fågel- område med särskilt låg miljöpåverkan. En verksamhet eller åtgärd som Utredningsområde på ett betydande sätt kan påverka energiutvinning Totalförsvarets Energiutvinning ett område som är skyddat enligt B151 intressen. anpassas till natur. 7 kap. 28 § miljöbalken, det vill Natur säga Natura 2000, kräver alltid särskild tillståndsprövning. Totalförsvarets B152 Energiutvinning intressen. Försvar B153 Höga kulturmiljövärden. Sjöfart Generell användning Höga kulturmiljövärden. B154 Sjöfart Höga naturvärden: Rev- miljö, fisklek-, fågel- och Elöverföring däggdjursområde. Natura 2000 ges företräde enligt 3 och 4 kap. miljöbalken framför riksintresseanspråk för vindbruk. Natur Natur och sjöfart ges Riksintresseanspråk för sjöfart B155 företräde framför ener- Sjöfart ges företräde framför riksintres- giutvinning. seanspråk för vindbruk. Användningarna bedöms inte kunna samexistera. Havsplaner | Del 3 - Bottniska viken 83 Östersjön: vägledning och överväganden Del 4 4

10. Vägledning och överväganden för Östersjöns havsområden Kapitlet inleds med en sammanfattning av planeringens huvuddrag för havs- planeområdet. Kartan över havsplaneområdet redovisas i skala 1:2 300 000 i full A4. Sedan redovisas inriktningen för användningen och överväganden för Östersjöns havsområden. Varje havsområde presenteras med ett utsnitt 6 ur plankartan i skala 1:1 000 000. Plankartan ska tolkas i den ungefärliga skalan mellan 1:700 000 och 1:1 000 000. Gränserna och markeringarna i kartan är översiktliga utifrån 7 havsplanernas strategiska nivå. I Östersjön finns fem havsområden: • Norra Östersjön och Södra Kvarken 8 • Mellersta Östersjön • Sydöstra Östersjön 9 • Södra Östersjön 10 • Sydvästra Östersjön och Öresund. Planeringens huvuddrag Figur 17. De fem havsområdena inom Östersjön. Numrering enligt kartnummer. Natur och människor I Östersjöns havsplaneområde finns höga naturvärden och attraktiva livs- miljöer för människor. Kust- och skärgårdslandskapen används flitigt för rekreation inklusive friluftsliv och det finns höga kulturvärden både i kust- bandet och i havet. Det finns stora områden med höga naturvärden i havsplaneområdet och flera av dem är naturreservat eller Natura 2000-område som har använd- ning natur i havsplanen. Utöver dem finns områden där verksamheter be- höver ta särskild hänsyn till höga naturvärden. Samtidigt som det finns goda förutsättningar för olika verksamheter be- höver miljön i Östersjön förbättras för att god miljöstatus ska nås. Det finns exempelvis stora områden med döda bottnar på grund av syrebrist. Näringsliv och sjöfart som binder samman Östersjön har stor betydelse för den internationella handeln och är därför också ett av de mest intensivt trafikerade områdena i världen. De många fartygsstråken binder samman länderna och bidrar till målet att länka sam- man Östersjöregionen genom transport av människor och gods. Med denna utgångspunkt har fartygsstråk som sträcker sig från Sveriges grannländer in i svensk ekonomisk zon identifierats som allmänna intressen av väsentlig betydelse och anges som användning sjöfart. I havsplaneområdet finns några områden som kan vara möjliga för utvin- ning av sand och det finns goda tekniska förutsättningar för havsbaserad energiutvinning. Yrkesfisket sker på mycket stora ytor och fiskeområden förändras dessutom mellan olika år och över längre tid. Därför är ytan för Havsplaner | Del 4 - Östersjön 85 användning yrkesfiske utbredd i havsplanen. Utvecklingen av beståndssi- 4 tuationen är avgörande för fiskemöjligheterna. Situationen är svår för torsk- beståndet i Östersjön, vilket påverkar fiskemöjligheterna negativt. Konkurrens mellan användningar Det finns höga naturvärden i havsplaneområdet vilket påverkar fram- tida etablering av vindkraft och vid sandutvinning. Verksamheterna be- döms som möjliga, men i flera fall ställs krav på prövning enligt Natura 2000-lagstiftningen. Sveriges totalförsvar har omfattande intressen i havsplaneområdet, bland annat i form av sjöövningsområden. Därför är vindbruk olämpligt i flera områden sett till totalförsvarets intressen. Operationella oljeutsläpp från sjöfarten söder om Gotland har en negativ påverkan på populationen av alfågel. Sjötrafiken kan även påverka tumlare genom buller. Ett sätt att minska påverkan kan vara att styra om trafiken, men det kan även finnas andra lösningar. Att göra ändringar i någon del av trafiksystemet är komplext och kan få konsekvenser i andra delar av trafik- systemet. Sjöfartens påverkan på naturmiljön och vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att minska sjöfartens negativa påverkan behöver utredas vidare, och därför anger havsplanen användning utredningsområde sjöfart såväl söder som norr och öster om Gotland. Populationen av alfågel kan på- verkas negativt även av vindkraft. Hänsyn till detta har tagits i den samlade bedömningen för vindkraft i havsplaneområdet. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 86 Karta 5. Plankarta havsplaneområde Östersjön Planområde Ö200 ID-nummer Användningar Elöverföring E Energiutvinning E(utr) Utredningsområde energiutvinning F Försvar G Generell användning N Natur Rekreation Sandutvinning U Utredningsområde sandutvinning Sjöfart Utredningsområde sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Särskild hänsyn f till totalförsvarets intressen till höga kulturmiljövärden n till höga naturvärden Anslutningar utanför havsplan Elöverföring / Sjöfart ± 0 20 40 80 Km Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Bakgrundskarta © Lantmäteriet Norra Östersjön och Södra Kvarken 4 Energiutvinning I Norra Östersjön råder goda vindförhållanden och lämpliga djup för havs- baserade vindkraftverk samtidigt som elbehovet är stort på grund av för- Utforska områdena på Havs- och brukningen i Mälardalsregionen. I flera områden längs kusten från Norr- vattenmyndighetens webbplats. Där går det att söka fram mer tälje till Oxelösund finns riksintresseanspråk för vindbruk (Ö203–Ö204, information om områdena. Sök ex- Ö209–Ö211, Ö214). Inom havsplaneringsprocessen har två områden identi- empelvis på namn eller id-nummer fierats som allmänt intresse av väsentlig betydelse för energiutvinning. Det i kartan. Det går även att titta på ena ligger utanför Svenska Björn (Ö204, Ö214) och det andra, som bedöms och jämföra olika underlag. ge förutsättningar för flytande vindkraftverk, nordost om Kopparstenarna Det finns även information som rör (Ö204). Havsplanen anger emellertid inga energiutvinningsområden i de enskilda områdena i miljökon- Norra Östersjön och Södra Kvarken. De riksintresseanspråk för vindbruk sekvensbeskrivningen (Havs- och vattenmyndigheten, 2019c) och och allmänna intressen av väsentlig betydelse som finns inom havsområdet hållbarhetsbeskrivningen (Havs- bedöms i dagsläget inte vara förenliga med riksintresseanspråk för totalför- och vattenmyndigheten, 2019b). I svaret och försvarsintressena ges därför företräde. rapporten Natur i havsplaneringen (Havs- och vattenmyndigheten 2019d) redovisas information om Försvar områden med särskild hänsyn till höga naturvärden. Havsplanen anger användning försvar längs stora delar av kuststräckan i havsområdet på grund av riksintresseanspråk för totalförsvaret samt påver- kansområden. Väddö skjutfält ligger i Norrtälje kommun vid Södra Kvarken, med tillhörande påverkansområde ut över havet (Ö201). Havsplanen anger användning försvar även för påverkansområden vid Söderarms och Korsö skjutfält i kommunerna Norrtälje respektive Värmdö (Ö202, Ö206–Ö207). I Stockholms södra skärgård sträcker sig Utö skjutfält och sjöövningsområde Nåttarö från kusten genom territorialhavet ut i svensk ekonomisk zon utan- Läs mer om användningarna i del 2, kapitel 7. Vägledning om mest för kommunerna Värmdö, Haninge och Nynäshamn (Ö209–Ö210). lämplig användning och särskild hänsyn på sida 38. Kultur Hela kuststräckan i havsområdet omfattas av riksintresse högexploaterad kust. I direkt anslutning till havsplaneområdet finns riksintresseanspråk för kulturmiljövård i kommunerna Norrtälje och Värmdö. Kulturhistoriska värdekärnor identifierade av Riksantikvarieämbetet ligger huvudsakligen utanför havsplaneområdet. Emellertid sträcker sig ett par sådana områ- den in i planområdet utanför Stockholms skärgård och Norrtälje, där de i havsplanen omfattas av särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden (Ö200– Ö204, Ö206, Ö209). Hänsynsavstånd till värdekärnorna behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. Natur Havsplanen anger användning natur inom tre områden kring och söder om Stockholms skärgård, där det finns riksintresseanspråk för naturvård (Ö203, Ö206 och Ö210). Området vid Norrtälje kommun omfattar också ett plan- erat marint naturreservat (Ö203). Strax utanför havsplaneområdet (Ö204) planeras en marin nationalpark i Nämndöskärgården. Havsplanen anger särskild hänsyn till höga naturvärden i flera områden. Ålands hav (Ö200-Ö201) utgör födosöksområden för fågel. Det är också en Havsplaner | Del 4 - Östersjön 88 passage för migrerande rovfågel (Hansson, 2019). I Ålands hav finns även 4 unika syresatta djupområden, migrerande lax samt livskraftigt torskbestånd. Norr och sydost om Svenska högarna finns fyra områden med potentiell klimattillflykt för blåmussla. Detta är fyra av de åtta identifierade områden i Östersjön (Havs- och vattenmyndigheten, 2017c). Klimattillflykten värnas Klimattillflykter genom särskild hänsyn till höga naturvärden (Ö200-Ö202, Ö207, Ö214). Längst i sydväst av havsområdet anges särskild hänsyn till höga naturvärden En klimattillflykt är ett område som eftersom det finns revmiljö och lek- och däggdjursområde. kan behöva särskilt skydd för att viktiga växter och djur ska bevaras Några riksintresseanspråk för naturvård som huvudsakligen ligger i kust- när klimatet förändras och deras utbredning minskar. zonen sträcker sig strax in i havsplaneområdet. Beroende på havsplanens övergripande skala markeras de inte som användning natur i havsplanen, Områdena är ofta de mer stabila däremot tillgodoses riksintresseanspråken. Detta gäller bland annat vid delarna av en arts större utbred- ningsområde som väntas bli Simpnäsklubb (Ö200-Ö202) och väster om Hävringe i Nyköpings kommun kvar när salthalt och temperatur (Ö211). förändras. En klimattillflykt bedöms vara Rekreation viktig för att arten ska fortsätta att Havsplanen anger användning rekreation utanför delar av Östergötlands finnas i havsområdet. skärgård (Ö211, Ö226). Vägledningen om användning rekreation baseras på Klimattillflykt kan också kallas för riksintresseanspråk för friluftsliv. klimatrefug eller klimatrefugium. I Norra Östersjön ligger den yttre delen av Stockholms skärgård med höga Läs mer i rapporten Underlag för kultur-, friluftslivs- och naturvärden. Över Södra Kvarken bildar den till- klimatrefugier i havsplaneringen 2017. sammans med Ålands skärgård och Finlands västkust ett världsunikt stråk av grunda skärgårdar. Stockholms skärgård är en av Sveriges mest välbesök- ta med många naturhamnar och marinor. Friluftslivet och fritidssjöfarten är omfattande. Fritidsbåtstrafiken rör sig ofta både till och från Bottniska viken i norr, Gryts och Sankt Annas skärgårdar i söder, till Gotland och över Ålands hav. I höjd med havsområdets södra delar omfattas kusten, utanför havsplane- området, av riksintresse för rörligt friluftsliv. Möjlighet till samexistens med andra användningar och hänsynsavstånd behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. Sjöfart Havsplanen anger användning sjöfart i stråk både i utsjön och in mot ham- nar vid kusten (Ö200-Ö204, Ö206-Ö207, Ö209-Ö211, Ö214, Ö226). Fartygs- stråken ingår även i Östersjöns större trafiksystem med förbindelser med Finska viken, Åland och Baltikum. För att binda samman fartygsstråk från Stockholm mot Lettland anges användning sjöfart öster om den östligaste (djup-)farleden i svensk ekonomisk zon (Ö204). Det smala vattenområdet Södra Kvarken är passagen mellan Norra Östersjön och Bottenhavet. För att göra farvattnet säkert finns det ett system med trafiksepareringar som ligger både i Sverige och i Finland. Passagerna till Mälaren via Södertälje kanal in till Stockholm, vägen in till Oxelösunds hamn och den nya stora hamn som byggs i Nynäshamns kommun är andra viktiga stråk för användning sjöfart i havsområdet. I plankartan redovisas de viktigaste sjöfartsstråken, inte sjöfartens totala be- hov av ytor. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 89 Utredningsområde sjöfart 4 Horsstensleden är en eventuell framtida farled genom Stockholms skärgård in till Stockholms hamn. Den tänkta leden ligger inte i havsplaneområdet, men ansluter genom två riksintresseanspråk för sjöfart till trafiksystemet i havsplaneområdet (Ö206–Ö207 respektive Ö203, Ö206). Horsstensleden finns inte med i Nationell plan för infrastruktur 2018–2029. Det ligger utan- för den statliga havsplaneringens juridiska mandat att ta ställning till huru- vida den tänkta farleden utanför havsplaneområdet är lämplig. Däremot bör havsplanen ta höjd för att det i en framtid kan bli aktuellt med en ny farled in mot Stockholm. Av denna anledning markeras anslutningarna som utredningsområde sjöfart. Från Nynäshamn går ett stråk mot Gdansk i Polen där havsplanen också anger utredningsområde sjöfart (Ö209, Ö211 och Ö226). Även runt Got- land, i havsområdena Mellersta Östersjön och Sydöstra Östersjön anger havsplanen utredningsområde sjöfart, vilket beskrivs mer under rubriken Utredningsområde sjöfart i de två havsområdena. Yrkesfiske I hela Norra Östersjön från Värmdö kommun och söderut, samt i ett min- dre område i Södra Kvarken, bedrivs pelagiskt fiske, som avser fiske efter sill/strömming och skarpsill i utsjön. Användning yrkesfiske anges längst söderut i området (Ö209, Ö211, Ö226). Havsplaner | Del 4 - Östersjön 90 Karta 6. Plankarta havsområde Norra Östersjön och Södra Kvarken Havsområde Ö200 ID-nummer Användningar F Försvar G Generell användning N Natur Rekreation Sjöfart Utredningsområde sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden n till höga naturvärden Anslutningar utanför havsplan Elöverföring / Sjöfart ± 0 10 20 40 Km Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Bakgrundskarta © Lantmäteriet Tabell 5. Havsområde Norra Östersjön och Södra Kvarken 4 Företräde eller Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Höga kulturmiljövärden. Höga naturvärden: Generell användning Revmiljö, fågel- och Ö200 däggdjursområde med Sjöfart hög ursprunglighet samt klimattillflykt för blåmussla. Höga kulturmiljövärden. Försvar Ö201 Höga naturvärden: Sjöfart Fågelområde. Höga kulturmiljövärden. Höga naturvärden: Försvar Revmiljö, fågel- och Ö202 däggdjursområde med Sjöfart hög ursprunglighet samt klimattillflykt för blåmussla. Natur Riksintresseanspråk för total- försvaret ges företräde enligt Sjöfart Försvar ges företräde 3 kap. 10 § miljöbalken framför Ö203 Höga kulturmiljövärden. framför energiutvinning. riksintresseanspråk för vindbruk. Utredningsområde Användningarna bedöms inte sjöfart kunna samexistera. Riksintresseanspråk för totalför- svaret ges företräde enligt 3 kap. 10 § miljöbalken framför riksin- Generell användning Försvar ges företräde tresseanspråk för vindbruk och Ö204 Höga kulturmiljövärden. Sjöfart framför energiutvinning. allmänna intressen av väsentlig betydelse för vindbruk. Använd- ningarna bedöms inte kunna samexistera. Försvar Natur Ö206 Höga kulturmiljövärden. Sjöfart Utredningsområde sjöfart Försvar Höga naturvärden: Revmiljö och däggdjurs- Sjöfart område med hög Ö207 ursprunglighet samt Utredningsområde klimattillflykt för blå- sjöfart mussla. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 92 Företräde eller 4 Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Försvar Riksintresseanspråk för total- Sjöfart försvaret ges företräde enligt Försvar ges företräde 3 kap. 10 § miljöbalken framför Ö209 Höga kulturmiljövärden. Utredningsområde framför energiutvinning. riksintresseanspråk för vindbruk. sjöfart Användningarna bedöms inte kunna samexistera. Yrkesfiske Riksintresseanspråk för total- Försvar försvaret ges företräde enligt Försvar ges företräde 3 kap. 10 § miljöbalken framför Ö210 Natur framför energiutvinning. riksintresseanspråk för vindbruk. Sjöfart Användningarna bedöms inte kunna samexistera. Generell användning Rekreation Riksintresseanspråk för total- försvaret ges företräde enligt Höga naturvärden: Sjöfart Försvar ges företräde 3 kap. 10 § miljöbalken framför Ö211 Revmiljö, fågel- och framför energiutvinning. riksintresseanspråk för vindbruk. Utredningsområde däggdjursområde. Användningarna bedöms inte sjöfart kunna samexistera. Yrkesfiske Riksintresseanspråk för total- Höga naturvärden: försvaret ges företräde enligt Generell användning Revmiljö, fågel- och Försvar ges företräde 3 kap. 10 § miljöbalken framför Ö214 däggdjursområde, samt framför energiutvinning. riksintresseanspråk för vindbruk. Sjöfart klimattillflykt för blå- Användningarna bedöms inte mussla. kunna samexistera. Område Ö226 redovisas i tabell för Mellersta Östersjön. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 93 Mellersta Östersjön 4 Energiutvinning I Mellersta Östersjön råder goda förhållanden för energiutvinning. Havs- planen anger dock inga områden för energiutvinning. I Östergötlands skär- gård finns del av riksintresseanspråk för vindbruk (Ö220) som inte bedöms vara förenligt med totalförsvarets intressen. Riksintresseanspråk för total- försvaret ges företräde framför riksintresseanspråk för vindbruk. Försvar Det finns flera områden i Mellersta Östersjön som i planen anges som an- vändning försvar. Längs fastlandskusten finns sjöövningsområdena Sands- änkan (Ö221) och Urban som sträcker sig genom territorialhavet ut i svensk ekonomisk zon utanför Valdemarsviks, Västerviks och Oskarshamns kom- muner (Ö222–Ö224). Söder om Visby ut i territorialhavet anges försvar eftersom området utgör påverkansområde för Tofta skjutfält (Ö228). Lite längre norrut ligger sjöövningsområde Fårö (Ö230). Sjöövningsområde Martin ligger främst i Sydöstra Östersjön men en liten del ingår i Mellersta Östersjön och anges som användning försvar (Ö234, Ö241). Sjöövningsom- råde Sankt Olof (Ö239) ligger öster om Gotland och Fårö. Havsplanen anger särskild hänsyn till totalförsvarets intressen för delar av Gotlands västkust på grund av stoppområde för höga objekt för Visby flygplats (Ö227, Ö229). Kultur Områden med riksintresseanspråk för kulturmiljövård finns längs kusterna utanför havsplaneområdet och på Gotska sandön. Kulturhistoriska värde- kärnor identifierade av Riksantikvarieämbetet ligger huvudsakligen utanför havsplaneområdet. Emellertid sträcker sig mindre områden in i planom- rådet vid Stora Karlsö (Ö238) samt utanför Ölands norra udde (Ö225) och omfattas i havsplanen av särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden. Hän- synsavstånd till värdekärnorna behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. Utanför havsplaneområdet finns riksintresse för obruten kust som omfattar Ölands båda sidor och löper längs kusten från Västervik till Arkösund i norr. Kusterna kring Gotland utanför havsplaneområdet omfattas av riksintresse för högexploaterad kust. Natur Havsplanen anger användning natur för flera områden, framför allt längs fastlandskusten och norr om Gotland. Områdena längs kusterna vid Öst- ergötlands och Kalmar län omfattas av riksintresseanspråk för naturvård (Ö220, Ö222, Ö224–Ö225, Ö234). Området vid Gotska sandön och Salvo- rev omfattas av Natura 2000 och flera andra naturskydd som till exempel naturreservat och Helcom MPA (Marine Protected Area) (Ö231). Det finns riksintresseanspråk för naturvård som huvudsakligen ligger i angränsan- de kustzon, men som sträcker sig strax in i havsplaneområdet, bland an- nat i Västerviks kommun (Ö223). Riksintresseanspråken tillgodoses, men Havsplaner | Del 4 - Östersjön 94 beroende på havsplanens övergripande skala markeras de inte som använd- 4 ning natur i havsplanen. Vid sjöövningsområde Sandsänkan i Östergötlands skärgård (Ö221) finns riksintresseanspråk för totalförsvaret och i områdets västra del finns en liten del av riksintresseanspråk för naturvård. Området där riksintresseansprå- ken överlappar är skalmässigt litet i förhållande till plankartans geografiska skala och markeras därför inte i plankartan med användning FN. Försvars- verksamheten bör bedrivas så att negativ påverkan undviks på de naturvär- den som ligger till grund för riksintressanspråk naturvård. Öster om Gotland anger havsplanen särskild hänsyn till höga naturvärden för tre områden. Områdena norr och söder om Slite (Ö236–Ö237) präglas av revmiljöer och lekområden för fisk med låg miljöpåverkan. Klints bank (Ö233) utgör en potentiell klimattillflykt för blåmussla. Även väster om Got- land, runt Stora Karlsö (Ö238), anger havsplanen särskild hänsyn till höga naturvärden då området är viktigt för fågel såsom sillgrisslor och tordmule. Rekreation Havsplanen anger användning rekreation utanför delar av Östergötlands skärgård (Ö220-Ö222). Vägledningen om användning rekreation baseras på riksintresseanspråk för friluftsliv. Friluftslivet och fritidssjöfarten är omfat- tande, och värdefulla områden finns längs hela kusten vid Gryts och Sankt Annas skärgårdar till Norra Öland och runt Gotland. Kusten från Västerviks kommun och söderut samt kusten kring Gotland, utanför havsplaneområdet, omfattas av riksintresse rörligt friluftsliv. Möj- lighet till samexistens med andra användningar och hänsynsavstånd behö- ver bedömas i ett lokalt perspektiv. Sjöfart Havsplanen anger användning sjöfart i flera fartygsstråk inom Mellersta Östersjön (Ö220-Ö230, Ö232-Ö235, Ö238-Ö239). Flera viktiga hamnar lig- ger längs kusten. Sjötrafiken är viktig med trafik både till fastlandskusten, till Gotland och vidare norrut eller söderut, samt till svenska och utländska hamnar runt Östersjön. Ett fartygsstråk som sträcker sig från Rigabukten och ansluter till djupfarleden öster om Gotland i svensk ekonomisk zon är ett allmänt intresse av väsentlig betydelse. Sträckan markeras som använd- ning sjöfart (Ö232). I plankartan redovisas de viktigaste sjöfartsstråken, inte sjöfartens totala be- hov av ytor. Utredningsområde sjöfart Över Salvorev, mellan Fårö och Gotska sandön, går idag två passager för sjö- trafik genom ett område med mycket höga naturvärden: bland annat finns den rödlistade arten alfågel här. En utredning från Havs- och vattenmyn- digheten (2017f) visar att alfågel påverkas negativt av operationella oljeut- släpp från fartyg. Behovet av att utreda sjöfartens påverkan i området kring Salvorev och vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att minska sjöfartens Havsplaner | Del 4 - Östersjön 95 negativa påverkan är nära knutet till behovet av utredning i det kraftigare 4 trafikerade området kring Hoburgs bank söder om Gotland. Utöver alfågeln ska även sjöfartens påverkan på tumlare utredas där. Tumlaren är en röd- listad art som påverkas negativt av buller från sjötrafik. Den sammantagna effekten av detta behöver utredas vidare och för fartygsstråken över Salvorev anger planen därför utredningsområde sjöfart. Även ett fartygsstråk öster om Gotland och farleden in till Slite, liksom två stråk från Nynäshamn mot Rigabukten respektive Polen, är del av utredningsområde sjöfart som kan påverka sjöfarten i Mellersta Östersjön. Läs mer om det i avsnittet om in- riktning för användningen i Sydöstra Östersjön. Yrkesfiske Planen anger användning yrkesfiske mot den inre havsplanegränsen (Ö221, Ö223, Ö226) och öster om Gotland (Ö231-Ö233, Ö235-Ö237, Ö239). An- vändningen motsvaras av riksintresseanspråk för yrkesfiske. Yrkesfisket är utbrett i Mellersta Östersjön. Det mesta fisket i Mellersta Östersjön är pela- giskt fiske som avser sill/strömming och skarpsill, och bedrivs i hela utsjön. Ett visst fiske med passiva redskap sker in mot kusten. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 96 Karta 7. Plankarta havsområde Mellersta Östersjön Havsområde Rekreation Särskild hänsyn Ö200 ID-nummer Sjöfart f till totalförsvarets intressen till höga kulturmiljövärden Användningar Utredningsområde sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! n till höga naturvärden F Försvar Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! G Generell användning Anslutningar utanför havsplan N Natur Elöverföring / Sjöfart ± 0 10 20 40 Km Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Bakgrundskarta © Lantmäteriet Tabell 6. Havsområde Mellersta Östersjön 4 Företräde eller Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Riksintresseanspråk för total- Natur försvaret ges företräde enligt Försvar ges företräde 3 kap. 10 § miljöbalken framför Ö220 Rekreation framför energiutvinning. riksintresseanspråk för vindbruk. Sjöfart Användningarna bedöms inte kunna samexistera. Försvar Rekreation Ö221 Sjöfart Yrkesfiske Försvar Natur Ö222 Rekreation Sjöfart Försvar Ö223 Sjöfart Yrkesfiske Försvar Ö224 Natur Sjöfart Natur Ö225 Höga kulturmiljövärden. Sjöfart Generell användning Rekreation Riksintresseanspråk för total- försvaret ges företräde enligt Sjöfart Försvar ges företräde 3 kap. 10 § miljöbalken framför Ö226 framför energiutvinning. riksintresseanspråk för vindbruk. Utredningsområde Användningarna bedöms inte sjöfart kunna samexistera. Yrkesfiske Generell användning Totalförsvarets Ö227 intressen. Sjöfart Försvar Ö228 Sjöfart Generell användning Sjöfart Totalförsvarets Ö229 intressen. Utredningsområde sjöfart Havsplaner | Del 4 - Östersjön 98 Företräde eller 4 Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Försvar Sjöfart Ö230 Utredningsområde sjöfart Natur Utredningsområde Ö231 sjöfart Yrkesfiske Generell användning Sjöfart Ö232 Utredningsområde sjöfart Yrkesfiske Generell användning Sjöfart Höga naturvärden: Fisklek- och fågel- Ö233 Utredningsområde område samt klimattill- sjöfart flykt för blåmussla. Yrkesfiske Försvar Ö234 Natur Sjöfart Generell användning Ö235 Sjöfart Yrkesfiske Generell användning Höga naturvärden: Rev- Ö236 miljö och fågelområde. Yrkesfiske Generell användning Höga naturvärden: Utredningsområde Ö237 Revmiljö, fågel- och sjöfart däggdjursområde. Yrkesfiske Höga kulturmiljövärden Generell användning Ö238 Höga naturvärden: Sjöfart Fågelområde. Försvar Sjöfart Ö239 Utredningsområde sjöfart Yrkesfiske Havsplaner | Del 4 - Östersjön 99 Sydöstra Östersjön 4 Elöverföring Användning elöverföring utgörs av transmissionskabeln NordBalt som pas- serar genom havsområdet. Den ansluter till Nybro i Sverige och till Klaipeda i Litauen. Energiutvinning I Sydöstra Östersjön råder goda förutsättningar för energiutvinning och be- hovet av el är stort på grund av den höga förbrukningen i södra Sverige. De många utsjöbankarna har både goda vindförhållanden och lämpliga djup för havsbaserade vindkraftverk. Samtidigt finns det mycket höga naturvär- den. De yttersta östra och västra delarna av Norra Midsjöbanken och en del av Södra Midsjöbanken omfattas av riksintresseanspråk för vindbruk. Båda bankarna, förutom en del av Södra Midsjöbanken, omfattas av Natura 2000. Havsplanen anger inte energiutvinning för Norra Midsjöbanken (Ö245). Den omfattas av Natura 2000 och av områdesskydd enligt Helcom (MPA). Den sammanlagda påverkan på naturvärdena i området bedöms kunna bli för hög om vindkraft anläggs på eller i anslutning till Södra Midsjöbanken. Vid Kårehamn (Ö240–Ö241) finns riksintresseanspråk för både vind- bruk och totalförsvaret. I en del av området finns en befintlig vindkrafts- anläggning. Anläggningen är begränsad i utbredning och på grund av havs- planens övergripande skala anges inte energiutvinning på plankartan, men intresset tillgodoses. Framtida utökning av området bedöms i havsplanen inte vara förenlig med totalförsvarets intressen och därför tillgodoser havs- planen inte det riksintresseanspråk som ligger utanför den redan befintliga anläggningen. Utredningsområde energiutvinning Havsplanen anger användning utredningsområde energiutvinning på Södra Midsjöbanken (Ö248). Inom området finns del av riksintresseanspråk för vindbruk. Planen anger särskild hänsyn till höga naturvärden i området eftersom det är mycket viktigt för tumlare och som övervintringsområde för sjöfågel. Området ansluter till Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna (Ö245) som omfattar samma arter. Bedömningen är att detta medför att det ställs krav på särskild tillståndsprövning enligt 4 kapit- let 8 § miljöbalken, en så kallad Natura 2000-prövning. Av detta skäl anges området som utredningsområde. Genom anpassning av exempelvis tidsperiod för anläggningsarbeten, bul- lernivåer vid vindkraftbyggnation och den närmare lokaliseringen bedöms vindkraft kunna samexistera med naturvärdena. Samexistensen måste dock prövas i en så kallad Natura 2000-prövning. Havsplanens miljökonsekvens- beskrivning (Havs- och vattenmyndigheten, 2019c) indikerar att det kan finnas platser utanför område Ö248 där risken för miljöpåverkan är mindre än i område Ö248. Anpassning av lokalisering för att minska negativ mil- jöpåverkan kan därför innebära lokalisering utanför område Ö248. Även Havsplaner | Del 4 - Östersjön 100 Polen planerar för vindkraft i polsk ekonomisk zon på Södra Midsjöban- 4 ken, vilket kan föranleda behov av samordning för att förebygga omfattande miljöpåverkan. God samordning kan också främja ett effektivt utnyttjande av infrastruktur. Vid utbyggnad ska särskild hänsyn tas till totalförsvarets intressen. Försvar Användning försvar anges för sjöövningsområde Hanö och Martin som ligger utanför Öland (Ö240–Ö241, Ö250, Ö253). Sjöövningsområde Mar- tin sträcker sig från kusten genom territorialhavet ut i svensk ekonomisk zon utanför Borgholm och Mörbylånga kommuner. Den nordligaste delen av sjöövningsområde Hanö ligger inom territorialhavet söder om Öland. Havsplanen anger särskild hänsyn till totalförsvarets intressen för Södra Midsjöbanken (Ö248). Kultur Kusten längs Öland omfattas av riksintresse obruten kust och Gotlands kust omfattas av riksintresse högexploaterad kust. Södra Ölands odlingslandskap är ett världsarv och omfattas även till stor del av landskapsbildsskydd. Det finns flera områden som omfattas av riksintresseanspråk för kulturmiljö- vård utanför havsplaneområdet i kustområdena kring Gotland och Öland. Kulturhistoriska värdekärnor identifierade av Riksantikvarieämbetet ligger huvudsakligen utanför havsplaneområdet. Emellertid sträcker sig en min- dre del in i planområdet utanför Ölands östkust (Ö240) och omfattas i havs- planen av särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden. Hänsynsavstånd till värdekärnorna behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. Natur Havsplanen anger användning natur i ett stort område som sträcker sig från Gotlands södra udde vid Hoburgen via Hoburgs bank till Norra Midsjö- banken och Södra Midsjöbanken (Ö245) och i ett mindre angränsande om- råde (Ö250). De omfattas av Natura 2000 och har mycket värdefull natur. I stora delar är miljöpåverkan låg och havsmiljön kan betraktas som relativt ursprunglig (Havs- och vattenmyndigheten, 2018h). Naturvärdena utgörs av värdefulla bottenmiljöer, reproduktionsområde för den hotade östersjö- tumlaren samt de viktigaste övervintringsområdena för alfågeln. Båda arter- na är rödlistade enligt Artdatabankens bedömning. Även födosöksområden för alfågel och annan fågel, samt lekområde för fisk finns i området. Havs- områdets bankar anges som potentiella klimattillflykter för flera arter, vilket indikerar att områdets ekologiska betydelse kan komma att vara mycket hög i framtiden (Havs- och vattenmyndigheten, 2017c). En bevarandeplan med bevarandemål för Natura 2000-området håller på att tas fram (Ö245). Havsplanen anger användning natur vid Ölands sydspets (Ö252–Ö253) där det finns planerat marint naturreservat. Havsplanen anger särskild hänsyn till höga naturvärden i flera områden längs kusterna och i anslutning till områden med naturskydd där det också finns viktiga naturvärden (Ö240, Ö243, Ö248, Ö251). Havsplaner | Del 4 - Östersjön 101 Rekreation 4 Friluftslivet och fritidssjöfarten är omfattande i delar av Sydöstra Östersjön. Det finns flera områden som omfattas av riksintresseanspråk för friluftsliv utanför havsplaneområdet i kustområdena kring Gotland och Öland. Kus- ten kring Gotland omfattas av riksintresse rörligt friluftsliv. Möjlighet till samexistens med andra användningar och hänsynsavstånd behöver bedö- mas i ett lokalt perspektiv. Sjöfart Användning sjöfart anges för flera fartygsstråk inom havsområdet (Ö240- Ö242, Ö244-Ö247, Ö250, Ö253). I Sydöstra Östersjön är sjötrafiken viktig, med omfattande trafik till både utländska och svenska hamnar. Väster om Gotland går framförallt trafik med svenska destinationer, medan interna- tionell trafik till och från Finska viken och Baltikum dominerar söder och öster om Gotland (Havs- och vattenmyndigheten, 2017d). Tre fartygsstråk, som sträcker sig från hamnar i Baltikum (Ventspils, Liepaja respektive Klai- peda) och ansluter till djupfarleden sydost om Gotland i svensk ekonomisk zon, utgör allmänna intressen av väsentlig betydelse. Sträckorna anges som användning sjöfart (Ö244-Ö245). Utredningsområde sjöfart Planen anger utredningsområde sjöfart för ett stråk från Gdansk i Polen till Nynäshamn. Havsplanen anger även utredningsområde sjöfart mellan Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank. Där går sjöfarten i dag genom ett grundområde med mycket höga naturvärden för de rödlistade arterna tum- lare och alfågel, vilket också omfattas av Natura 2000. Utredningar visar att alfågelpopulationen påverkas negativt av operationella oljeutsläpp från far- tyg och att tumlare störs av buller från fartygsstråk (Havs- och vattenmyn- digheten, 2016c & 2018a). Från naturvårdssynpunkt finns det anledning att utreda sjöfartens påverkan på naturmiljön och vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att minska sjöfartens negativa påverkan. Flera områden i Sydöstra och Mellersta Östersjön berörs direkt eller indirekt av ovan beskrivna problematik. Eventuella åtgärder skulle kunna påverka trafikflödena genom djupvattenrutten som ligger söder om rutten Hoburgs bank–Norra Midsjöbanken och norr om Södra Midsjöbanken, samt rut- terna väster och öster om Gotland och rutter i våra grannländer. Innan slutlig ställning tas om fartygsstråken behöver problematiken utre- das. Utredningen behöver bl.a. omfatta analys av sjötrafikens miljöpåverkan och olika typer av åtgärder, liksom samhällsekonomiska konsekvenser för transporter och sjöfartsnäringen nationellt och internationellt, samt övriga konsekvenser till följd av åtgärder. De flesta förändringar gällande sjöfar- ten kräver beslut som fattas internationellt, t.ex. ruttändringar, och behöver därmed internationellt stöd samt vara förenliga med folkrätten inklusive havsrätten. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 102 Yrkesfiske 4 Användningen yrkesfiske anges i flera större områden (Ö241-246, Ö251). Yrkesfisket är utbrett i Sydöstra Östersjön, men bedrivs sällan på utsjöban- karna. Fiske efter torsk bedrivs mest i de sydvästra delarna av havsområdet med trålfiske i utsjön och passivt fiske närmare kusten. Det pelagiska fisket som avser fiske efter sill/strömming och skarpsill bedrivs i stora delar av utsjön men inte på bankarna. Visst fiske med passiva redskap sker utanför Ölands kust. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 103 Karta 8. Plankarta havsområde Sydöstra Östersjön Havsområde Sjöfart Ö200 ID-nummer Utredningsområde sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Användningar Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Elöverföring Särskild hänsyn E(utr) Utredningsområde energiutvinning f till totalförsvarets intressen F Försvar till höga kulturmiljövärden G Generell användning n till höga naturvärden ± N Natur 0 10 20 40 Km Anslutningar utanför havsplan Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Elöverföring / Sjöfart Bakgrundskarta © Lantmäteriet Tabell 7. Havsområde Sydöstra Östersjön 4 Företräde eller Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Riksintresseanspråk för total- Höga kulturmiljövärden. försvaret ges företräde enligt 3 kap. 10 § miljöbalken framför Försvar Höga naturvärden: Försvar ges företräde riksintresseanspråk för vindbruk. Ö240 Revmiljö, fågel- och framför utökad energi- I del av området finns en befintlig Sjöfart däggdjursområde med utvinning. vindkraftsanläggning. Framtida särskilt låg miljö- utökning av området bedöms inte påverkan. vara förenlig med totalförsvarets intressen. Riksintresseanspråk för total- försvaret ges företräde enligt Försvar 3 kap. 10 § miljöbalken framför Försvar ges företräde riksintresseanspråk för vindbruk. Ö241 Sjöfart framför utökad energi- I del av området finns en befintlig utvinning. vindkraftsanläggning. Framtida Yrkesfiske utökning av området bedöms inte vara förenlig med totalförsvarets intressen. Generell användning Sjöfart Ö242 Utredningsområde sjöfart Yrkesfiske Generell användning Höga naturvärden: Utredningsområde Ö243 Revmiljö, fågel- och sjöfart däggdjursområde. Yrkesfiske Generell användning Sjöfart Utredningsområde Ö244 sjöfart Yrkesfiske Elöverföring Natur Sjöfart Natura 2000 ges företräde enligt 3 och 4 kap. miljöbalken framför Utredningsområde Natur ges företräde Ö245 två riksintresseanspråk för vind- sjöfart framför energiutvinning. bruk. Användningarna bedöms Yrkesfiske inte kunna samexistera. Elöverföring Havsplaner | Del 4 - Östersjön 105 Företräde eller 4 Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Totalförsvarets intressen. En verksamhet eller åtgärd som Utredningsområde på ett betydande sätt kan påverka energiutvinning Höga naturvärden: Energiutvinning anpas- ett område som är skyddat enligt Ö248 Revmiljö, fågel- och sas till naturvärden. 7 kap. 28 § miljöbalken, det vill Elöverföring däggdjursområde säga Natura 2000, kräver alltid samt klimattillflykt för särskild tillståndsprövning. blåmussla. Försvar Ö250 Natur Sjöfart Generell användning Höga naturvärden: Ö251 Revmiljö, fågel- och Yrkesfiske däggdjursområde. Ö252 Natur Försvar Ö253 Natur Sjöfart Område Ö246 och område Ö247 redovisas i tabell för Södra Östersjön. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 106 Södra Östersjön 4 Elöverföring Användning elöverföring motsvaras av två transmissionskablar som förbin- der Sverige med utlandet. NordBalt-kabeln går mellan Sverige och Litauen Den ansluter till Nybro i Sverige och till Klaipeda i Litauen. SwePolLink är den andra transmissionskabeln i havsområdet och den förbinder Karls- hamn med Slupsk i Polen. Energiutvinning I södra Östersjön råder goda förutsättningar för energiutvinning och be- hovet är stort på grund av den höga elförbrukningen i södra Sverige. Ut- sjöbankar och kust har både goda vindförhållanden och lämpliga djup för havsbaserade vindkraftverk. Det finns ett riksintresseanspråk för vindbruk nära kusten i Kristianstads och Sölvesborgs kommuner. I området (Ö262, Ö264) finns ett tillstånd att uppföra en vindkraftspark, men utvecklingen av projektet har avbrutits. Tillståndet att uppföra en vindkraftspark löper ut under 2021. I området finns även riksintresseanspråk för totalförsvaret. Havsplanen ger företräde åt försvarsintresset. I havsområdets norra del finns del av ytterligare ett riksintresseanspråk för vindbruk. Inom området finns även riksintresseanspråk för totalförsvaret. Regeringen har avslagit en ansökan om vindkraft i området med hänvis- ning till att riksintresseanspråk för totalförsvaret har företräde framför riks- intresseanspråk för vindbruk. Havsplanen ger företräde åt försvarsintresset (Ö262). Försvar Försvar anges som användning i stora delar av havsområdet (Ö247, Ö260, Ö262, Ö264–Ö265). Karlskrona örlogshamn är en av Sveriges största och viktigaste marinbaser. Skjutfälten Ravlunda och Rinkaby har påverkansom- råden i havet utanför Simrishamns, Kristianstads och Sölvesborgs kommu- ner. Sjöövningsområde Hanö ligger i territorialhavet och svensk ekonomisk zon i Hanöbukten och söder om Öland. Vid Utklippan (Ö260) anges samexistens mellan försvar, natur, rekreation, sjöfart och yrkesfiske. I den norra delen av området finns riksintressean- språk för totalförsvaret. Inom området finns även riksintresseanspråk för naturvård samt ett marint naturreservat. Försvarsverksamheten bör bedrivas så att negativ påverkan undviks på de naturvärden som ligger till grund för det marina naturreservatet. Kultur Hela kuststräckan omfattas av riksintresse högexploaterad kust. Områden med riksintresseanspråk för kulturmiljövård finns längs kusten utanför havsplaneområdet. Kulturhistoriska värdekärnor identifierade av Riksan- tikvarieämbetet ligger huvudsakligen utanför havsplaneområdet. Emel- lertid sträcker sig mindre delar in i planområdet vid Hanöbukten (Ö262, Havsplaner | Del 4 - Östersjön 107 Ö264) och omfattas där av särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden. 4 Hänsynsavstånd till värdekärnorna behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. I planområdet i Hanöbukten och vid ytterligare platser utanför kusten i Skåne och Blekinge finns bevarade stenålderslandskap på havsbotten. Ut- anför Verkeåns mynning i Haväng har marinarkeologer de senaste åren do- kumenterat och provundersökt ett område med stenålderslämningar. I den fortsatta havsplaneringsprocessen kan tillkommande underlag komma att ligga till grund för framtida vägledning om användning kultur i området. Natur Havsplanen anger användning natur på flera ställen i Södra Östersjön. Ut- klippan (Ö260) omfattas av marint naturreservat, riksintresseanspråk för naturvården och ett befintligt Helcom MPA-område. Kiviksbredan utanför Kristianstad (Ö265) har av Länsstyrelsen i Skåne län via Naturvårdsverket föreslagits som ett område att ingå i marin baltisk region i Natura 2000-nät- verket. Området är föreslaget med avseende på arterna tumlare, gråsäl och knubbsäl samt naturtyperna sandbankar och rev. Ärendet bereds för närva- rande i Regeringskansliet. Söder om Simrishamns kommun (Ö268) löper ett kustnära stråk av höga naturvärden som omfattas av riksintresseanspråk för naturvård. Det finns relativt små områden med skyddad natur i Södra Östersjön. För att främja och säkerställa ekosystemtjänster anges därför särskild hänsyn till höga naturvärden för flera områden. Utanför Karlskrona (Ö247) ska särskild hänsyn visas till revmiljöer och däggdjursområde, och längre ut i utsjön till fisklek- och däggdjursområde med särskilt hög miljöpåverkan (Ö249). I Hanöbukten finns bland annat rödlistad tumlare av den starkt hotade Östersjöpopulationen, även i Försvarsmaktens sjöövningsområde (Ö262). I samma område anger planen särskild hänsyn till höga naturvär- den för revmiljö, lekområde, däggdjur och fågel, samt klimattillflykt för de tre arterna blåmussla, blåstång och sill. I Hanöbuktens nordvästra hörn (Ö265) finns ytterligare områden som kan utgöra klimattillflykter för dessa tre arter (Havs- och vattenmyndigheten, 2017c). Rekreation Användning rekreation anges utanför Karlskrona (Ö260) där det finns riks- intresseanspråk för friluftslivet. Friluftslivet som även omfattar fritidssjöfar- ten är viktiga i Södra Östersjön. Längs kusten, utanför havsplaneområdet, finns flera områden som omfattas av riksintresseanspråk för friluftslivet. Kusten i Hanöbuktens västliga delar omfattas av riksintresse rörligt frilufts- liv. Längs kusten utanför Simrishamn finns ett riksintresse för rörligt frilufts- liv som angränsar till planområdet. Möjlighet till samexistens med andra användningar och hänsynsavstånd behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. Sandutvinning Havsplanen anger användning sandutvinning utanför Utklippan (Ö262). Området ligger i en regional omgivning med expansiv bebyggelseutveckling och kommunala intressen av strandfodring som klimatanpassningsåtgärd. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 108 Där finns också höga naturvärden som det ska tas särskild hänsyn till, vilket 4 ställer höga krav på samexistensen. Området är en viktig livsmiljö för torsk och framtida utvinning behöver bland annat ta hänsyn till torskens lekpe- rioder för att inte riskera negativ påverkan. Sjöfart Användning sjöfart anges i fartygsstråk genom området (Ö246-Ö247, Ö249, Ö260, Ö262, Ö264, Ö265, Ö267). Det mest trafikerade fartygsstråket i Öst- ersjön går genom Södra Östersjön i system med trafiksepareringar längs Sveriges sydkust från Öresund eller från Gedser mellan Danmark och Tysk- land, via Bornholmsgattet mot södra Öland. Här börjar även en djupled för vissa fartyg vid passage österut genom Östersjön. Sjötrafiken går delvis in till kusten, men främst vidare mot både svenska och utländska hamnar. I plankartan redovisas de viktigaste sjöfartsstråken, inte sjöfartens totala be- hov av ytor. Yrkesfiske Användning yrkesfiske anges i de flesta områdena eftersom yrkesfisket är utbrett i Södra Östersjön (Ö246, Ö249, Ö262, Ö264, Ö267-Ö268). Använd- ningen motsvaras av riksintresseanspråk för yrkesfiske. Yrkesfiske efter torsk bedrivs mest med trålfiske i utsjön, men också med passiva redskap närmare kusten. Pelagiskt yrkesfiske efter sill och skarpsill bedrivs i utsjön. Annat fiske med passiva redskap bedrivs i olika utsträckning längs med kus- ten och i Hanöbukten. I området bedrivs även fiske av fiskare från andra EU-länder. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 109 Karta 9. Plankarta havsområde Södra Östersjön Havsområde Ö200 ID-nummer Användningar Elöverföring F Försvar G Generell användning N Natur Rekreation ! Sandutvinning Sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden n till höga naturvärden ± 0 10 20 40 Km Anslutningar utanför havsplan Elöverföring / Sjöfart Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Bakgrundskarta © Lantmäteriet Tabell 8. Havsområde Södra Östersjön 4 Företräde eller Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Generell användning Sjöfart Ö246 Yrkesfiske Elöverföring Försvar Höga naturvärden: Ö247 Sjöfart Revmiljö och däggdjurs- område. Elöverföring Generell användning Höga naturvärden: Sjöfart Fisklek- och däggdjurs- Ö249 Yrkesfiske område med särskilt hög miljöpåverkan. Elöverföring Försvar Natur Ö260 Rekreation Sjöfart Försvar Höga naturvärden: Regeringen har avslagit en Revmiljö, fisklek-, fågel- ansökan om vindkraft i området. Sandutvinning Riksintresseanspråk för total- och däggdjursområde samt klimattillflykt för Försvar ges företräde försvaret ges företräde enligt Ö262 Sjöfart blåmussla, blåstång och framför energiutvinning. 3 kap. 10 § miljöbalken framför Yrkesfiske sill. riksintresseanspråk för vindbruk. Användningarna bedöms inte Elöverföring Höga kulturmiljövärden. kunna samexistera. Försvar Ö264 Sjöfart Höga kulturmiljövärden. Yrkesfiske Försvar Ö265 Natur Sjöfart Natur Ö268 Yrkesfiske Område Ö267 redovisas i tabell för Sydvästra Östersjön. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 111 Sydvästra Östersjön och Öresund 4 Elöverföring Användning elöverföring finns i norra Öresund (Ö294). Användningen motsvaras av Öresundskablarna, två kabelförbindelser för 400 kV mellan Kristinelund i Sverige och Skibstrupgård i Danmark. Energiutvinning Det finns goda förutsättningar för vindkraft i havsområdet och behovet är stort på grund av den höga elförbrukningen i södra Sverige. Kust- och utsjöbankar har goda vindförhållanden och bra djupförhållanden för bot- tenbaserade vindkraftverk. Lillgrund (Ö287) är Sveriges största befintliga havsbaserade vindkraftpark. Vid eventuell förändring av vindkraftverken vid Lillgrund behöver inflygningsområdet till Köpenhamns flygplats Kast- rup beaktas. Vid Kriegers flak (Ö285) råder goda förutsättningar för havsbaserad vind- kraft. I området finns ett vindkraftsprojekt där större delen av projektområ- det omfattas av riksintresseanspråk för vindbruk. En mindre del av projekt- området överlappar med ett Natura 2000-område. I mars 2021 meddelade Länsstyrelsen i Skåne län Natura 2000-tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbal- ken för uppförande och drift av en vindkraftspark samt för nedläggning och vidhållande av erforderliga sjökablar. Riksintresseanspråk för vindbruk utanför Skurups kommun (Ö267) tillgo- doses inte i havsplanen eftersom vindbruk i området inte bedöms vara för- enligt med totalförsvarets intressen. Riksintresseanspråk för totalförsvaret ges företräde framför riksintresseanspråk för vindbruk. Två områden har identifierats som allmänna intressen av väsentlig bety- delse för energiutvinning söder om Skåne (Ö267). Förutsättningarna för vindbruk är gynnsamma och den sammanlagda, kumulativa miljöpåverkan bedöms vara låg. På grund av totalförsvarets intressen tillgodoses de emel- lertid inte i havsplanen. Det finns även andra intressen i området. Försvar Havsplanen anger användning försvar för påverkansområde i havet för Ka- busa skjutfält i Ystads kommun (Ö281). En liten del av ett riksintressean- språk för totalförsvaret vid Falsterbonäset, betecknat som övrigt påverkans- område, går in i det område som havsplanen omfattar (Ö284). På grund av havsplanens övergripande skala redovisas inte försvarsintresset på plan- kartan. Riksintresseanspråket för totalförsvaret tillgodoses eftersom för- svarsintresset och de användningar som havsplanen anger bedöms kunna samexistera. Särskild hänsyn till totalförsvarets intressen anges vid Kriegers flak (Ö285) och Lillgrund (Ö287). Havsplaner | Del 4 - Östersjön 112 Kultur 4 Hela kuststräckan omfattas av riksintresse högexploaterad kust. Flera om- råden med riksintresseanspråk för kulturmiljövård finns längs hela kusten utanför havsplaneområdet. En liten del av riksintresseanspråk för kultur- miljövård vid Falsterbonäset går in i det område som havsplanen omfattar (Ö284). På grund av havsplanens övergripande skala redovisas inte intresset på plankartan. Riksintresseanspråket för kulturmiljövård tillgodoses, efter- som intresset och de användningar som havsplanen anger bedöms kunna samexistera. Kulturhistoriska värdekärnor identifierade av Riksantikvarie- ämbetet ligger utanför havsplaneområdet, varför plankartan inte anger om- råden med särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden. Hänsynsavstånd till värdekärnorna behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. Natur Havsplanen anger användning natur i flera områden. För området som sträcker sig från utsjön vid östra delar av Trelleborgs kommun via Falster- bonäset till sydligaste delen av Öresund baseras användningen på två Na- tura 2000-områden samt riksintresseanspråk natur (Ö284). Områdets östra delar omfattas av Natura 2000-området Sydvästskånes utsjövatten som inrättades 2016 för skydd av tumlare. Arbete pågår med framtagande av en bevarandeplan för Natura 2000-området. Områdets nordvästliga delar omfattas av riksintresseanspråk natur och en stor del av Natura 2000-om- rådet Falsterbohalvön/Falsterbo-Foteviken, som är skyddat enligt både fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Även ett marint naturreservat, Måkläppen – Limhamnströskeln, finns i området som sammantaget hyser stora och unika värden avseende fågel och har en geologi som ger upphov till ett sandvandringsområde utan motsvarighet i Sverige. Den befintliga vindkraftparken Lillgrund (Ö287) finns inom riksintresseanspråk natur och där anger havsplanen samexistens mellan användning energiutvinning och natur. Området norr om Ven i Öresund (Ö292) omfattar ett Natura 2000-område för tumlare och viktiga ängar med ålgräs, det kommunala naturreserva- tet Knähaken och riksintresseanspråk för yrkesfiske avseende lekområde. Lundåkrabukten (Ö290) omfattar riksintresseanspråk för yrkesfiske som avser lekområde för fisk, samt det överklagade naturreservatet Lundåkra- bukten. Utanför Helsingborg finns det marina naturreservatet Grollegrund (Ö294). Här finns också en viktig passage för migrerande rovfågel (Hans- son, 2019). Havsplanen anger särskild hänsyn till höga naturvärden i Öresund (Ö297) där det finns sammanhängande höga värden av betydelse för bevarande och utvecklade ekosystemtjänster. Dessa förstärks av förekomsten av dägg- djur, fågel, värdefulla bottenmiljöer och lekområden för fisk. Samtidigt som naturvärdena är höga är påverkan från mänsklig verksamhet stor. Det nya marina naturreservatet Flädierev finns i kustområdet utanför Bjärred och överlappar med havsplaneområdet (Ö297). Den överlappande delen av na- turreservatet är för litet för att illustreras i plankartan men berör ett mindre område vid den inre plangränsen. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 113 Öster om Ystad löper ett kustnära stråk av höga naturvärden som anges 4 med särskild hänsyn till höga naturvärden (Ö280–Ö281). Där finns värde- fulla rev för fisklek samt ett viktigt fågel- och däggdjursområde. Även på Kriegers Flak (Ö285) ska hänsyn tas till höga naturvärden. Värdena avser revmiljö samt fågel- och däggdjursområde. Rekreation Havsplanen anger användning rekreation kring Ven (Ö292, Ö297) där det finns riksintresseanspråk för friluftslivet. Värdefulla kustlandskap sträcker sig längs västra och södra Skåne. I Öresund finns ett omfattande fritidsfiske och turbåtsfiske. Friluftslivet och fritidssjöfarten är viktiga i hela havsom- rådet. Flera områden med riksintresseanspråk för friluftsliv finns utanför havsplaneområdet, framför allt längs Skånes södra och västra kust. Möjlig- het till samexistens med andra användningar och hänsynsavstånd behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. Sandutvinning I området Sandhammaren söder om Ystad (Ö267) finns tillstånd för sand- utvinning som löper till 2021. Sanden används för strandfodring och utvin- ning har skett under 2011 och 2014 (Ystads kommun, 2018). Utförd tillsyn visar att översedimentering av tidigare spår från utvinningen sker genom de geologiska processerna i området (Sveriges geologiska undersökning, 2018d). Utredningsområde sandutvinning Utanför Falsterbo (Ö284) finns ett utredningsområde för sandutvinning. Läs mer i rapporten Förutsätt- Lämplighet för sandutvinning har bedömts för delar av ett undersöknings- ningar för utvinning av marin sand område och finns redovisat i rapporten Förutsättningar för utvinning av och grus i Sverige. marin sand och grus i Sverige (Sveriges geologiska undersökning, 2017a). Föreslaget sandutvinningsområde vid Falsterbo sammanfaller med de väst- ligaste delar av Natura 2000-området Sydvästskånes utsjövatten. Natura 2000-området har inrättats för att stärka skyddet av Bälthavspopulatio- nen respektive Östersjöpopulationen av tumlare. Tumlarens höga geogra- fiska rörlighet har resulterat i ett förhållandevis stort Natura 2000-område. Helhetsbedömningen i havsplanen är att samexistens med sandutvinning kan vara möjlig utifrån att utvinning föreslås i utkanten av Natura 2000-om- rådet. Tumlarens säsongsvisa variationer, tillsammans med att miljöeffekten av sandutvinningen bedöms uppstå på en begränsad yta under en begränsad tid, stärker möjligheten till samexistens mellan användningarna natur och sandutvinning. Sandutvinningen behöver anpassas efter Natura 2000-skyd- det. En verksamhet eller åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka ett område som är skyddat enligt 4 kapitlet 8 § miljöbalken, det vill säga Natura 2000, kräver alltid särskild tillståndsprövning. Utredningsområdet för sandutvinning ligger i ekonomisk zon. Öster om detta område finns Natura 2000-området Falsterbohalvön-Foteviken, som även är marint naturreservat och del av riksintresseanspråk för naturvård. I detta område som ligger i territorialhavet och utanför utredningsområdet Havsplaner | Del 4 - Östersjön 114 för sandutvinning, identifieras sandutvinning som en verksamhet som ut- 4 gör risk för skada (Länsstyrelsen i Skåne län, 2005). I rapporten Förutsätt- ningar för utvinning av marin sand och grus i Sverige (Sveriges geologiska undersökning, 2017a) bedöms att sandutvinning kan vara möjlig i ekono- misk zon utanför Natura 2000-området Falstebohalvön-Foteviken. I den ekonomiska zonen finns ekologiskt värdefulla platser där bottenvegetation och musselbankar förekommer samt där det finns i postglacial sand och grus. Bedömningen är att sandutvinning kan vara möjlig väst och sydväst om dessa platser. Sandutvinningsområdet vid Falsterbo ligger inom ett område med utpe- kad trafikseparering för sjöfart. Intressena bedöms kunna samexistera. Den trafikalstring som sandutvinningen beräknas medföra bedöms som låg (Sveriges geologiska undersökning, 2017a & 2018d). Befintliga sjö- fartsvolymer innebär att sandutvinningen står för ett försumbart tillägg av bullerpåverkan. För de båda sandutvinningsområdena finns potentiell påverkan på yrkes- fisket som vid Falsterbo även förstärks av kumulativa miljöeffekter från dansk utvinning i Öresund. Påverkan bedöms kunna begränsas om skon- samma utvinningsmetoder används och om utvinningen förläggs till tider när fisken inte leker (Sveriges geologiska undersökning, 2017a). Sjöfart Användning sjöfart anges i fartygsstråk genom havsområdet (Ö267, Ö281, Ö284, Ö292, Ö294, Ö297). Det mest trafikerade fartygsstråket i Östersjön går genom Sydvästra Östersjön i ett system med trafiksepareringar längs Sveriges sydkust från Öresund via Falsterbo i Vellinge kommun eller från Gedser, mellan Danmark och Tyskland, till Bornholmsgattet. Sjötrafiken går vidare mot både svenska och utländska hamnar. Öresund är en av få vä- gar in till Östersjön för stora fartyg. I plankartan redovisas de viktigaste sjöfartsstråken, inte sjöfartens totala be- hov av ytor. Yrkesfiske Yrkesfisket är utbrett och därför anger havsplanen användning yrkesfiske i en stor del av havsområdet (Ö267, Ö280-Ö281, Ö284, Ö290, Ö294, Ö297). Användningen motsvaras riksintresseanspråk för yrkesfiske. Yrkesfiske efter torsk bedrivs mest med trålfiske i utsjön, men också med passiva redskap närmare kusten. Pelagiskt yrkesfiske efter sill och skarpsill bedrivs i hela utsjön. Annat fiske med passiva redskap bedrivs i varierande utsträckning längs med kusten. I Öresund är bottentrålning inte tillåten, utan yrkesfisket sker med passiva redskap, bland annat efter torsk. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 115 Karta 10. Plankarta havsområde Sydvästra Östersjön och Öresund Havsområde Ö200 ID-nummer Användningar Särskild hänsyn Elöverföring f till totalförsvarets intressen E Energiutvinning till höga kulturmiljö- F Försvar värden n till höga naturvärden G Generell användning N Natur Anslutningar utanför Rekreation havsplan Sandutvinning Elöverföring / Sjöfart Utredningsområde U sandutvinning Sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ± 0 10 20 40 Km Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Bakgrundskarta © Lantmäteriet Tabell 9. Havsområde Sydvästra Östersjön och Öresund 4 Företräde eller Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Riksintresseanspråk för totalför- Generell användning svaret ges företräde enligt 3 kap. 10 § miljöbalken framför riksin- Sandutvinning Försvar ges företräde tresseanspråk för vindbruk och Ö267 Höga kulturmiljövärden. Sjöfart framför energiutvinning. allmänna intressen av väsentlig betydelse för vindbruk. Använd- Yrkesfiske ningarna bedöms inte kunna samexistera. Höga kulturmiljövärden. Generell användning Ö280 Höga naturvärden: Yrkesfiske Revmiljö samt fågel- område. Försvar Höga kulturmiljövärden. Ö281 Sjöfart Höga naturvärden: Revmiljö samt fågelom- Yrkesfiske råde. Natur En verksamhet eller åtgärd som Utredningsområde Sandutvinning anpassas på ett betydande sätt kan påverka sandutvinning till natur. Till exempel ett område som är skyddat enligt Ö284 Höga kulturmiljövärden. avseende tidsperiod och 7 kap. 28 § miljöbalken, det vill Sjöfart lokalisering av uttag. säga Natura 2000, kräver alltid särskild tillståndsprövning. Yrkesfiske Totalförsvarets En verksamhet eller åtgärd som intressen. på ett betydande sätt kan påverka Energiutvinning anpas- ett område som är skyddat enligt Ö285 Energiutvinning Höga naturvärden: Rev- sas till natur. 7 kap. 28 § miljöbalken, det vill miljö samt fågel- och säga Natura 2000, kräver alltid däggdjursområde. särskild tillståndsprövning. Riksintresseanspråk för vindbruk ges företräde framför riksintresse- Energiutvinning Energiutvinning ges Totalförsvarets anspråk för yrkesfiske. Det finns Ö287 företräde framför yrkes- intressen. en vindkraftpark i området. Natur fiske. Yrkesfiskets behov tillgodoses i närliggande område. Natur Ö290 Yrkesfiske Natur Ö292 Rekreation Höga kulturmiljövärden. Sjöfart Natur Rekreation Ö294 Sjöfart Höga kulturmiljövärden. Yrkesfiske Elöverföring Havsplaner | Del 4 - Östersjön 117 Företräde eller 4 Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Generell användning Höga kulturmiljövärden. Rekreation Höga naturvärden: Ö297 Revmiljö, fisklek-, fågel- Sjöfart och däggdjursområde med särskilt hög miljö- Yrkesfiske påverkan. Havsplaner | Del 4 - Östersjön 118 Västerhavet: vägledning och överväganden Del 5 5

11. Vägledning och överväganden för Västerhavets havsområden Kapitlet inleds med en sammanfattning av planeringens huvuddrag för havsplaneområdet. Kartan över havsplaneområdet redovisas i skala 1:2 300 000 i full A4. Sedan redovisas inriktningen för användningen och överväganden för Västerhavets havsområden. Varje havsområde presente- ras med ett utsnitt ur plankartan i skala 1:1 000 000. 13 Plankartan ska tolkas i den ungefärliga skalan mellan 1:700 000 och 1:1 000 000. Gränserna och markeringarna i kartan är översiktliga utifrån havsplanernas strategiska nivå. I Västerhavet finns två havsområden: • Norra Västerhavet • Södra Västerhavet. 12 Planeringens huvuddrag Näringsliv och människor På många platser inom Västerhavets havsplaneområde finns det attraktiva Figur 18. De två havsområdena livsmiljöer för människor. Utmed hela kusten är friluftslivet och turismen inom Västerhavet. Numrering enligt kartnummer. viktig. Det bedrivs mycket yrkesfiske efter både fisk och skaldjur som fångas med olika metoder. Sjötrafiken är omfattande i hela planområdet, även nära kusten. En betydande del av trafiken till och från Östersjön tar sig genom Västerhavet och Öresund och det finns flera hamnar på västkusten med stor betydelse för svensk utrikeshandel. Sveriges totalförsvar har intressen i havsplaneområdet, bland annat i form av sjöövningsområden. Det finns goda förutsättningar för förnybar energiutvinning genom havsbaserat vind- bruk, tack vare lämpliga djup, goda vindförhållanden och närhet till land. Samtidigt som det finns goda förutsättningar för olika verksamheter be- höver miljötillståndet i Västerhavet förbättras för att god miljöstatus ska nås. Många verksamheter fungerar bra tillsammans i planområdet, det vill säga de samexisterar. Samexistensen är ofta reglerad. Det kan till exempel handla om att områden avlyses vid försvarsövningar eller om regler för hur fartyg får framföras i farleder som ingår i trafiksepareringssystem, till exempel fis- kande fiskefartyg. Yrkesfiske, sjöfart och vindkraft Yrkesfisket är geografiskt omfattande och dessutom föränderligt mellan olika år och över längre tid. Därför är ytan för användning yrkesfiske stor i havsplanen. Det finns nya beslutade trafiksepareringar som ska göra sjötrafiken längs västkusten säkrare och som omfattas av havsplanens användning sjöfart. I Västerhavet föreslås områden för energiutvinning för att bidra till Sveri- ges mål om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. I norra delen av havsområdet Norra Västerhavet finns en mellankommunal kustzonsplan Havsplaner | Del 5 - Västerhavet 120 där ett utvecklingsområde för marin energi och livsmedel pekas ut. Områ- 5 det är beläget inom det nationella havsplaneområdet (V341). Området är geografiskt litet i förhållande till plankartans geografiska skala och utgör därför inte en användning i havsplanen. Höga naturvärden och nationalpark under ytan Det finns stora områden med höga naturvärden i havsplaneområdet och flera av dem är naturreservat och Natura 2000-områden. I Norra Västerha- vet finns dessutom Kosterhavets nationalpark, där naturskyddet främst gäl- ler undervattensmiljöer. Utöver dem redovisar havsplanen även områden för särskild hänsyn till höga naturvärden. Havsplaner | Del 5 - Västerhavet 121 Karta 11. Plankarta havsplaneområde Västerhavet Planområde V300 ID-nummer Användningar Elöverföring E Energiutvinning E(utr) Utredningsområde energiutvinning F Försvar G Generell användning N Natur Rekreation Sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Särskild hänsyn f till totalförsvarets intressen till höga kulturmiljövärden n till höga naturvärden Anslutningar utanför havsplan Elöverföring / Sjöfart ± 0 20 40 80 Km Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Bakgrundskarta © Lantmäteriet Södra Västerhavet 5 Södra Västerhavets havsområde omfattar Kattegatt, med undantag av den nordligaste delen. Utforska områdena på Havs- och Elöverföring vattenmyndighetens webbplats. Där går det att söka fram mer Användning elöverföring motsvaras av de två parallella transmissionsnäts- information om områdena. Sök kablarna Konti-Skan 1 och Konti-Skan 2 som går mellan Lindome i Sverige exempelvis på namn eller id-num- mer i kartan. Det går även att titta och Vester Hassing på Jylland i Danmark. Två kabelförbindelser för 400 kV på och jämföra olika underlag. mellan Kristinelund i Sverige och Skibstrupgård i Danmark, de så kallade Öresundskablarna, ligger vid gränsen mellan Västerhavets och Östersjöns Det finns även information som rör de enskilda områdena i miljökon- havsplaner. De redovisas i område Ö294 i havsområde Öresund i Östersjöns sekvensbeskrivningen (Havs- och havsplan. vattenmyndigheten, 2019c) och hållbarhetsbeskrivningen (Havs- Energiutvinning och utredningsområde energiutvinning och vattenmyndigheten, 2019b). I rapporten Natur i havsplaneringen I havsområdet råder goda förutsättningar för vindkraft med höga vindhas- (Havs- och vattenmyndigheten tigheter och utsjöbankar med lämpligt djup. Transmissionsnätet på land är 2019d) redovisas information om områden med särskild hänsyn till väl utbyggt eftersom kärnkraftverket Ringhals ligger vid Hallandskusten. höga naturvärden. Havsplanen anger två områden med användning energiutvinning (V305, V317) och ett område med användning utredningsområde energiutvinning (V302) i Södra Västerhavet. Större delen av ett område väster om Falkenberg (V305) omfattas av ett redan tillståndsgivet vindkraftsprojekt. I denna del finns ett riksintresse- Läs mer om användningarna i del anspråk för vindbruk. I den del av området V305 som inte omfattas av det 2, kapitel 7. Vägledning om mest tillståndsgivna projektet finns istället ett allmänt intresse av väsentlig be- lämplig användning och särskild tydelse för vindbruk och en liten del av ett större riksintresseanspråk för hänsyn på sida 38. yrkesfiske. En framtida etablering av vindkraft bedöms kunna samexistera med riksintresseanspråket för yrkesfiske om verksamheterna anpassas till varandra. Väster om området för det tillståndsgivna projektet finns ett om- råde där energiutvinning anses vara allmänt intresse av väsentlig betydel- se, vilket har identifierats i havsplaneringsprocessen (V317). I område V317 finns även riksintresseanspråk för yrkesfisket som avser lekområde. I om- rådet anges användning natur. Under förutsättning att etablering av vind- kraft inte påtagligt skadar riksintresseanspråket avseende lekområde för fisk bedöms samexistens vara möjlig i område V317. På Stora Middelgrund (V302) finns både riksintresseanspråk för vind- bruk och ett pågående projekt för energiutvinning. Området ligger i ett Natura 2000-område, vilket ställer särskilda krav på energiutvinningen om samexistens ska vara möjlig. Tillstånd till en vindkraftpark har meddelats av regeringen, men det saknas så kallat Natura 2000-tillstånd för etablering i området. Därför anges området som utredningsområde energiutvinning. Vid energiutbyggnad i Södra Västerhavet ska särskild hänsyn tas till total- försvarets intressen. Flera vindkraftparker innebär risk för sammanlagd, ku- mulativ påverkan på totalförsvarets intressen. Den risken ska beaktas vilket kan innebära begränsningar för utbyggnadens omfattning, samlat eller i enskilda områden. För att samexistens ska vara möjlig mellan olika använd- ningar behöver anläggning av vindkraftverk utföras med hänsyn till Södra Havsplaner | Del 5 - Västerhavet 123 Västerhavets höga naturvärden och det lokala yrkesfisket. Fiske som inte 5 kan förenas med användning energiutvinning kan bedrivas i kringliggande områden. De utsjöbankar som har högst naturvärden enligt tidigare inven- tering (Naturvårdsverket, 2006) undanhålls från energiutvinning. Försvar Utanför Halmstad anger havsplanen användning försvar på grund av på- verkansområde för Ringenäs skjutfält (V304). Havsplanen anger även sär- skild hänsyn till totalförsvarets intressen i tre områden (V302, V305, V317). Kultur Hela kuststräckan omfattas av riksintresse högexploaterad kust. Områden med riksintresseanspråk för kulturmiljövård finns längs kusten utanför havsplaneområdet. Kulturhistoriska värdekärnor identifierade av Riks- antikvarieämbetet ligger utanför havsplaneområdet, varför plankartan inte anger områden med särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden. Hänsyns- avstånd till värdekärnorna behöver bedömas i ett lokalt perspektiv, såsom eventuell påverkan på kulturmiljövärden av energiutvinning väster om Fal- kenberg (V305, V317). Natur Havsplanen anger användning natur för ett stort område i Södra Kattegatt (V300) som omfattas av Natura 2000 och där det pågår en bildning av natur- reservatet Skånska Kattegatt. Användning natur anges även för utsjöbank- arna Röde bank (V301), Stora Middelgrund (V302), Morups bank (V306), Lilla Middelgrund (V309) och Fladen (V313) som har höga naturvärden och är Natura 2000-områden. De östra delarna av Lilla Middelgrund (V309) omfattas av riksintresseanspråk för naturvård och området runt Morups bank utgör riksintresseanspråk för lekområde för fisk (V306, V317). Balgö utanför Varberg (V314) är ett Natura 2000-område. På utsjöbankarna finns höga värden för främst fågel och tumlare, vik- tiga lekområden för fisk och värdefulla bottenmiljöer. Naturvårdsverket har identifierat utsjöbankarna Fladen och Lilla Middelgrund som särskilt värdefulla (Naturvårdsverket, 2006). Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att i dialog med andra berörda EU-medlemsstater utarbeta en gemensam rekommendation om bevarandeåtgärder i syfte att nå bevarandemålen i Natura 2000-områdena Fladen, Lilla Middelgrund, Stora Middelgrund och Röde bank samt Morups bank. Havsplanen anger särskild hänsyn till höga naturvärden i två områden i Södra Västerhavet (V315–V316). Höga naturvärden finns även på den danska sidan. Rekreation Havsplanen anger användning rekreation för några av de värdefulla ut- sjöbankarna (V301–V302, V309, V312–V313) och ett område i söder mot Öresund (V300) som omfattas av riksintresseanspråk för friluftslivet. Utsjö- bankarna omfattas även av Natura 2000, vilket kan leda till att fritidsfisket Havsplaner | Del 5 - Västerhavet 124 på bankarna i viss mån kommer att behöva begränsas. Med en sådan an- 5 passning bedöms samexistens vara möjlig. Friluftslivet och fritidsfisket är omfattande, både längs kusten och på utsjöbankarna. Viktiga passager för fritidsbåtstrafiken går mellan Sverige och Danmark, samt över Läsö. Stora delar av kusten, utanför havsplaneområdet, omfattas också av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Möjlighet till samexistens med andra använd- ningar och hänsynsavstånd behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. Sjöfart Havsplanen anger användning sjöfart i stora delar av Södra Västerhavet (V300-V302, V304-V306, V309, V312-V313, V315-V316) i stråk från norr till söder och in i hamnarna längs kusterna, både på svenska och danska sidan. Användning sjöfart omfattar områden med riksintresseanspråk för sjöfart vilka inkluderar områden med trafiksepareringssystem som krävs för säker sjöfart. Sjötrafiken är viktig och omfattande eftersom vägen genom Södra Väster- havet är en av få vägar in till Östersjön för stora fartyg. I söder, utanför Stora och Lilla Middelgrund, finns vägvalet Öresund eller Stora Bält som båda begränsar vilken höjd och vilket djup fartygen kan ha. Stora Bältbron begränsar höjden. Den andra vägen in i Östersjön är Kielkanalen som medför begränsningar i bredd, längd och djup på fartygen. För att garantera säker sjöfart genom de grunda vattnen i Södra Västerhavet införs trafiksepareringsregleringar från och med 1 juli 2020. De nya åtgärderna innebär bland annat att det skapas ett trafiksepareringssystem för trafiken norr om Skagen och en ny fartygs- rutt närmare den svenska kusten för trafiken mellan Skagen och Öresund. I plankartan redovisas de viktigaste sjöfartsstråken, inte sjöfartens totala be- hov av ytor. Yrkesfiske Havsplanen anger användningen yrkesfiske i stora delar av Södra Väster- havet (V300, V305, V312-V313, V315-V316). Viktiga lekområden för torsk i mellersta och södra delarna av Södra Västerhavet omfattas av områden där havsplanen anger användning natur. Yrkesfisket är utbrett i Södra Västerhavet men även starkt reglerat, bland annat helt och delvis stängt för både yrkes- och fritidsfiske i ett område i söder (stora delar av V300). Fiske efter havskräfta och pelagiskt fiske bedrivs i stora delar av havsområdet. Burar används i mindre utsträckning för att fiska havskräfta och hummer närmare kusten. Fiske med passiva redskap sker i olika utsträckning över hela området. Havsplaner | Del 5 - Västerhavet 125 Karta 12. Plankarta havsområde Södra Västerhavet Havsområde V300 ID-nummer Användningar Elöverföring E Energiutvinning E(utr) Utredningsområde energiutvinning F Försvar G Generell användning N Natur Rekreation Sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Särskild hänsyn f till totalförsvarets intressen till höga kulturmiljövärden n till höga naturvärden Anslutningar utanför havsplan ± 0 10 20 40 Km Elöverföring / Sjöfart Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Bakgrundskarta © Lantmäteriet Tabell 10. Havsområde Södra Västerhavet 5 Företräde eller Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Natur Rekreation V300 Höga kulturmiljövärden. Sjöfart Yrkesfiske Natur V301 Rekreation Sjöfart Utredningsområde energi En verksamhet eller åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka Natur Totalförsvarets Energiutvinning anpas- ett område som är skyddat enligt V302 intressen. sas till natur. 7 kap. 28 § miljöbalken, det vill Rekreation säga Natura 2000, kräver alltid särskild tillståndsprövning. Sjöfart Försvar V304 Sjöfart Energiutvinning Totalförsvarets V305 Sjöfart intressen. Yrkesfiske Natur V306 Sjöfart Natur V309 Rekreation Sjöfart Generell användning Rekreation V312 Sjöfart Yrkesfiske Elöverföring Natur Rekreation V313 Sjöfart Yrkesfiske V314 Natur Havsplaner | Del 5 - Västerhavet 127 5 Företräde eller Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Generell användning Höga naturvärden: Sjöfart Revmiljö, fisklek- och V315 däggdjursområde med Yrkesfiske särskilt hög miljö- påverkan. Elöverföring Generell användning Höga naturvärden: V316 Sjöfart Fisklek- och däggdjurs- område. Yrkesfiske Energiutvinning Energiutvinning an- Totalförsvarets V317 passas till natur (lekom- intressen. Natur råde för fisk) Område V330 redovisas i tabell för Norra Västerhavet. Havsplaner | Del 5 - Västerhavet 128 Norra Västerhavet 5 Norra Västerhavets havsområde omfattar Skagerrak och nordligaste delen av Kattegatt. Försvar Havsplanen anger användning försvar för sjöövningsområde Skagen som sträcker sig från Sotenäs i norr till Tjörn i söder, ut över hela territorialhavet samt i ekonomisk zon (V333–V334, V336, V338–V339, V347). Längre söder- ut, nästan helt inom Göteborgs kommun, ligger sjöövningsområdet Känsö där havsplanen också anger användning försvar (V330). Kultur Kusten längs södra delen av Norra Västerhavet omfattas av riksintresse hög- exploaterad kust. Den norra kuststräckan omfattas av riksintresse obruten kust. Områden med riksintresseanspråk för kulturmiljövård finns längs kusten utanför havsplaneområdet, bland annat ett större område kring Göteborgs södra skärgård. Kulturhistoriska värdekärnor identifierade av Riksantikvarieämbetet ligger utanför havsplaneområdet, varför plankartan inte anger områden med särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden. Hän- synsavstånd till värdekärnorna behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. Natur Havsplanen anger användning natur i många delar av havsområdet. Bratten i väst är ett stort område som omfattas av Natura 2000 (V335–V336). Kring Kosteröarna anges användning natur vid Strömstad (V344) och Ta- num (V349) där det finns en nationalpark, naturreservat och Natura 2000. Havsplanen anger också användning natur för flera områden där det inte finns något områdesskydd i dag, men som planeras. Kring Väderöarna och Svabergsgrunden (V338–V340) och utanför Göteborgs södra skärgård (V330, V345) har förstudier för inrättande av marina naturreservat påbör- jats med anledning av höga värden av sällsynta bottenmiljöer. I flera områden ska särskild hänsyn tas till höga naturvärden (V332, V334, V343, V347–V348). Rekreation Friluftslivet och fritidssjöfarten är omfattande i hela havsområdet och fri- tidsbåtstrafiken rör sig ofta till och från Norge och Danmark. Bohuskustens skärgård är välbesökt med omfattande turism och det finns många natur- hamnar och marinor. Kusten utanför havsplaneområdet i norra delen av Norra Västerhavet, till norr om Lysekil, omfattas av riksintresse för det rör- liga friluftslivet. Hela kuststräckan utanför havsplaneområdet omfattas av riksintresseanspråk för friluftslivet. Möjlighet till samexistens med andra användningar och hänsynsavstånd behöver bedömas i ett lokalt perspektiv. Havsplaner | Del 5 - Västerhavet 129 Sjöfart 5 Havsplanen anger användning sjöfart i stora delar av havsområdet (V330-V334, V338-V345, V347-V349), med flera fartygsstråk från Oslo till Södra Västerhavet samt in mot kusten och ut förbi Skagen mot Nordsjön. Rutter från Östersjön sträcker sig genom Norra Västerhavet ut i Nordsjön och vidare ut i världshaven. Sverige har även rutter till Danmark och Norge. I Göteborg och Lysekil ligger Sveriges två största hamnar. För att garantera säker sjöfart går nya trafiksepareringsregleringar från Skagen och söderut. I Norra Bohuslän anger en gemensam översiktsplan ett område för verk- samheter mellan två sjöstråk (V341). Vid etablering av verksamheter är hänsyn till sjösäkerhetsfrågor viktigt. Området anges i havsplanen som generell användning. I plankartan redovisas de viktigaste sjöfartsstråken, inte sjöfartens totala be- hov av ytor. Yrkesfiske Yrkesfisket är omfattande i Norra Västerhavet och anges som användning i en stor del av havsområdet (V330-V336, V338-V345, V347-V349). Räkfiske bedrivs i stor omfattning i den norra delen av området. Fiske efter havskräf- ta bedrivs över hela havsområdet förutom längst i väster. Skaldjur har en förhållandevis låg geografisk rörlighet, vilket gör att fiskeområdena är mer stabila än i annat fiske. Närmare kusten utövas ett burfiske för havskräfta. Fiske med passiva redskap sker i olika utsträckning över hela området, nå- got intensivare i söder. Pelagiskt fiske bedrivs från Sotenäs och söderut. Väst (23–38 nautiska mil) om ön Måseskär finns ett dumpningsområde med 28 fartyg som innehåller kemiska stridsmedel i okänd utsträckning. Havsplanens vägledning är att yrkesfiske inte är en lämplig användning i detta dumpningsområde. Miljöfarliga ämnen har läckt ut i den marina mil- jön och samtidigt bedrivs ett aktivt trålfiske i närheten av vraken. Trål och trålbord som är i kontakt med havsbotten river upp sediment och sprider ämnena över ett större geografiskt område. Data från studier visar att ned- brytningsprodukter från kemiska stridsmedel återfinns i matfisk och kräft- djur i området. Sammantaget innebär detta att yrkesfiske inte bör bedrivas i närområdet. Området är geografiskt litet i förhållande till plankartans geo- grafiska skala och markeras därför inte i plankartan. Havsplaner | Del 5 - Västerhavet 130 Karta 13. Plankarta havsområde Norra Västerhavet Havsområde V300 ID-nummer Användningar F Försvar G Generell användning N Natur Sjöfart ! ! ! ! ! ! ! ! Yrkesfiske ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Särskild hänsyn till höga kulturmiljövärden n till höga naturvärden Anslutningar utanför havsplan Elöverföring / Sjöfart ± 0 10 20 40 Km Havs- och Vattenmyndigheten, HaV Bakgrundskarta © Lantmäteriet Tabell 11. Havsområde Norra Västerhavet 5 Företräde eller Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Försvar Natur V330 Sjöfart Höga kulturmiljövärden. Yrkesfiske Elöverföring Generell användning V331 Sjöfart Yrkesfiske Generell användning Höga naturvärden: V332 Sjöfart Revmiljö, fisklek- och däggdjursområde. Yrkesfiske Försvar V333 Sjöfart Yrkesfiske Försvar Höga naturvärden: Fisklek- och däggdjurs- V334 Sjöfart område. Yrkesfiske Natur V335 Yrkesfiske Försvar V336 Natur Yrkesfiske Försvar Natur V338 Sjöfart Yrkesfiske Försvar Natur V339 Sjöfart Yrkesfiske Natur V340 Sjöfart Höga kulturmiljövärden. Yrkesfiske Havsplaner | Del 5 - Västerhavet 132 Företräde eller 5 Område Användningar Särskild hänsyn särskild anpassning Motivering till företräde för samexistens Generell användning V341 Sjöfart Yrkesfiske Generell användning V342 Sjöfart Yrkesfiske Generell användning Höga naturvärden: Revmiljö samt fisklek-, V343 Sjöfart fågel- och däggdjurs- Yrkesfiske område. Natur V344 Sjöfart Yrkesfiske Natur V345 Sjöfart Yrkesfiske Försvar Höga naturvärden: Revmiljö, fisklek- och V347 Sjöfart däggdjursområde med Yrkesfiske hög ursprunglighet. Generell användning Höga naturvärden: Fisklek- och däggdjurs- V348 Sjöfart område med särskilt Yrkesfiske hög miljöpåverkan. Natur V349 Sjöfart Yrkesfiske Havsplaner | Del 5 - Västerhavet 133 Innebörd och konsekvenser Del 6 6

12. Havsplanernas innebörd Ny nationell helhetsplanering Fysisk planering innebär att samhällets olika mål ska integreras till en håll- bar helhet, där det rumsliga sammanhanget synliggörs och beslutas i en planhandling. En plan ska ge stabilitet i form av förutsägbarhet i den fram- tida användningen, samtidigt som den ska medge flexibilitet för hantering av förändrade omvärldsfaktorer och utveckling av ny teknik. Den nationella havsplaneringen är en ny form av fysisk planering i Sverige, där helhetsper- spektivet har att förhålla sig till pågående sektorplanering och förvaltning. Målkonflikter tydliggörs när olika samhällsmål får ett rumsligt uttryck. Havsplaneringen utgör en del av hela samhällsbygget, där aktiviteter i havet kan minska utrymmeskonkurrens och nyttjande av resurser på land. Planering av havet skiljer sig i vissa delar från landplanering, sett till flöde och dynamik i användningen samt i relation till anspråk och olika plane- ringsnivåer, från det lokala perspektivet till det internationella. Under den här första processen av nationell havsplanering har planeringen och redo- visningen utarbetats så att havsplanernas vägledning ges på lämplig nivå. Beskrivning av beteckningar för användning och hänsyn i havsplanerna är ett uttryck för detta. Havsplanerna vägleder om vilka funktioner och värden som behöver bevaras och utvecklas, så att vägledningen till myndigheter och verksamhetsutövare ger flexibilitet i förhållande till förändrade förut- sättningar i framtiden. Samtidigt som havsplanerna anger vilken använd- ning och vilka funktioner som bör ha företräde i ett visst område kan för- valtning och åtgärder anpassas framöver. Olika planeringsnivåer Den nationella havsplaneringen är övergripande och på en översiktlig nivå; i den kommunala fysiska planeringen görs en mer detaljerad planering nära land och längs kusten. Mycket verksamhet sker just i kustzonen som ingår i den kommunala och regionala planeringen men inte i den nationella havs- planeringen. Kommuner och regioner har stora möjligheter i planeringen av framtida lokal och regional utveckling, bland annat i de stora områden där havsplanerna anger generell användning. Det finns också potential för gemensam vidareutveckling av planeringen mellan kommunal, regional och statlig nivå för att stärka land-havperspektivet. I den nationella havsplaneringen samverkar Sverige även med grannländer- na. Det internationella samarbetet kommer att vidareutvecklas i kommande havsplaneringscykler, bland annat vad gäller metodutveckling, gemensam- ma planeringsunderlag och uppföljning av havsplanerna. Samexistens I många avseenden ger havsplanerna företräde för användning som redan pågår i havet. Samexistens för olika aktiviteter på samma plats kan vara reg- lerad och redan etablerad, men en utvecklad förvaltning behövs för att fler Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 135 verksamheter ska få plats och för att de värden som bör bevaras ska bibehål- 6 las och utvecklas. Användning av havet Utveckling av pågående verksamheter Havsplanerna ger goda förutsättningar för framtida utveckling och ökning av internationell handel och ökande transporter av gods och människor till sjöss både mellan länder runt Östersjön och till och från hamnar bortom Östersjön. Havsplanerna bidrar på så sätt till Östersjöstrategins mål om att öka välståndet och länka samma Östersjöregionen, men även till transport- politiska mål om att transporter bör flyttas från väg till sjöfart och järnväg. Användning sjöfart har också anpassats till pågående planering av sjöfart och havsbaserad vindkraft i Sveriges grannländer. Havsplanen för Östersjön innebär att sjötrafiken och fartygsstråken runt Gotland utreds med utgångs- punkten att sjöfartens miljöpåverkan behöver minska, framför allt negativ påverkan på fågel och tumlare, samtidigt som vi ska ha ett effektivt, klimats- mart och säkert trafiksystem. Havsplanerna ger uttryck för samhällsmålen om ett fortsatt och utvecklat yrkesfiske genom att ange företräde för yrkesfiske i de viktigaste fångstom- rådena. Yrkesfisket samexisterar generellt väl med andra verksamheter, till exempel sjöfart och Försvarsmaktens övningsverksamhet. Om vindkraft etableras i ett område kan yrkesfiske påverkas på specifika platser, men yr- kesfisket i sin helhet påverkas i liten grad. Genom områden med användning natur respektive särskild hänsyn till höga naturvärden bidrar havsplanerna med förutsättningar för hållbara fiskbestånd som ger framtida utveckling av yrkesfisket. Både sjöfart och fiske är rörliga verksamheter som använder stora områden. För sjöfart redovisar plankartorna de stråk som är av särskilt stor vikt för att transportfunktionen ska kunna upprätthållas. I realiteten kan sjötrafiken använda alla områden som inte har direkta restriktioner, vilket också är en förutsättning för att de utpekade stråken kan ha en så begränsad geografisk yta. Fartygstrafik av mycket stor vikt för Sverige kan förekomma och före- kommer alltså även utanför de stråk som markeras för sjöfart i plankartorna. För fiske redovisar plankartorna viktiga fångstområden. Fisket kan dock fortsätta ske även i övriga områden, i enlighet med gällande fiskereglering. Vid framtida anspråk från andra verksamheter behöver exakt lokalisering och platsanvändning analyseras i en mer detaljerad planering. Avvägning- ar behöver göras utifrån aspekten att funktionerna fiske och sjöfart ska bibehållas. Goda förutsättningar för försvar och säkerhet tar sig uttryck i havsplanerna dels genom att försvar och säkerhet väger tungt i avvägningar mellan intres- sen, dels genom användning försvar som omfattar både sjöövningsområden och de påverkansområden som behövs för anläggningar på land. Säkerhet är en förutsättning för samhällets utveckling, för såväl miljö och näringsliv som social välfärd. Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 136 Förnybar energi 6 Energiutvinning är en förhållandevis ny användning av havet som ställer krav på havsplanering. Det finns goda tekniska förutsättningar för havsba- serad vindkraft i Sveriges havsområden och i södra delen av landet finns ett underskott på elproduktion. Motstående intressen innebär dock att den fulla potentialen för havsbaserad vindkraft inte kan tas tillvara fullt ut. I Bottniska viken, främst södra Bottenhavet, har den nationella processen identifierat flera lämpliga nya områden för energiutvinning. Det finns även ett fåtal nya energiområden i övriga havsplaneområden. Att havsplanerna anger att särskild hänsyn ska tas till totalförsvarets intressen bidrar till möj- ligheten att föreslå nya energiområden. Med dagens förutsättningar har etablering av vindkraft bedömts som oför- enlig med totalförsvarets intressen för ett flertal potentiella områden för havsbaserad vindkraft, framför allt i havsplaneområde Östersjön. Havspla- neringens nationella skala har klarlagt målkonflikten mellan energi- respek- tive försvarsintressen. I den fortsatta havsplaneringen bör målsättningen vara att fler områden för havsbaserad vind kan identifieras, vilket bidrar till energiöverenskommelsens mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Eftersom havsplanerna är vägledande och bygger på översiktliga övervägan- den innebär de inte en garanti för att alla områden för energiutvinning i havsplanerna kan byggas ut. Att havsplanerna anger företräde bereder möj- ligheter för kommande beslut. I senare tillståndsprocesser prövas energi- projekt gentemot de funktioner och de värden som ska bevaras, inklusive Natura 2000-områden. Krav för anpassning ställs då i förhållande till bland annat lokala förutsättningar och planerad verksamhet. De områden som anges för energiutvinning i havsplanerna möjliggör för sammanlagt ungefär 23 TWh till 31TWh i årlig elproduktion beroende på hur stor andel av områdena som kommer att kunna användas med hän- syn till naturvård, försvar, kulturmiljö och andra intressen. Även vind- förhållanden, installerad teknik och utformning av vindkraftsparkerna påverkar. Beräkningarna har bland annat utgått från 33 till 50 procents nytt- jande av områden som idag saknar tillstånd. I beräkningarna ingår även befintliga vindkraftsparker och områden där det finns tillstånd att uppföra vindkraftsanläggningar. Mellan Sverige och grannländer finns flera förbindelser för elöverföring. Transmissionsnätet utgör användning elöverföring i havsplanen. För att öka integrationen mellan svenska och europeiska nät planeras fler förbindelser. Materialförsörjning Havsplanen vägleder om användning sandutvinning i fyra områden, varav tre där det tidigare inte skett sandutvinning. Utvinning av marin sand bidrar till att möta samhällets behov av sand för konstruktion samt strandfodring som en del i klimatanpassningen. Materialförsörjning från svenska havs- områden är ett alternativ till import från andra länder. De områden som har identifierats är de som bedöms vara mest lämpliga sett till naturvärden, Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 137 biologiska och geologiska faktorer, tekniska egenskaper samt sedimentdy- 6 namik. Den närmare utbredningen i de områden som markerats med punk- ter i plankartan bör fastställas först i en tillståndsprövning. Planeringsun- derlaget redovisar de försiktighetsåtgärder som krävs för att täktverksamhet ska kunna ske med minimerad negativ påverkan. Kulturarv och rekreationsvärden Kulturarvet som beaktas i havsplaneringen utgörs dels av kulturhistoriska lämningar i havet, dels kulturmiljöer längs kusten. Havsplanerna uppmärk- sammar risk för både direkt och indirekt påverkan på kulturmiljövärden. Havsplanerna anger att särskild hänsyn ska tas till höga kulturmiljövärden i kustzonen, men exakta områden kan inte anges i de nationella havspla- nernas övergripande skala. I nästa planeringsomgång den fortsatta havspla- neringen kan både lämningar i havet och kulturmiljöer längs kusten ligga till grund för ytterligare vägledning i havsplanerna, baserat på ett utvecklat planeringsunderlag. Även för rekreation behövs ett samlat planeringsunder- lag som återger hur användning av havet samverkar med lokala värden och vilken betydelse dessa har i den nationella havsplaneringen. I land-havper- spektivet finns det behov av att belysa de sociala värden som kultur och rekreation ger i form av hälsa och välbefinnande. Förstärkning av ekosystemtjänster En havsplan är en av flera delar i havs- och vattenmiljöförvaltningen som ska bidra till att vi når målet om god miljöstatus i havet. Övergripande handlar det om att i avvägning mellan intressen se till att ge förutsättningar för de ekosystemtjänster från havet vi människor behöver. I hög utsträckning är sysselsättning och utveckling inom olika näringar beroende av havets eko- systemtjänster, som mat och syre. Havsplanerna vägleder om områden med användning natur som samlar befintliga och planerade områdesskydd, riksintresseanspråk för naturvård och riksintresseanspråk för yrkesfiske som avser lek- och uppväxtområden. Havsplanernas vägledning innehåller även ett nytt sätt att styra mot utveck- lande av värdefulla ekosystemtjänster, som komplement till etablerade for- mer av naturskydd, till nytta för många intressen. Genom vägledning om särskild hänsyn till höga naturvärden uppmärksammas de naturvärden som all havsförvaltning och all verksamhet behöver ta hänsyn till, inte minst med tanke på behovet av resiliens i den pågående klimatförändringen. Vägledningen om särskild hänsyn berör planering och tillståndsprövning, men riktas även till arbetet med utveckling av havsförvaltningen. De angiv- na områdena är underlag i förvaltningen med syftet att berörda myndighe- ter tillsammans med berörda sektorer arbetar vidare med de utpekade om- rådena, för att se om specifika åtgärder behöver vidtas så att särskild hänsyn tas till de höga naturvärdena. Intentionen är också att vägleda aktörer att planera verksamhet och aktiviteter, i tid och rum och med möjlighet för anpassning till ändrade förutsättningar, för att de inom sin egen rådighet ska bidra till havets ekosystemtjänster. Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 138 6

13. Konsekvenser av havsplaneförslagen En beskrivning av de konsekvenser, som havsplanerna bedöms leda till är betydelsefulla delar i beslutsunderlaget. I miljöbalken och havsplanerings- förordningen ställs krav på vad som ska ingå och hur redovisning ska ske. I kapitel 4 i del 1 beskrivs processen för konsekvensbedömning och i det här kapitlet beskrivs översiktligt resultaten från den genomförda bedöm- ningen av konsekvenser. Kapitlet innehåller utgångspunkter och resultat från Havs- och vattenmyndighetens miljökonsekvensbeskrivning och håll- barhetsbeskrivning samt myndighetens bedömning av hur planerna kom- mer att bidra till att nå planeringsmålen, miljökvalitetsmålen och de globala hållbarhetsmålen. Utgångspunkter Planering och konsekvensbedömning har skett integrerat och systematiskt baserat på ett omfattande kunskapsunderlag. Arbetet med konsekvensbe- Miljöbedömning = processen då planens miljöeffekter bedöms dömning av havsplaner har utvecklats i flera steg under planeringsproces- sen. Konsekvensbedömningarna antar att planernas vägledning får maxi- Miljökonsekvensbeskrivning malt genomslag, alltså att det blir precis så som planerna anger. Detta trots (MKB) = dokumentet som samlar resultaten från miljöbedömningen att det är relativt orealistiskt att all användning enligt planerna realiseras inom aktuell tidshorisont. Hållbarhetsbedömning = proces- sen då planens hållbarhetseffekter Enligt miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningens omfattning vara bedöms rimlig med hänsyn till bedömningsmetoder, aktuell kunskap, planens inne- Hållbarhetsbeskrivning = doku- håll och detaljeringsgrad samt var i beslutsprocess som planen befinner sig. mentet som samlar resultaten från Havsplanering är en ny nationell planeringsform på en övergripande strate- hållbarhetsbedömningen gisk nivå. Miljöbedömningen av planerna har anpassats till detta. Inför varje verksamhetsetablering kommer det ske en miljöprövning, och i vissa fall Natura 2000-prövning, som hanterar specifika förutsättningar och villkor. Det innebär att mer detaljerade specifika miljöbedömningar kommer göras på lokal nivå. Hållbarhetsbedömning och miljöbedömning Detaljerad beskrivning av resultaten från konsekvensbedömningsprocessen finns i de rapporter som har utarbetats, nämligen hållbarhets- och miljö- Läs mer i rapporterna från konse- konsekvensbeskrivning. Tidigare har samhällsekonomiska konsekvensana- kvensbedömningen på Havs- och vattenmyndighetens webbsida. lyser av samrådsförslagen genomförts för Östersjön (granskningsskedet), Gävlebukten i Bottniska viken (samrådsskedet) och södra Kattegatt i Väs- terhavet (samrådsskedet). Effekterna av havsplaneförslagen bedöms i förhållande till nollalternati- vet som anger förväntad utveckling inom olika sektorer fram till år 2030 och förväntad framtida förändring av tillståndet i miljön om det inte hade funnits havsplaner. Nollalternativet finns beskrivet i de separata konsekvensbeskrivningarna. Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 139 Konsekvenserna av havsplaneförslagen bedöms sist i kapitlet i förhål- 6 lande till havsplanernas planeringsmål, miljökvalitetsmål och de globala hållbarhetsmålen. Slutsatser från miljöbedömningen I den miljökonsekvensbeskrivning som Hav och vattenmyndigheten har tagit fram bedöms effekterna på miljön utifrån relevanta miljöaspekter i miljöbalken: befolkning och hälsa, landskap och kulturmiljö, marin ekologi och bottenmiljöer, klimat och luft samt hushållning. Resultaten redovisas i Effekters geografiska utbred- Miljökonsekvensbeskrivning av havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och ning Västerhavet (Havs- och vattenmyndigheten, 2019c). Här ges en sammanfatt- Lokal skala = inom ett havsområde ning på övergripande nivå av myndighetens bedömningar. Regional skala = inom ett havspla- Miljökonsekvensbeskrivning neområde Befolkning och hälsa Effekters varaktighet Enligt miljökonsekvensbeskrivningen bedöms havsplanerna kunna inne- Reversibel på kort sikt = effekter bära vissa begränsningar för friluftslivet i energiområden och vindkraftens under max 2 år visuella inverkan på landskapet kan påverka kulturella ekosystemtjänster. Reversibel på medellång sikt = Bevarande av naturvärden är av betydelse för miljöaspekterna befolkning effekter under 2 till 5 år och hälsa. Havsplanerna bedöms kunna ge viss positiv effekt eftersom de ger vägledning om särskild hänsyn till höga naturvärden och användning Reversibel på lång sikt = effekter under en tidsperiod längre än 5 år natur. Den samlade bedömningen är att havsplanerna sammantaget inte ger upphov till betydande effekter för miljöaspekterna befolkning och hälsa. Irreversibla effekter = bestående effekter Landskap och kulturmiljö En positiv miljöeffekt på aspekten landskap konstateras i miljökonsekvens- beskrivningen från vägledning om särskild hänsyn till höga kulturmiljövär- den, samt användning kultur (Bottniska viken) och användning rekreation. Bevarande av kulturmiljöer kan främjas av utvecklad naturförvaltning inom marina skyddade områden. Därmed kan områden där havsplanerna vägle- der om användning natur och särskild hänsyn till höga naturvärden även ge positiva effekter för kulturmiljöer, främst utifrån antaganden om minskad risk för störning på kulturhistoriska lämningar i havet. Kulturmiljöer kan påverkas negativt av användningen energi samt andra användningar som innebär fysisk störning på havsbotten, nämligen sand- utvinning, bottennära trål- och garnfiske, samt fritidsverksamheter främst på grundare områden. För de områden där havsplanerna vägleder om dessa användningar bedöms emellertid påverkan och miljöeffekter vara små. I Södra Bottenhavet och Södra Västerhavet bedöms energiutvinning kunna ge måttlig negativ effekt på miljöaspekten landskap. Marin ekologi och bottenmiljöer De belastningar som har identifierats för marin ekologi och bottenmiljöer är i förhållande till nollalternativet företrädesvis kopplade till användning- arna energiutvinning och sandutvinning. För marin ekologi och bottenmil- jöer, relateras belastningar och effekter till en geografisk skala där lokal skala Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 140 avser inom ett havsområde och regional skala avser inom ett havsplane- 6 område. För varaktighet av tillfälliga negativa effekter relaterar reversibel på kort sikt till en tidsperiod upp till två år, reversibel på medellång sikt omfattar två till fem år och reversibel på lång sikt avser en tidsperiod längre än fem år. För Bottniska viken anger miljökonsekvensbeskrivningen att havsplanen bedöms ge vissa negativa effekter på den marina ekologin inklusive botten- miljöer till följd av energiområden och sandutvinningsområdet. För vind- kraftparker gäller det framför allt lokala effekter under anläggningsfasen, med störningar som bedöms vara reversibla på medellång sikt. Även vat- tenkvaliteten påverkas i och i närheten av föreslaget sandutvinningsområde och vid anläggande av vindkraft, men den effekten bedöms vara reversibel på kort sikt. Utbyggnad av vindkraft bedöms kunna påverka övervintrande fåglar och kustfåglar negativt. Belastningen på fåglar är lokal men effekten är även av internationell relevans på grund av möjliga effekter på flyttfåglar. Effekten anses vara irreversibel och ett flertal vindkraftparker i samma havs- område kan potentiellt ge en sammanlagd, kumulativ effekt. I Bottenviken bedöms sandutvinning ge små negativa effekter på vikaresäl samt botten- miljöer. Påverkan är lokalt begränsad men kan för populationerna vara av gränsöverskridande betydelse. För Östersjön anger miljökonsekvensbeskrivningen att havsplanens vägled- ning om särskild hänsyn till höga naturvärden bedöms leda till minskad belastning från framför allt fiske genom minskning av störning på havsbot- ten och bifångst. Den ger vissa positiva effekter för bottensamhällen, växter, fisk, Östersjö- och bälthavstumlare, gråsäl samt kustfåglar och övervintran- de fåglar. Förväntad minskad trålning kan även ge en viss positiv effekt för vattenkvaliteten på grund av minskad grumling lokalt, men effekterna är variabla och förhållandevis små. Sandutvinning och anläggning av vind- kraftparker bedöms däremot ge små till måttliga negativa lokala effekter för den marina ekologin och för bottenmiljöer. De bedöms vara reversibla på kort till lång sikt beroende på art och typ av bottenmiljö. Planerad ener- giutvinning på Södra Midsjöbanken bedöms kunna medföra viss störning under anläggningsfasen, dock inga betydande negativa förändringar av bot- tenegenskaper sett till området i sin helhet. Negativa effekter för fisk till följd av störningar av bottenmiljöer omfattar på grund av förhöjd grumling inte endast bentiska arter utan även pelagiska arter. Dessa effekter bedöms dock Bentiska arter = arter som lever vara förhållandevis små, kortvariga och reversibla, och därmed inte påverka nära havsbotten, t ex torsk bestånden negativt. Sandutvinningsområdena bedöms också kunna påver- Pelagiska arter = arter som lever i ka lekområden för bland annat torsk i sydvästra Östersjön. Vissa effekter på den fria vattenmassa, t ex sill den marina ekologin, positiva liksom negativa, är relevanta för kustzonen och av regional respektive internationell relevans i de fall de berör popula- tioner som rör sig över stora områden. Vindkraft på Södra Midsjöbanken bedöms påverka fåglar negativt, med en lokal belastning men internatio- nell effekt på populationen som övervintrar i svenska vatten. Den effekten förväntas vara irreversibel. Etablering av havsbaserad vindkraft vid Södra Midsjöbanken riskerar även att i anläggningsfasen störa den bullerkänsliga och hotade Östersjöpopulationen av tumlare. Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 141 Tabell 12. Samlade miljöeffekter 6 Bottniska viken Östersjön Västerhavet Miljöaspekt Grad av effekt Grad av effekt Grad av effekt Plankton Marginell negativ Ingen effekt Marginell positiv Fisk, inklusive lek Marginell negativ Ingen effekt Liten positiv Däggdjur Liten negativ Marginell positiv Marginell positiv Fågel Måttlig negativ Måttlig negativ Marginell negativ Bottenmiljöer Marginell negativ Ingen effekt Måttlig positiv Vatten Marginell negativ Ingen effekt Ingen effekt Kulturmiljö Marginell negativ Liten negativ Ingen effekt Landskap Liten negativ Liten positiv Liten negativ Luft Marginell negativ Ingen effekt Ingen effekt Klimat Måttlig positiv Liten positiv Marginell positiv Befolkning & hälsa Ingen effekt Ingen effekt Marginell positiv Havsplanen för Östersjön innehåller utredningsområden för sjötrafiken och fartygsstråken runt Gotland. I miljökonsekvensbeskrivningen redovi- sas bedömning av skillnaderna i miljöeffekter i områdena kring Hoburgs bank och Salvorev av sjötrafik enligt dagens fartygsstråk respektive om- flyttad sjötrafik. Belastningarna som har analyserats är undervattensbuller och oljespill. För omflyttad sjötrafik vid Hoburgs bank visar analysen vissa positiva miljöeffekter för övervintrande sjöfågel och pelagiska arter. Under- vattensbullret skulle minska om sjötrafiken går i ett djupare område med större andel mjukbotten som reflekterar ljudet i mindre utsträckning. En mindre negativ effekt uppnås också om sjötrafiken passerar områden med lägre naturvärden. För Salvorev visar analysen vissa lokala positiva effekter på företrädesvis fisk och fågel. För Västerhavet anger miljökonsekvensbeskrivningen att havsplanen be- döms ge vissa positiva effekter för den marina ekologin, bland annat för fiskarter, fisklekområden och bottenmiljöer. I Norra Västerhavet gäller det även för Nordsjötumlare och knubbsäl. Södra Västerhavet är ett viktigt om- råde för Bälthavstumlare. Havsplanen bedöms ge en liten negativ påverkan under byggnation av havsbaserad vindkraft men inte några bestående nega- tiva effekter för populationen. En av orsakerna till positiva effekter är anta- gandet om minskad bottentrålning i områden med vägledning om särskild hänsyn till höga naturvärden. Trålfiske som ger minskad fysisk störning av Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 142 havsbotten kan lokalt ge positiv effekt. I Södra Västerhavet bedöms vind- 6 kraftsetablering ge en liten negativ effekt för sjöfåglar. Det är en lokal be- lastning som även relaterar till kustzonen, men på grund av möjlig negativ effekt för flyttfåglar har den också internationell relevans. Det finns risk för kumulativa effekter av att flera vindkraftsparker etableras i området. Effek- ten bedöms vara irreversibel utifrån ett antagande om att tillstånd förnyas. Klimat och luft Den extra produktion av förnybar el som havsplanerna förväntas ge upp- hov till medför en klimatnytta i form av minskade utsläpp av växthusgaser ifall den ersätter el från energikällor med högre utsläpp. Elproduktionen i Sverige är i internationell jämförelse förknippad med mycket låga utsläpp av växthusgaser på grund av den stora andelen av energi från vatten- och kärn- kraft. Emellertid antas vindkraften ha potential att bidra till en nettoeffekt för reduktion av koldioxid. Ett relativt omfattande tillskott av förnybar el möjliggörs av energiområden i förslagen till havsplaner. Även ett restriktivt scenario, där vindkraften endast ersätter el från den nordiska elmarknaden, visar på betydande utsläppsminskningar. Sjötrafik för service och transporter vid energi- respektive sandutvinning kan ha en lokalt negativ effekt på luftkvaliteten. Men effekterna är marginel- la och i miljökonsekvensbeskrivningen bedöms därför inte havsplanernas vägledning medföra någon betydande påverkan för luftkvaliteten. Hushållning Miljökonsekvensbeskrivningen anger att havsplanerna sammantaget be- döms medföra en positiv konsekvens för miljöaspekten hushållning, vilken omfattar mark, vatten och fysisk miljö samt material, råvaror och energi. Bedömningen grundar sig bland annat i att havsplanerna verkar för samex- istens mellan olika användningar och samordning i förvaltningen. Sandut- vinning bidrar med ett efterfrågat material av hög kvalitet, vilket kan mins- ka behovet av import och visst uttag av materialet från landbaserade källor. Täktverksamhetens negativa effekter kommer att kunna minimeras genom att följa de krav som ställs vid miljöprövning. Energiutvinning i havet bidrar med energi från en förnybar källa och minskar behovet av att ta landområ- den i anspråk. God miljöstatus I miljöbedömningen ingår en kvalitativ analys av havsplanernas bidrag till att uppnå god miljöstatus i svenska vatten för relevanta bedömningskriteri- er enligt havsmiljödirektivet och de kriterier i ramdirektivet för vatten som har en anknytning till den marina miljön, samt för miljökvalitetsnormer för Nordsjön och Östersjön. Den sammanlagda bedömningen visar små effekter till följd av havsplanerna, både negativa och positiva. Sand- och energiutvinning bedöms främst ge lokala negativa effekter, därför att bot- tenmiljöerna är geografiskt begränsade och små i förhållande till havsplane- områdena som helhet. För övervintrande havsfågel samt för Östersjötum- laren kan etableringen av havsbaserad vindkraft ha måttlig negativ effekt, emellertid med potentiell gränsöverskridande betydelse. Utifrån dagens Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 143 kunskapsläge och flertalet andra påverkansfaktorer är det inte möjligt att 6 för alla arter förutsäga effekter på populationsnivå av de förändringar som havsplanerna medför. Mer detaljerade undersökningar kommer att krävas vid verksamhetsprövning av havsbaserad vindkraft. Havsplanerna bedöms ge positiva bidrag till målet om god miljöstatus genom vägledning om an- vändning natur och särskild hänsyn till höga naturvärden. Slutsatser från hållbarhetsbedömningen Syftet med hållbarhetsbedömningen som redovisas i en hållbarhetsbeskriv- ning är att bedöma i vilken mån planerna bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Resultaten redovisas i Hållbarhetsbeskrivning av havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet (Havs- och vattenmyndigheten, 2019b). Här ges en sammanfattning på övergripande nivå. Hållbarhetsbeskrivning Hållbarhetsbedömning genomförs med en multikriterieanalys som utgår från de tre dimensionerna ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, med ett antal valda kriterier för respektive dimension. Potentiella effekter på samhälle och näringar analyseras inklusive deras kopplingar till på- verkan på ekosystemtjänster. I hållbarhetsbedömningen ingår element av samhällsekonomisk analys, i form av att olika nyttor och kostnader ana- Läs mer i del 7, kapitel 17. Ekosys- temtjänster på sida 162. lyserats i relation till de sektorer/intressen som planerna bedöms påverka. De samhällsekonomiska konsekvensanalyserna som genomförts inför sam- råds- respektive granskningsskedet har utgjort underlag för dessa analyser. Bedömningen av påverkan på ekosystemtjänster har gjorts gemensamt för hållbarhetsbeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning. Ekonomisk hållbarhet Vad det gäller ekonomiska aspekter visar hållbarhetsbedömningen att havs- planerna främst påverkar intressen inom energiutvinning, sandutvinning, marin rekreation och yrkesfiske. Detta till stor del som en följd av att havs- planerna vägleder om ökat utrymme för energiutvinning och sandutvin- ning. Positiva ekonomiska effekter är främst kopplade till användning ener- giutvinning som har stor utbredning i havsplanen för Bottniska viken. Även den sandutvinning som planerna vägleder om i Östersjön och Bottniska viken antas bidra positivt ur ett ekonomiskt perspektiv. För rekreation och yrkesfiske kan både positiva och negativa ekonomiska effekter noteras. Om- råden för energiutvinning kan innebära negativa effekter för både bofast befolkning och besökare genom visuell påverkan på landskapsbild och till- gänglighet i havsområdena. Detta kan främst vara aktuellt i Bottniska viken och Västerhavet där förslag på områden med energiutvinning är belägna närmare land (Ek, Bäckström & Pettersson, 2017). Havsplanernas vägledning om särskild hänsyn till höga naturvärden bedöms över lag kunna stärka stödjande ekosystemtjänster och kan på sikt bidra till ett hållbart fiske och även gynna rekreation och turismnäring. Dock kan vägledning om särskild hänsyn till höga naturvärden, vid realisering initi- alt möjligen innebära vissa kostnadsökningar avseende anpassningar inom Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 144 yrkesfisket. Sådana kostnadseffekter riskerar att också påverka förädlings- 6 verksamhet i beredning av fisk och skaldjur, partihandel och detaljhandel. Bottniska viken Planen bidrar främst positivt gällande ekonomisk hållbarhet i Bottnis- ka viken, på grund av havsplanens vägledning om energiutvinning i flera områden respektive sandutvinning i ett område. Även om lönsamheten inom havsbaserad energiutvinning i nuläget är låg, bedöms den framtida potentialen som hög eftersom efterfrågan på förnybar energi förväntas öka samtidigt som icke förnybar elproduktion ska fasas ut enligt politiska mål. Planförslagets vägledning om sandutvinning vid Svalans och Falkens grund bedöms skapa goda förutsättningar för täktverksamhet. Användning ener- gi- respektive sandutvinning bedöms dock potentiellt kunna medföra, vissa negativa, ekonomiska effekter till följd av ökad belastning på ekosystem- tjänster av betydelse för rekreation och yrkesfiske. Östersjön Planens vägledning om särskild hänsyn till höga naturvärden förväntas stärka stödjande ekosystemtjänster och bidra till den ekonomiska hållbar- heten. I hållbarhetsbeskrivningen bedöms den ekonomiska hållbarheten i planförslaget vara god, vilket förklaras av vägledningen om energiutvinning vid Södra Midsjöbanken respektive sandutvinning. Den framtida potentia- len för vindkraft bedöms vara hög på grund av en förväntad ökning av efter- frågan på förnybar el. Planförslagets vägledning om sandutvinning utanför Skånes kust och i Hanöbukten bedöms bidra till positiva ekonomiska ef- fekter. Vägledning om energi- respektive sandutvinning bedöms dock även kunna medföra, negativa, ekonomiska effekter till följd av ökad belastning på ekosystemtjänster av betydelse för yrkesfiske och rekreation. Västerhavet Hållbarhetsbeskrivningen pekar på små övergripande effekter av planförsla- get för Västerhavet. Resultatet av analysen visar en positiv ekonomisk effekt från planens vägledning om energiutvinning i Södra Västerhavet. Energiut- vinningen bedöms även kunna medföra vissa negativa ekonomiska effekter till följd av ökad belastning på ekosystemtjänster av betydelse för yrkesfiske och rekreation. Effekterna är dock svåra att bedöma i omfattning och över tid. Planförslagets vägledning om särskild hänsyn till höga naturvärden be- döms emellertid stärka stödjande ekosystemtjänster och på sikt gynna de miljöförutsättningar som yrkesfisket är beroende av, vilket bidrar till den ekonomiska hållbarheten. Planen bedöms även möjligen kunna bidra posi- tivt på grund av att riksintresse för friluftsliv som bekräftas genom använd- ning rekreation. Ekologisk hållbarhet I hållbarhetsbedömningen ingår två kriterier för ekologi: havsmiljö och kli- mat. Bedömningen av påverkan på dessa kriterier utgår från miljökonse- kvensbeskrivningens resultat, se därför avsnitten ovan. Där utöver bedöms Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 145 även planens potentiella klimatnytta i form av minskade utsläppmiljöeffek- 6 ter avseende klimat och potentiell reduktion av växthusgaser. Bottniska viken Planens områden för användning energiutvinning i främst södra Botten- havet bidrar till positiva effekter när det gäller klimat, men även potentiella negativa effekter på havsmiljö särskilt påverkan på fågel. Östersjön Förutom planens vägledning om energiutvinning med positiv effekt gällan- de klimatnytta, så pekar planen ut ett utredningsområde sjöfart. Det senare handlar om att utreda sjöfartens påverkan på naturmiljön och vilka åtgär- der som kan vara lämpliga för att minska sjöfartens negativa påverkan. En eventuell åtgärd, om den skulle bedömas vara lämplig, med innebörden att sjöfarten styrs om från sjöstråket över Hoburgs bank till djupfarleden i syd- ost eller till Gotlands västsida skulle enligt bedömningen ge positiv effekt på havsmiljön (se avsnittet om marin ekologi och bottenmiljöer ovan), men potentiellt även innebära negativa effekter när det gäller klimatpåverkan och luftföroreningar till följd av ökad körsträcka. Västerhavet Även i Västerhavet bedöms planförslaget medföra en viss positiv klimatef- fekt till följd av planens vägledning om energiutvinning, om än inte i sam- ma omfattning som övriga planområden. Vindkraftsetablering på Stora Middelgrund och väster om Falkenberg bedöms också potentiellt kunna ge lokala negativa miljöeffekter. Sett till planområdet som helhet bedöms en minskad miljöbelastning kunna förväntas utifrån planförslagets vägledning och särskild hänsyn till höga naturvärden. Social hållbarhet Generellt bedöms havsplanerna bidra till social hållbarhet främst genom potentiella sysselsättningseffekter kopplat till vägledning om användning energiutvinning. Användning energiutvinning kan dock också potentiellt innebära negativa effekter genom minskad tillgänglighet till havsområden, samt påverkan på landskapsbild och kulturmiljö. Omfattningen av påver- kan på tillgänglighet skiljer sig åt beroende på hur långt ifrån land vind- kraftsparkerna är placerade. Detsamma gäller påverkan på kulturmiljö på land, där avstånd till kust i kombination med huruvida de kulturella vär- dekärnorna är känsliga för visuell påverkan eller inte spelar in. Potentiella negativa effekter gäller främst i Bottniska viken och Västerhavet där förslag på områden med energiutvinning är belägna närmre land, än planförslag för energiutvinning i Östersjön. Planerna bedöms också ha viss potential att bidra till positiva hälsoeffekter genom att användning rekreation, natur och kultur och särskild hänsyn till höga natur- och kulturmiljövärden kan leda till ökade rekreationsvärden. Hälsoeffekterna är svåra att mäta, men bedöms som relativt små om än inte försumbara. Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 146 Bottniska viken 6 I planområdet bedöms planen medföra potentiella sysselsättningseffekter inom vindkraftsindustrin, till följd av vägledningen om energiutvinning. Det kan samtidigt ge upphov till negativa effekter med avseende på sociala aspekter som tillgänglighet och kulturmiljö, vilket påverkar den övergripan- de bedömningen. Östersjön Inom social hållbarhet ger områden med energiutvinning ett visst positivt utfall i bedömningen till följd av en förväntad ökning av arbetstillfällen. Vindkraftsetablering kan emellertid ge upphov till negativa effekter utifrån bedömning av sociala aspekter som tillgänglighet och kulturmiljö. Västerhavet Inom social hållbarhet ger områden med energiutvinning ett visst positivt utfall i bedömningen till följd av en förväntad ökning av arbetstillfällen. Vindkraftsetablering kan emellertid ge upphov till negativa effekter utifrån bedömning av sociala aspekter som tillgänglighet och kulturmiljö, samt po- tentiellt en viss negativ effekt inom turismsektorn. Andra hållbarhetsaspekter Havsplanen kommer att driva fram en tydlighet kring föreskriven använd- ning som till exempel stödjer kommuners arbete med översiktsplanering. Processen kring havsplanering bidrar till möjligheter för ökad samsyn mel- lan kommuner, myndigheter och andra aktörer kring vilka avvägningar som behövs mellan olika intressen. Havsplaneringen gör det mer förutsäg- bart vad som kommer att ske till havs. Beslut om framtida användning i till exempel tillståndsgivning kommer att ha en tydligare ram att förhålla sig till, vilket kan gynna såväl handläggningstider som företagsekonomiska in- tressen. Det är svårt att förutsäga i mer detalj hur havsplanen bidrar till den- na typ av nyttor, och nyttorna i nästföljande led är svåra att kvantifiera. En möjlig nytta är förknippad med kostnadsbesparingar i tillståndsprocesser samt en mer effektiv planeringsprocess för havet i svenska kustkommuner. I konsekvensbedömningarna av havsplanerna har det inte varit möjligt att fullt ut tillämpa ett systemperspektiv där jämförelser görs med effekter som planen ger av användningar i havet mot vilka effekter som uppkommit om samma behov löst på land. Det är en begränsning som i praktiken kan inne- bär en underskattning av samhällsnyttan av att inte lokalisera en använd- ning på land. Som exempel kan man se att havet nyttjas för en stor del av samhällets behov av transportarbete ger belastningar på havets miljö, sam- tidigt som det ger en avlastning av behov av utrymme, investeringar och på- verkan på land. Resonemanget relaterar även till andra samhällsfunktioner som livsmedelsproduktion, sandutvinning, samt klimatnyttan av förnybar energi. Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 147 Havsplanernas måluppfyllelse 6 Måluppfyllelse: planeringsmål Sammanfattningsvis bedöms havsplanerna bidra till planeringsmålet om god havsmiljö och hållbar tillväxt. Det utgår från en samlad bedömning av respektive planområde, till stor del kopplat till områden för förnybar energi samt stärkande av naturvärden och ekosystemtjänster. Måluppfyllelse: Sveriges miljökvalitetsmål Havsplanerna bedöms kunna ha en viss direkt påverkan på några av Sveri- ges miljökvalitetsmål. Det gäller Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Gift- fri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv. De som förväntas påverkas i något högre grad och i ett internatio- nellt perspektiv är Begränsad klimatpåverkan och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Havsplanerna skapar genom användning energiutvinning förutsättning- ar för en relativt omfattande etablering av havsbaserad vindkraft. Vägled- ningen förväntas underlätta tillståndsprövningsprocesser och därmed öka takten för utvinning av förnybar energi. Genom vägledning om etablering av havsbaserad vindkraft och sandutvinning riskerar emellertid värdefulla arter och livsmiljöer att störas. Samtidigt öppnar havsplanerna möjligheten för ökat skydd av arter och livs- miljöer i betydligt flera och större områden genom vägledningen om särskild hänsyn till höga naturvärden. Bedömning av höga naturvärden har ingått i avvägningarna om mest lämplig användning, med resultatet att störande verksamheter undviks i de mest värdefulla naturområdena. Vägledning om hänsyn till höga naturvärden signalerar också för verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter ett behov av att särskilt tillämpa hållbarhetsprinciper vid framtida verksamhet. Förvaltningen uppmärksammas om betydelsen av dessa områden för biologisk mångfald, ekosystemens integritet samt resi- liens i ett förändrat klimat. Därutöver bekräftar användning natur befintliga och planerade skyddade områden, fisklekområden samt riksintresseområ- den för naturvård. Måluppfyllelse: globala hållbarhetsmål För de globala hållbarhetsmålen med inriktning mot hållbar energi och minskad klimatpåverkan, mål nummer 7 och 13, bedöms planförslagen bi- dra positivt i alla tre havsplaneområden. Betydelsen av de positiva bidra- gen ökar med omfattningen av ökad energiutvinning och är därför högst i Bottniska viken. Energiutvinning kan ge upphov till lokala negativa miljö- effekter på mål 14 Hav och marina resurser, till exempel genom påverkan på marina bottenmiljöer, som berör delmål 14.2 om att skydda och återställa ekosystem, och påverkan på kulturmiljöer, delmål 11.4 Skydda världens kul- tur- och naturarv. Planförslagens vägledning om särskild hänsyn till höga naturvärden, samt kulturvärden bedöms medföra ett positivt bidrag till mål 14 och 15 Ekosystem och biologisk mångfald. I Västerhavet beräknas effek- ten vara störst och här bedöms vägledningen om hänsyn leda till ett övergri- pande positivt bidrag till delmålet 14.4 om att främja hållbart fiske. Havsplaner | Del 6 - Innebörd och konsekvenser 148 Planerings- förutsättningar Del 7 7

14. Kustområdenas attraktivitet och samhällsutveckling Sverige har en av Europas längsta kuster, en koncentration av befolkning längs kusterna och en stark tradition av maritim verksamhet. Attraktiva kustområden är viktiga för utvecklingen av de maritima näringarna, samti- digt som dessa näringar i mångt och mycket utgör grunden för en levande kust och skärgård. För att ge möjligheter till försörjning, rekreation samt natur- och kulturupplevelser behöver kustområdena vara tillgängliga, både fysiskt och virtuellt, med tillgång till nödvändig samhällsservice. Regeringen antog år 2015 En svensk maritim strategi – för människor, jobb En svensk maritim strategi – för människor, jobb och miljö och miljö, där de tre perspektiven Hav i balans, Attraktiva kustområden samt Konkurrenskraftiga näringar ingår i visionen. År 2018 0ch 2020 redovisade Havs- och vattenmyndigheten en fördjupad uppföljning av strategin. Delar av resultatet redovisas i ett urval av kartor på följande sidor. Befolkning Den historiska betydelsen av havet som transportled eller som källa för mat avspeglas än i dag i den geografiska koncentrationen av befolkning längs kusterna. År 2017 fanns 5,3 miljoner invånare inom 10 kilometer från kust- linjen i Sverige. Det motsvarar drygt halva befolkningen, eller 52 procent (Statistiska centralbyrån, 2019b). Sveriges tre största kommuner, Stockholm, Göteborg och Malmö, har alla kontakt med havet. På senare tid har orter inom pendlingsavstånd till de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö vuxit. En del av denna tillväxt har även skett genom att tidigare fritidsbebyggelse fått ny permanentboende befolk- ning. Många attraktiva kustområden lockar även turister på sommaren, vilket ger underlag för permanentboende med försörjning inom besöksnä- ringen. Kustområden på längre avstånd från storstadsregionerna har ofta tappat befolkning, och permanentbebyggelse har övergått till fritidsbebyg- gelse (Havs- och vattenmyndigheten, 2015b). Tillväxt och regional utveckling Tillgång till arbetskraft är en av de viktigaste lokaliseringsfaktorerna för företag. Specialiseringen inom näringslivet leder till att företagen efterfrå- gar kreativ och kompetent arbetskraft. Näringslivet utvecklas i större om- fattning på platser med hög befolkningskoncentration, och fler människor flyttar till dessa platser för arbete (Havs- och vattenmyndigheten 2015). Fi- gur 19 på sidan 151 och Figur 20 på sidan 151 visar befolkningstäthet respektive koncentration av arbetsplatser inom 10 kilometer från kusten. Vissa delar av näringslivet har fortsatt andra lokaliseringspreferenser, till exempel den växande besöksnäringen och den råvaruintensiva delen av in- dustrin. För att dessa näringar ska kunna rekrytera och utvecklas har attrak- tiva boendemiljöer stor betydelse, till exempel i anslutning till kust och hav (Havs- och vattenmyndigheten 2015). Arbetsplatser i kustområdena skapar även möjligheter för kustbefolkningen att arbeta lokalt. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 150 Havsplaneområden Havsplaneområden Befolkning (SCB) Arbetsställen (SCB) Bofasta per kvadratkilometer Arbetsställen per 7 kvadratkilometer 1 - 10 3 - 10 11 - 20 11 - 30 21 - 100 31 - 50 101 - 1000 51 - 100 1001 - 5000 101 - 5300 5001 - 25000 Figur 19. Karta över befolkningstäthet 2017. Figur 20. Karta över arbetsställen 2016. Havsplaneområden Havsplaneområden Antal gästnätter inom Tillgång till bredband 10 km från kusten (SCB) 100 Mbit (PTS) Miljoner gästnätter per län Tillgänglighet i 0-2 250-metersruta 2-4 4-6 6-8 8-10 10-12 12-14 Figur 21. Karta över gästnätter 2017. Figur 22. Karta över bredbandstillgänglighet 2017. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 151 Maritima näringar 7 Med sin mångfald av maritima aktiviteter är svenska havs- och kustområ- den en viktig tillgång för svensk ekonomi. I en första uppföljning av den maritima strategin har 7 157 företag i näringslivet identifieras som maritima Maritima näringar år 2014 (Havs- och vattenmyndigheten, 2018l & Statistiska centralbyrån, 2018b). Det motsvarar 0,7 procent av samtliga företag i näringslivet. Defi- Med maritima näringar avses i den nitionen av maritima företag utgår från en kombination av branschmässiga maritima strategin verksamheter som sker på, i, eller är beroende och geografiska gränsdragningar. av resurser från havet samt verk- Nettoomsättningen i de maritima näringarna utgjorde 1,1 procent av den samheter som bidrar med varor eller tjänster direkt riktade till de totala nettoomsättningen i näringslivet år 2014. Transportområdet var störst maritima verksamheterna. I de med 51 procent av de maritima näringarnas totala omsättning, följt av mari- maritima näringarna inkluderas tim teknik och produktion med 19 procent. även verksamheter i kustområdet som på annat sätt är beroende av De maritima näringarna sysselsatte cirka 33 000 personer år 2014. Syssel- havet, exempelvis turism. Även sättningen var störst inom området Transport, med 14 400 förvärvsarbe- motsvarande verksamheter i och intill de större sjöarna räknas till tande fördelat på cirka 850 arbetsplatser. de maritima näringarna. I strategin används följande indelning av de aktuella näringarna: • Transport – rederier, hamn- och logistikföretag • Maritim teknik och produk- tion – teknik-, system- och underleverantörer, varv samt fritidsbåtsindustrin • Havet som naturresurs – livsmedel, energi från våg, vatten och vind, substrat för biobränslen, mineral m.m. • Fritid och turism – färjetra- fik, kryssningsverksamhet, skärgårdsturism, fritidsfiske, handel med och service av fritidsbåtar, samt marinor • Service – t.ex. skeppsmäklare, försäkringsbolag, kommersiell Figur 23. Fördelning av nettoomsättningen inom de maritima näringarna sjömätning och undersöknings- efter område, år 2014 (Statistiska centralbyrån, 2018b). verksamhet. En majoritet av de sysselsatta inom maritima näringar var män, 22 800 jäm- fört med 10 200 kvinnor år 2014. Jämnast var könsfördelningen inom om- rådet Fritid och turism: av de 6 800 förvärvsarbetande var hälften män och hälften kvinnor. Inom området Transport som sysselsatte flest personer var 4 000 kvinnor och drygt 10 000 var män. Flest företag återfanns inom området Havet som naturresurs, cirka 2 500 eller 35 procent av samtliga företag. Området Havet som naturresurs syssel- satte däremot bara 4 800 förvärvsarbetande. Många företag inom området är små med få anställda. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 152 7 Figur 24. Antal förvärvsarbetande inom de maritima näringarna efter område och kön, år 2014 (Statistiska centralbyrån, 2018b). Besöksattraktivitet Kust- och skärgårdslandskap är med sina natur- och kulturmiljöer viktiga för Sveriges attraktionskraft som turistland och för en långsiktigt konkur- renskraftig besöksnäring. Totalt spenderades cirka 35 miljoner gästnätter inom 10 kilometer från kusten år 2017, vilket motsvarar 61 procent av det totala antalet gästnätter i Sverige (Statistiska centralbyrån, 2019c). Figur 21 på sidan 151 visar antalet gästnätter per län, inom 10 kilometer från kusten. Uppkoppling av kustområdena Läs mer i: Sverige helt uppkopplat Tillgång till bredband är en av flera förutsättningar för att kustområdena 2025 - en bredbandsstrategi ska vara attraktiva för såväl boende som för besök och arbete. Det inne- bär tillgänglighet till nya tjänster och är även ett verktyg för att överbrygga de geografiska avstånd som kan finnas till vissa tjänster och service. Enligt regeringens bredbandsstrategi borde minst 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Uppkopplade kustområden är en indikator för tillgänglighet i uppföljningen av perspek- tivet attraktiva kustområden i den maritima strategin. Figur 22 på sidan 151 visar tillgången till bredband med 100 Mbit/sekund inom 10 kilometer från kusten (Post- och telestyrelsen, 2018). Utsikt över havet från kustområdena Havsutsikten är en av många parametrar för kustområdenas attraktivitet. Sveriges geologiska undersökning, SGU, har genomfört en utsiktsanalys för att översiktligt undersöka vilka landområden inom kustzonen som kan på- verkas av havsbaserad vindkraft (Sveriges geologiska undersökning 2018a). Resultatet visas i Figur 25 på sidan 154. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 153 Områden med hög andel observatörspunkter på land innebär att en kon- 7 struktion på denna plats i havet har en potentiellt högre inverkan på exem- pelvis förändrad utsikt från kustzonen, än områden med låg andel observa- törspunkter på land. Resultatet ger bara en övergripande bild och en potentiell risk, eftersom det finns begränsningar i indata. Till exempel bortser analysen från att det kan finnas redan skymmande objekt för utsikten. Modellen är anpassad för att användas i den nationella havsplaneringen. För att göra en mer korrekt be- dömning på detaljnivå krävs högre upplösning på data och mer lokal an- passning av beräkningarna. Figur 25. Siktanalys (SGU) Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 154 7

15. Havets tillstånd Förutsättningar för ekosystemen Ett ekosystem är ett avgränsat område som hyser växter, djur och mikro- organismer i en gemensam miljö. Ekosystem begränsas inte av storlek – de kan vara stora som hela havet eller små som enskilda tångruskor. Naturliga förutsättningar som påverkar ekosystemens gränser och arters ut- bredningsområden i havet är salthalt, temperatur, istäcke, strömmar, vindar, vågor, vattnets omsättningstid, djupförhållanden och typ av botten. Varia- tionen inom dessa faktorer är stor i svenska havsområden vilket resulterar i att det finns en mängd olika typer av ekosystem och en stor variation av växt- och djurarter. Organismer som lever på havsbottnen är anpassade för specifika miljöförhållanden, som ett visst intervall i salthalt eller tillgäng- ligt solljus, och överlever inte när miljöförhållandena förändras av naturliga eller mänskliga orsaker. Salthalten i bottenvattnet i Sveriges havsområden varierar från nära sötvatten i norra Bottenviken till oceaniska förhållanden i yttre delar av Skagerrak. Dessa skillnader avspeglar sig i havsområdenas biologiska mångfald och sammansättning. Många arter i Bottniska viken är så kallade sötvattensarter, medan det betydligt saltare Västerhavet har högre biologisk mångfald som inkluderar flera nationellt sällsynta och unika arter i relativt små livsmiljöer. Förutsättningarna för marina ekosystem påverkas i olika grad av mänskliga aktiviteter. Påverkan kan härstamma från aktiviteter som bedrivs idag el- ler från historisk användning, såväl på land som i havet. Sjöfart, fiske och utsläpp från landbaserade källor, såsom industrier, transport, jordbruk och avloppssystem, är exempel på mänskliga aktiviteter som påverkar havens ekosystem. I Östersjöns planområde är en stor del av de djupare liggande bottnarna helt eller nästan helt utan syre. I Västerhavet förekommer periodvis låga syrgaskoncentrationer i södra delen av Kattegatt och i östra delen av Ska- gerrak, främst i de inre fjordsystemen. Problemet med syrebrist återfinns inte i Bottniska viken. Syrebristen bidrar till minskad biologisk mångfald, förändrad artsammansättning och påverkar ekosystemen negativt. Syrebrist är delvis en följd av naturliga förutsättningar men har förvärrats och spridits till nya områden som en konsekvens av övergödning. Behoven hos ekosystemen och konsekvenser av miljöpåverkan bedöms i det nationella arbetet med EU:s havsmiljödirektiv som är införlivat i svensk lag- stiftning genom havsmiljöförordningen (2010:1341). Senaste bedömningen redovisas i rapporten Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2018-2023 som ger en samlad bild av havsmiljöns tillstånd och nyttjandet av den. Nästa avsnitt återger en sammanfattning av rapportens övergripande bedömning av tillståndet för marina arter och livsmiljöer. I den refererade rapporten inkluderas Bottniska viken i termen Östersjön. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 155 Havs-och vattenmyndighetens bedömning av 7 miljötillståndet i havet Växt- och djurliv God miljöstatus bedöms i de flesta fall inte vara uppnått, varken i Öster- sjön eller i Västerhavet. Det finns dock tecken på återhämtning i framför allt Västerhavet och för vissa arter och artgrupper i Östersjön (Havs- och vattenmyndigheten, 2018e). För tumlare är populationsstorleken relativt stabil i Västerhavet, men kritiskt låg i Östersjön. För säl är tillståndet delvis positivt. Knubbsäl i Västerhavet och gråsäl i Östersjön ökar i antal, och deras utbredning är stabil. Situatio- nen för vikare (ringsäl) är fortsatt kritisk, liksom för knubbsäl i Kalmarsund. Utvecklingen för de flesta fågelarter är generellt positiv. För fiskätande och betande fåglar finns tecken på återhämtning, men de arter som söker föda på havsbotten uppnår inte god miljöstatus i varken Västerhavet eller Östersjön. Situationen för fisk är ansträngd och allvarlig, vilket främst visar sig genom att storleksfördelningen för de flesta arter är förskjuten till små individer. För många bestånd i Östersjön, framför allt bottenlevande arter, är situationen fortfarande kritisk. God miljöstatus uppnås inte för kommersiellt nyttjad fisk och skaldjur i vare sig Västerhavet eller Östersjön. Dock finns tecken på viss återhämtning och god miljöstatus uppnås för bland annat strömming, skarpsill och rödspätta i Östersjön och bland annat sill, rödspätta, kummel och gråsej i Västerhavet. Biologisk mångfald Bedömningen av god miljöstatus för biologisk mångfald inkluderar flerta- let arter i grupperna fåglar, marina däggdjur och fisk samt huvudsakliga livsmiljötyper (bentiska och pelagiska). Bedömningen var att god miljö- status för biologisk mångfald inte kommer att uppnås fram till 2020 var- ken i Östersjön eller i Västerhavet. Det finns dock tecken på återhämtning i framför allt Västerhavet och för vissa arter och artgrupper i Östersjön, så som knubbsäl och gråsäl, samt fiskätande och betande fåglar (Havs- och vattenmyndigheten, 2018e). Lägesbeskrivningen för Västerhavet och Östersjön i det nationella arbetet med havsmiljödirektivet visar samma bild som den senaste fördjupade ut- värderingen av de två havsrelaterade miljömålen Ett rikt växt- och djurliv och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bedömningen var att dessa två miljökvalitetsmål inte skulle nås till 2020 (Naturvårdsverket, 2019). Mänsklig påverkan Det är svårt att peka ut enskilda aktiviteter eller belastningar som orsak för tillståndet hos arter och livsmiljöer i svenska hav. Övergödning, förhöjda halter av farliga ämnen, buller, habitatförlust, muddring och dumpning samt fiske och introduktion av vissa främmande arter bidrar negativt till statusen för många av de arter och livsmiljöer som bedömts. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 156 God miljöstatus uppnås inte för övergödning. Positivt är att det svenska 7 läckaget av näringsämnen till haven generellt sett minskar. Dock innebär en lång historisk period med höga utsläpp att näringsämnen lagrats upp och fortsätter påverka havsmiljön negativt, framför allt i Östersjön. Detta gör att förbättringar ännu inte tydligt kan utläsas i miljön. På västkusten är det endast Norra Västerhavets utsjövatten som bedöms ha god miljöstatus, och i Östersjön endast kustvattnen i norra delarna av Bottenhavet och i Botten- viken (Havs- och vattenmyndigheten, 2018e). God miljöstatus uppnås inte heller för utsläpp och befintliga halter av farliga ämnen i haven. Detta beror på för höga halter av flera långlivade miljögifter i havsmiljön. Påverkan syns bland annat på snäckor, vitmärla och havsörn. Bland positiva tecken framträder oförändrade eller nedåtgående trender för halterna av många bedömda farliga ämnen i svenska hav. Även mer direkt exploatering av marina miljöer utgör avsevärd påverkan. Uttaget av flera arter fiskar och skaldjur bedöms vara för stort för att bestån- den ska vara långsiktigt hållbara (Havs- och vattenmyndigheten, 2018e). Till det kommer indirekta effekter på ekosystemen av fisket, såsom oavsiktliga bifångster och skador på havsbottnarna. Fiskbestånden påverkas även av andra miljöproblem, framför allt övergödning på grund av låga syrehalter eller syrebrist. Fysisk påverkan såsom anläggande av bryggor och hamnar bedöms vara ett problem för hela näringsväven. Detta särskilt i kustområden där sådan infrastruktur kan orsaka fysisk förlust eller skada på växter och djur, särskilt om de sammanfaller med viktiga lek- och födosöksområden. I likhet med bedömningen inom havsmiljödirektivet visar analyser inom havsplanering- en en liknande bild gällande mänsklig bakgrundsbelastning på havsmiljön. Analyserna har utförts med det kumulativa planeringsverktyget Symphony. I Symphony inkluderar begreppet bakgrundsbelastning bland annat över- gödning och miljögifter, dock baseras dessa delvis på en annan data än det som ligger till grund för bedömningen inom havsmiljödirektivet. I denna analys dominerar bakgrundsbelastningen som sammanlagd, kumulativ miljöpåverkan för havsplaneområdena Bottniska viken och Östersjön. I Västerhavet finns ett mer jämbördigt förhållande där miljöpåverkan från ett utbrett, intensivt och relativt varierat yrkesfiske utgör en lika stor andel som bakgrundsbelastningen (Havs- och vattenmyndigheten, 2018h). Övervakning och undersökningar till havs Det pågår övervakning och undersökningar i havsområdena, såväl vad gäl- ler oceanografiska förhållanden som maringeologi, djup, vattnets fysikaliska och kemiska egenskaper och biologisk mångfald, inklusive fiskbestånd. Det finns särskilda områden och platser i havsplaneområdet där det sker över- vakning av sediment i fråga om metaller och organiska miljögifter. Över- vakningen utgörs av ett flertal representativa punkter som ligger utspridda i havsbassängen antingen som enstaka punkter eller som kluster. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 157 Karta 14. Kumulativ miljöpåverkan, nuläge Havsplaneområden Beräknad kumulativ miljöpåverkan (Symphonymetoden) Hög Låg (Havs- och vattenmyndigheten) 7

16. Klimat och samhällsanpassning Vår tids klimatförändringar kommer att påverka havet och människans möjlighet att använda havet och dess ekosystemtjänster på många olika sätt. Frågan om klimatets påverkan på havet och människan samt naturens möj- lighet att anpassas till nya förhållanden är komplex. Samspelet mellan havet och de växter och djur som lever där regleras av aspekter såsom tillgången till föda och lekområden, friska livsmiljöer och fungerande ekosystem. Det är stor sannolikhet att ett förändrat klimat innebär betydande förändringar i havens ekosystem då isläggningsmönster, vattentemperatur, salthalt, ström- mar, syresättning samt vind- och vågmönster påverkas (IPCC, 2019). Kli- matfrågan kommer även att påverka samhällets anspråk på hur havet bör användas. Exempelvis kommer ett överhängande behov av att på kort tid minska utsläppen av växthusgaser sannolikt medföra en ökad användning av havet för utvinning av olika former av fossilfri energi som havsbaserad vind- eller vågkraft. Klimatförändringens konsekvenser på havets miljö Människans utsläpp av koldioxid leder till att förutsättningarna för livet i havet förändras. Förhöjda halter av koldioxid i atmosfären resulterar i att havet försuras då luftens koldioxid löser sig i havsvattnet och sänker dess pH-värde. Sjunkande pH-värde har konstaterats både i världshaven och i svenska havsområden. Försurningen av haven bidrar till att det finns min- dre löst kalk kvar i haven, vilket får konsekvenser för växt- och djurarter samt ekosystem som använder kalk i sina skal och skelett. Temperaturök- ning, krympande isar och salthaltförändringar är andra faktorer som kli- matförändringen väntas föra med sig, vilket kan påverka det marina livet både lokalt och i större skala (Havs- och vattenmyndigheten, 2017b). Varm- are havsvatten gör det lättare för främmande arter att etablera sig i svenska vatten och att arter som inte trivs i högre temperaturer antingen migrerar till kallare vatten eller dör ut. Klimatanpassning Effekter av klimatförändringar på land kan innebära ett ökat intresse för verksamheter till havs. Högre vattennivåer och kraftigare väderfenomen kan leda till en ökad stranderosion vid våra kuster och därmed öka beho- vet av sandutvinning till havs (Havs- och vattenmyndigheten, 2018f). Mer extremt väder i form av kraftigare vindar och nederbörd innebär också ett behov av ökad beredskap (Havs- och vattenmyndigheten, 2018e). Inom havsmiljöförvaltningen ökar behovet av att inkludera aspekter kring klimat i omsorgen av höga naturvärden och dess utbredning för att säker- ställa viktiga ekosystemtjänster. I arbetet med marint områdesskydd med- för förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete (2018:1428) att skyddsvärda naturvärden behöver värderas utifrån ett klimatperspek- tiv där utbredningen av dessa värden kan förändras på sikt. Behov av god Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 159 uppföljning av det marina områdesskyddets representativitet och funk- 7 tionalitet väntas öka i ett förändrat klimat. Uppföljningen är viktig för att nätverket av skyddade områden ska bidra till en grön infrastruktur i havet som främjar produktionen av ekosystemtjänster och en hållbar ekonomisk utveckling. Klimattillflykter i havsplaneringen Klimattillflykter I havsplaneringsprocessen har två rapporter tagits fram för att öka förståel- En klimattillflykt är ett område som sen för de utmaningar som havens ekosystem kommer att utsättas för i ett kan behöva särskilt skydd för att förändrat klimat och för att skapa möjligheter för förvaltningen att hantera viktiga växter och djur ska bevaras dessa. Den första rapporten (Havs- och vattenmyndigheten, 2017b) visar när klimatet förändras och deras på behovet av att främja områden med hög biologisk mångfald i havet, då utbredning minskar. mångfalden i sig ger goda förutsättningar för motståndskraft mot klimat- Områdena är ofta de mer stabila förändringens effekter. Genom en hållbar framtida förvaltning av dessa om- delarna av en arts större utbred- råden kan den fortsatta produktionen av ekosystemtjänster säkerställas. I ningsområde som väntas bli kvar när salthalt och temperatur rapporten föreslås att planeringen bör peka ut så kallade klimattillflykter. förändras. Klimattillflykter är områden där effekten av klimatförändringen är liten i förhållande till omgivande livsmiljö, vilket möjliggör högre överlevnad av En klimattillflykt bedöms vara viktig för att arten ska fortsätta att arter. finnas i havsområdet. I en uppföljande rapport (Havs- och vattenmyndigheten, 2017c) har mo- Klimattillflykt kan också kallas för delleringar av hydrografiska och ekologiska faktorer genomförts utifrån två klimatrefug eller klimatrefugium. relativt olika klimatscenarier framtagna av FN:s klimatpanel. Syftet är att få Läs mer i rapporten Underlag för en bild av sannolika förändringar i utbredningsmönster för viktiga marina klimatrefugier i havsplaneringen arter. Vikare, torsk, sill, skorv, ålgräs, blåmussla och ett antal tångarter har 2017. valts ut för att gemensamt representera större artgrupper inom Östersjöns och Bottniska vikens marina ekosystem. Det genomfördes analyser på alla tre havsplaneområden, men för Västerhavet innebar en begränsad datatill- gång från SMHI och den efterföljande tillförlitlighetsgraden att klimattill- flykter för Västerhavet inte kunde tas fram. Modelleringen visar på betydande rumsliga förändringar för både Östersjön och Bottniska viken år 2099 då de flesta arter förskjuter sin utbredning sö- derut till följd av minskad salthalt. Temperaturförändringar innebär exem- pelvis att vikaren (ringsäl), som är beroende av isbeläggning, förskjuts norr- ut medan skorven (ishavsgråsugga), ökar sin utbredning i hela Östersjön och Bottniska viken. Förändringen kommer att ske gradvis men kommer troligtvis leda till att stora delar av Östersjöns marina vegetation kan gå för- lorad och eventuellt ersättas av sötvattensarter som är mer anpassade efter dessa nya förhållanden (Havs- och vattenmyndigheten, 2017c). Klimattill- flykter har identifierats både inom havsplaneområdena och i kustområdena utanför havsplaneområdena. Se »Karta 15. Klimattillflykter« på sidan 161. Havs- och vattenmyndigheten fortsätter driva arbetet med att ta fram ny och förbättrad data kring klimatförändringar och deras påverkan på havet. Inom samarbetsprojektet ClimeMarine som Havs- och vattenmyndigheten bedriver i samarbete med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Statens geologiska undersökning (SGU) och Göteborgs universitet har arbetet med klimattillflykterna vidareutvecklats. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 160 Karta 15. Klimattillflykter Havsplaneområden Exempel på klimattillflykter för några arter baserat på analys och data tillgängliga 2017. Västerhavet omfattades inte av analysen. Sill Vikare Blåmussla Blåstång Ålgräs Torsk (Havs- och vattenmyndigheten) 7

17. Ekosystemtjänster Havet är en oumbärlig resurs för människan och samhället. Livskraftiga ekosystem är grunden för ett hållbart användande av havets resurser. De marina ekosystemen erbjuder ett rikt utbud av varor och tjänster som män- Ekosystemtjänster niskan är beroende av, så kallade ekosystemtjänster. Begreppet ekosystem- tjänster beskriver ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors Ekosystemtjänster är produkter och tjänster från naturen som välbefinnande. Det representerar ett sätt att beskriva ekosystemen ur män- bidrar till människors välfärd niskans perspektiv och tydliggör vårt beroende av naturen. och välbefinnande, exempelvis produktionen av mat och rening av Biologisk mångfald är en nödvändig förutsättning för att ekosystemen ska vatten. ha kapacitet att leverera ekosystemtjänster. Många olika ekosystem och na- Ekosystemtjänster delas ofta in i turtyper, olika arter och stor genetisk variation inom arterna behövs för fyra kategorier: stödjande, regle- att ekosystemen ska vara livskraftiga och ha förmåga till anpassning och rande, försörjande och kulturella: återhämtning trots störningar till exempel vid utsläpp av föroreningar och • Stödjande ekosystemtjänster värmeböljor. Sådan återhämtningskraft eller motståndskraft kallas också är grundläggande funktioner resiliens. i ekosystemen som är en förutsättning för alla de andra Vissa ekosystemtjänster är mer direkta och synliga än andra, som råvaror vi ekosystemtjänsterna, till exem- använder till material och mat. Andra är indirekta men utgör förutsättning- pel fotosyntes och biokemiska kretslopp, samt livsmiljöer för ar för de mer direkta, som viktiga livs- och uppväxtmiljöer för fisk. Andra arter såsom fisk. ekosystemstjänster kopplar till människors upplevelser och välbefinnande • Reglerande ekosystemtjänster såsom rekreation i kust- och havsmiljöer. Genom att analysera vilka eko- är nyttan människor har av systemtjänster vi får från havet blir det tydligare hur viktiga de är för männ- ekosystemfunktioner som på- verkar miljöfaktorer. Det hand- iskor och samhället. lar till exempel om klimatreg- lering, som att växthusgaser fångas in, och nedbrytning av Ekosystemtjänster och intressen i havet näringsämnen för att motverka övergödning i våra vatten och Biologisk mångfald, näringsvävar och livsmiljöer såsom lek- och uppväxt- hav. områden för fisk utgör grundläggande strukturella och funktionella eko- • Försörjande ekosystemtjänster systemtjänster i havet. Dessa stödjande tjänster skapar förutsättningar för är de livsnödvändiga resurser direkta tjänster som exempelvis fisk- och skaldjur för kommersiellt fiske och som naturen tillhandahåller, till exempel livsmedel, rent vatten fritidsfiske, samt naturmiljöer för friluftsliv och rekreation som är betydan- och råvaror. de för välbefinnande och hälsa. Naturmiljöer kan i sin tur bidra till regional • Kulturella ekosystemtjänster utveckling inom exempelvis hållbar maritim turismnäring. omfattar andliga och upplevel- semässiga värden som bidrar Funktioner som reglering av miljögifter, föroreningar och närsalter bidrar till vårt välbefinnande, till även till en förbättrad vattenkvalitet. Att säkerställa dessa ekosystemtjänster exempel miljöer för inspiration främjar såväl återuppbyggnad av kommersiella fiskebestånd som biologisk och rekreation, som dykning, fritidsfiske och andra natur- mångfald. Det kan i sin tur bidra till en ökad återhämtningsförmåga vid upplevelser. klimatförändringar och eventuella störningar, såsom föroreningar. Ekosystemtjänsterna är en förutsättning för en långsiktigt hållbar förvalt- ning av havet och för att säkerställa en långsiktig hållbar användning av ha- vets resurser (Havs- och vattenmyndigheten, 2015a). Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 162 Primärproduktion Livsmedel 7 av växtplankton och alger såsom fisk, skaldjur är grunden för och musslor. livsmedelsproduktion. Alger kan också användas direkt som gödningsmedel eller i livsmedel. Naturupplevelser som bad och segling och andra aktiviteter som bidrar till rekreation, folkhälsa och turism- sektorn. Upptag och nedbrytning av näringsämnen och gifter genom biologiska Kulturarv processer spelar stor som uppstått genom roll för havets produktion av historiskt nyttjande av livs- andra ekosystemtjänster, inte medel från havet, till exempel minst livsmedel och gamla fiskelägen. naturupplevelser. Klimatreglering genom upptag av koldioxid. Figur 26. Havets ekosystem bidrar med flera samhällsviktiga funktioner som till exempel produktion av livsmedel. De mer synliga ekosystemtjänsterna påverkar och är beroende av andra indirekta som inte är så synliga. Till exempel är fiskar beroende av livskraftiga livsmiljöer och lekområden för att överleva och ge bärkraftiga fiskbestånd. Ett annat exempel är ekosystem som bryter ner näringsämnen och gifter. Energiutvinning Energiutvinning i havsplanerna omfattar havsbaserad vindkraft, vilken inte Läs mer under varje respektive är beroende av ekosystemtjänster. Däremot kan vindkraft indirekt minska intresse i kapitel »18. Intressen belastning på klimatreglerarande ekosystemtjänster genom att ersätta kli- och anspråk«. matbelastande energi med förnybar och fossilfri energi. Vindkraftverkens ledningar, kablar och buller kan skada livsmiljöerna. Även landskapsbilden kan påverkas, och därmed även kulturmiljöer, fri- luftsliv och turism. Fördelar kan vara mindre belastning från klimatgaser och mindre behov av klimatreglerande tjänster, samt ökad biologisk mångfald till havs genom konstgjorda rev. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 163 Försvar 7 Militär verksamhet kan medföra fysisk påverkan på livsmiljöer, buller och spridning av föroreningar, vilket skulle kunna öka belastningen på regleran- de ekosystemtjänster. Militär verksamhet kan även påverka andra intressens möjligheter att nyttja ekosystemtjänster, till exempel tillgång till natur- och i vissa fall kulturmiljöer, friluftsliv, turism och fiske. I vissa fall gynnas eko- systemtjänster positivt då försvarsverksamhet hindrar annan exploatering. Infrastruktur Anläggning av broar över havet sker ofta i grunda områden och till stor del nära kusten eller på utsjöbankar, det vill säga grunda områden i öppna ha- vet. Detta kan påverka marina livsmiljöer och kulturmiljöer negativt. En fördel är att det kan uppstå konstgjorda rev som bidrar till biologisk mångfald. Kultur Kulturmiljöer bidrar till människors identitet och välbefinnande. Viktiga ekosystemtjänster är landskap att vistas i och kulturarv som uppstått genom nyttjande av havet, till exempel fiskelägen. Ekosystemtjänsterna kan även bidra till värdeskapande turism och rekreation. Rekreation Ekosystemtjänster i form av naturupplevelser och rekreation, t.ex. fritids- fiske eller bad, bidrar till människors välbefinnande, livskvalitet och hälsa, regional utveckling och sysselsättning. Aktiviteter inom friluftsliv och turism kan påverka olika ekosystemtjänster genom buller, utsläpp av farliga ämnen från fritidsbåtar, eller skräp och ank- ring som påverkar bottenmiljöer och kulturmiljöer. Indirekt tjänst Tjänst Nytta Landskap för Bra vatten- Livs- och Biologisk Produktion natur- och Välbefinnande, kvalitet genom uppväxt- mångfald, av fisk för kulturupple- rekreation, lokal reglering av miljöer för näringsvävs- fritidsfiske velser som identitet, hälsa närsalter och fisk och dynamik bad, fritidsbåt, och turistnäring miljögifter skaldjur fiske och kulturmiljöer Figur 27. Viktiga ekosystemtjänster för rekreation och kulturmiljö. Utvinning av material Utvinning av sand kan påverka marina livsmiljöer och kulturmiljöer negativt. Samtidigt kan sand för strandfodring säkerställa rekreation och kulturmiljöer. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 164 Vattenbruk 7 Genom vattenbruk tillhandahålls fisk, skaldjur och alger. Odlingen är bland annat beroende av att det finns ekosystemtjänster i form av biologisk mång- fald och god vattenkvalitet. Vattenbruk påverkar ekosystemtjänster genom utsläpp av näringsämnen, övergödning, genetisk påverkan och utsläpp av farliga ämnen. Odling av alger och musslor och deras upptag av näringsäm- nen kan dock bidra till att minska övergödningen och därmed ha positiva effekter på ekosystem. Indirekt tjänst Tjänst Nytta Reglering av Livs- och Biologisk Produktion av Livsmedel närsalter och Vattenrening, uppväxt- mångfald, fisk, skaldjur Råvaror och miljögifter musselodling miljöer för fisk näringsvävs- och annan djurfoder med påverkan och skaldjur dynamik biomassa Vattenkvalitet på vatten- kvalitet Figur 28. Viktiga ekosystemtjänster för vattenbruket. Yrkesfiske Yrkesfisket tar vara på ekosystemtjänsten fisk och skaldjur som livsmedel och protein från havet. Fisket är beroende av en väl fungerande näringsvävsdynamik och goda livs- och uppväxtmiljöer för fisk och skaldjur. Fisket kan ge negativ påverkan på livsmiljöer och biologisk mångfald ge- nom bland annat bottenskador, slitage, skräp och förlorade fiskeredskap. Samtidigt kan yrkesfisket hjälpa till med att föra iland marint skräp för åter- vinning och återbruk. Upptaget av fisk- och skaldjur kan ge förändringar i födovävar. Fisket kan skada kulturmiljöer på botten, till exempel vrak. Ett hållbart nyttjande av ekosystemtjänster kan skapa förutsättning för re- gional näringslivsutveckling. Detta dels utifrån livsmedelsförsörjning och råvaror, dels lokal identitet och kulturella värden. Det kan i sin tur inne- bära andra ekosystemtjänster som är viktiga för samhället och näringar som turism. Indirekt tjänst Tjänst Nytta Reglering av Livs- och Biologisk Genetiska Produktion av Livsmedel närsalter och uppväxt-miljö- mångfald, resurser fisk, skaldjur Insatsvaror miljögifter och annan Råvaror er för fisk och näringsvävs- med påverkan biomassa skaldjur dynamik på vatten- kvalitet Figur 29. Viktiga ekosystemtjänster för yrkesfisket. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 165 7

18. Intressen och anspråk Energi Energisektorns behov av ytor för användning i havet är dels knutet till pro- duktion, dels till överföring av energi. Dessutom använder kärnkraften havsvatten för kylning. Energiproduktion till havs sker i Sverige som vind- kraft och som övrig havsenergi i form av vågkraft. I svenskt vatten sker över- föring av energi genom kraftledningar och gasledningar. Ur energiutvinningsperspektiv finns det flera fördelar med havsbaserad Planeringsmålet som relaterar till vindkraft. Vindarna till havs är ofta både starkare och jämnare än över land, energi är: vilket gör det möjligt att bygga större och effektivare parker. Havsbaserad • Skapa förutsättningar för vindkraft möjliggör en större geografisk spridning av elproduktionen i Sve- utvecklad energiöverföring och förnybar elproduktion i havet. rige vilket är positivt. Svårigheten att uppnå ekonomisk lönsamhet i projek- ten har begränsat utbyggnaden till havs. Med utvecklad teknik uppnås bättre lönsamhet och ökad energiproduktion. Kostnadseffektiveten för havsbase- rad energiutvinning förväntas öka till år 2050 (Energimyndigheten, 2017). Havsenergisystem är ett samlingsbegrepp som i nuläget främst innefat- tar energiomvandling från vågor, tidvatten (strömmande och fördämt), temperaturskillnader och salthaltskillnader. I Sverige bedrivs forskning, utveckling och demonstration inom vågkraft och forskning inom marin strömkraft. Strömkraft baseras framför allt på strömmande tidvatten och havsströmmar. Inom vågkraft ligger Sverige långt fram i den internationella utvecklingen, men trots det är tekniken fortfarande ny och under utveck- ling. Samhällsutvecklingen innebär ett beroende av el, vilket förutsätter ett robust och driftsäkert överföringsnät och en alltmer integrerad europeisk elmarknad. God tillgång till energi är av central betydelse för näringslivet, i synnerhet för den energiintensiva basindustrin. Elberoendet innebär att långvariga elavbrott inte accepteras. Befintlig användning Den installerade effekten av all vindkraft i Sverige uppgick i slutet av 2017 till 6611 MW varav 203 MW kom från havsbaserade anläggningar. De svenska vindkraftverken producerade tillsammans 17,6 TWh under år 2017, varav 0,7 TWh producerades av de havsbaserade verken (Energimyndigheten, 2018a). Sveriges totala elproduktion uppgick till 160 TWh. Nettoexporten uppgick till 19 TWh (Statistiska centralbyrån, 2018c). Det finns idag fyra vindkraftparker till havs i Sverige: Lillgrund, Bockstigen, Utgrunden 1 och Kårehamn. Dessa ligger i närheten av Öland och Gotland, utom Lillgrund som ligger i Öresund. Samtliga är belägna inom territorialhavet. Det finns också några planerade vindkraftparker där tillstånd finns, men som ännu inte är uppförda: Stora Middelgrund i Sveriges ekonomiska zon och Storgrundet, Utgrunden II och Taggen i territorialhavet. När det gäller Taggen har tillståndsinnehavaren meddelat att det inte längre är aktuellt att uppföra en vindkraftpark. För Stora Middelgrund saknas så kallat Natura 2000-tillstånd. Det är framför allt på grund av bristande lönsamhet som par- kerna ännu inte har uppförts. Anläggningskostnaderna är dock sjunkande Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 166 och lönsamheten förväntas bli bättre framöver. Av överenskommelse om 7 den svenska energipolitiken, energiöverenskommelsen (Regeringen, 2016), framgår även att anslutningsavgifterna till transmissionsnätet för havsbase- rad vindkraft bör slopas. De tillstånd som ännu inte nyttjats behöver i vissa fall ändras eller förnyas eftersom de ursprungliga tillstånden inte är anpas- sade till dagens förutsättningar, till exempel när det gäller höjd på verken. Uppsala universitet driver i dag två olika forskningsanläggningar, Söderfors där ett marint strömkraftverk har installerats och Lysekil som omfattar flera vågkraftsaggregat. Även utanför Sotenäs har vågkraft installerats. Det finns två likströmsförbindelser i Västerhavet mellan Sverige och Jylland. Södra Sverige och Själland har sex kabelförbindelser. En likströmsförbin- delse sammanbinder södra Sverige med Tyskland mellan Trelleborg och Lü- beck. En ny förbindelse till östra Tyskland planeras (Hansa Power Bridge). En likströmsförbindelse förbinder Karlshamn i Sverige med Slupsk i Polen (SwePolLink). En likströmsförbindelse finns även till Litauen (NordBalt). Det finns i dag två förbindelser mellan Gotland och fastlandet och ytterli- Havsplaneområde Nord Stream 1 gare en planeras i framtiden. Två likströmsförbindelser finns mellan Sverige Nord Stream 2 och Finland i Bottniska viken vid Forsmark (Fenno-Skan). En av dessa kan komma att ersättas av en ny kabel. Vid sidan av utlandskablar för el finns även region- och lokalnätsledning- ar till havs. Sjöfartsverket har även ett nätverk av icke koncessionspliktiga ledningar i skärgården, som förser både fyranläggningar och privatkunder med el. Mellan Malmö och Danmark finns en naturgasledning som står för mat- ningen till det västsvenska naturgassystemet. Mellan Ryssland och Tyskland löper parallella rör på botten genom Finska viken och Östersjön. En annan naturgasledning sträcker sig mellan Danmark och Sverige i Öresund och en ny, Baltic Pipe, planeras mellan Polen och Danmark, eventuellt genom Sveriges ekonomiska zon. Figur 30. Nord Stream 1 och 2 Anspråk Enligt energiöverenskommelsen (Regeringen, 2016) ska Sverige övergå till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040. I definitionen för förnybar energi ingår inte kärnkraft. Av överens- kommelsen framgår att 100 procent förnybar elproduktion till 2040 är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Målen om förnybar energi är generella och inte styrda mot något kraftslag (Energimyndigheten, 2018a). Riksdagen beslutade dock redan 2009 om en planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020, varav 10 TWh till havs. Planeringsramen är inte ett produktionsmål, utan innebär att det ska finnas en beredskap som möjliggör en utbyggnad av 10 TWh havsbaserad vind- kraft. För närvarande finns ingen beslutad planeringsram eller motsvarande för vågkraft i Sverige. Sverige och Norge har ett elcertifikatsystem som är ett marknadsbaserat system med mål att öka mängden förnybar elproduktion med 28,4 TWh Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 167 7 TRANSMISSIONSNÄTET FÖR EL 2019 Det svenska transmissionsnätet för el består av 15 000 km kraftledningar, 160 transformator- och kopplingsstationer och 16 utlandsförbin- delser. Figur 31. Transmissionsnätet för el 2019 (Källa: Svenska kraftnät, reviderad). mellan 2012 och 2020. Utbyggnaden av vindkraft beror på dess konkurrens- kraft mot andra certifikatberättigade kraftslag. Sverige har beslutat om att Läs mer om elcertifikatsystemet på Energimyndighetens webbplats. utöka systemet med ytterligare 18 TWh mellan 2020 och 2030 och att för- länga systemet till 2045. Utvecklingen i elcertifikatsystemet visar på en för- hållandevis kraftig utbyggnad av landbaserad vindkraft de närmaste åren. För att uppnå målet om 100 procent förnybar elproduktion bedömer Ener- gimyndigheten att det behöver installeras omkring 80-100 TWh ny förny- bar elproduktion i Sverige till 2040-2045. Myndigheten bedömde 2018 att ambitionen i havsplanerna bör vara att möjliggöra för omkring 50 TWh havsbaserad vindkraft (Energimyndigheten, 2018b). Teknikutvecklingen för havsbaserad vindkraft har accelererat de senaste tio åren och utvecklingen fortsätter i snabb takt. Bland annat har turbinerna blivit större och därmed mer kostnadseffektiva vilket leder till att de kan producera el till en betydligt lägre kostnad än tidigare. Projekt som byggdes Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 168 med 3 MW turbiner år 2010 projekteras idag för turbinstorlekar motsva- 7 rande 15-20 MW för byggnation framöver. Naturvårdsverket och Energimyndigheten har tagit fram en gemensam stra- tegi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Initiativet att ta fram en strategi är en åtgärd inom ramen för Miljömålsrådet. Målet är att ta fram ett använd- bart planeringsunderlag för länsstyrelser och kommuner, som underlättar den kommunala planeringen och lokala och regionala tillståndsprocesser samt bidrar till ökad förutsägbarhet för de intressen som berörs. En utveck- lad vägledning om hur hänsyn bör tas till olika intressen leder också till en Elområde 1 (Luleå) mer effektiv tillståndsprocess. Arbetet sker i samverkan med flera myndig- Överskott på el heter. Planeringsunderlaget avser i huvudsak landbaserad vindkraft. Plane- ringsunderlag för havsbaserad vindkraft tas fram i havsplaneringsprocessen. Infrastruktur Elområde 2 Användningen av havet för energiöverföring omfattar installation, drift, un- (Sundsvall) derhåll och avveckling av sjökabelförbindelser. Transmissionsnätet ägs av Överskott på el staten och förvaltas och drivs av Svenska kraftnät. Mellan transmissionsnät och lokala nät finns det regionnät som ägs av privata aktörer. Det svenska elsystemet karaktäriseras av hög produktion i norr och stor förbrukning i söder. Det nationella elsystemet är landbaserat och bygger på luftledningar, men med enskilda undantag är det utfört med markkablar och vissa sjö- kablar. Med utbyggnad av vindkraft till havs ställs nya krav på ett flexibelt transmissionssystem, som ska kunna hantera en stor andel växlande energi. Elområde 3 Elnät sammankopplas både inom landet och internationellt för att bli mer (Stockholm) robusta. En förutsättning för att uppnå de nationella och europeiska målen Underskott på el för energi- respektive klimatpolitiken är att det finns möjligheter att i större utsträckning koppla samman elsystemen i olika länder i Europa. Inom EU finns en strävan att öka den europeiska integrationen av elnäten. I den svenska energiöverenskommelsen framhålls specifikt att det genom bättre sammanbindning av elnäten mellan länderna kring Östersjön ska- Elområde 4 pas bättre förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av (Malmö) vindkraftsparker till havs. Underskott på el Utvecklingszoner och områden för testbäddar Figur 32. Elområden i Sverige. Det produceras mycket i norr men Det finns behov av platser i havet för att pröva och testa ny marin teknik förbrukas mycket i söder (Källa: eller produktion. I Lysekil, Sotenäs och Tanums kommuner har särskilda Energimarknadsinspektionen). utvecklingszoner gemensamt pekats ut i respektive kommuns översikts- planer. Zonerna är avsedda för produktions- och testanläggningar för ma- rina livsmedel och marin energi. En av zonerna är belägen i Västerhavets planområde. Riksintresseanspråk enligt 3 kapitlet miljöbalken Läs mer om riksintresseanspråken Energimyndigheten beslutar om riksintressen för anläggningar för energi- på Energimyndighetens webb- produktion och energidistribution enligt 3 kapitlet 8 § miljöbalken. plats. Anspråken för energiproduktion i havsplaneområdet innefattar vindbruk och baseras på kriterier för årsmedelvind, djup och områdesstorlek. Inga riksintressen för energidistribution har pekats ut i havsplaneområdena. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 169 Allmänna intressen 7 Projekt Utöver riksintresseanspråken har olika energiföretag visat intresse för att anlägga havsbaserad vindkraft i specifika områden i alla tre havsplaneom- råden. Dessa anspråk befinner sig i olika skeden i enskilda tillstånds- eller planeringsprocesser. Vindbruk i kommunala översiktsplaner Kommuner pekar ut områden för vindbruk i sin översiktsplanering en- ligt plan- och bygglagen (2010:900). Flera kommuner planerar för kust- nära havsbaserad energiutvinning genom att ange lämpliga områden i sina översiktsplaner. Andra områden I havsplaneringsprocessen har andra områden med goda tekniska förutsätt- ningar för havsbaserad vindkraft identifierats. Tekniska förutsättningar som legat till grund för identifiering är • havsdjup (ner till 40 m för fasta botteninstallationer, på djupare vatten för flytande vindkraftverk) • stabil, platt och homogen botten • medelvind (minst cirka 9 m/s årlig medelvindhastighet) • avstånd från land, närhet till anslutning till elnät på land och närhet till områden med hög förbrukning. Internationellt samspel Olika länders områden för energiutvinning kan ha stora samordningsför- delar, särskilt om de ligger i någorlunda nära anslutning till varandra. Det gäller både i projekteringsfasen och för infrastrukturen. Flera av Sveriges grannländer har pågående planering för områden med energiutvinning. Havsplaneområde Energiutvinning i andra länder kan också innebära konsekvenser i Sverige, LOCE till exempel i form av miljöpåverkan. Kostnad i EUR/MWh 0 - 60 Södra Midsjöbanken ligger i både Sveriges och Polens ekonomiska zon. I 61 - 80 81 - 100 den svenska zonen finns planer på att anlägga en vindkraftspark. Polen har 101 - 120 121 - 140 i den polska ekonomiska zonen på banken utfärdat lokaliseringstillstånd för 141 - 160 energiutvinning, vilket görs i ett tidigt skede för fortsatt utredning. Plane- ring och projektering i respektive land kan påverka olika nationella intres- sen, varför det finns behov av samverkan i gränsöverskridande frågor. Sedan 2015 finns en vindkraftspark i tysk ekonomisk zon vid Kriegers flak. Även i dansk ekonomisk zon uppförs en vindkraftspark. Vindkraftsparkerna ska dela nätlösning och näten i Själland och Mecklenburg-Vorpommern ska förbindas genom en interkonnektor i anslutning till parkerna. Elen kan väx- la riktning om behov finns. I svensk ekonomisk zon vid Kriegers flak finns (maj 2020) en ansökan om förlängning och förändring av tidigare tillstånd för en framtida vindkraftspark. Samordning kan även behöva ske med Dan- Figur 33. Produktionskostnad för mark kring vindkraft i Öresundsregionen. vindkraft till havs (LCOE). Huvudscenario 2025 med 6 % genomsnittlig vägd kapitalkostnad. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 170 Karta 16. Energi: Riksintresseanspråk och andra anspråk Havsplaneområden Riksintresseanspråk för energiproduktion, 3 kap. 8 § MB Vindbruk (Energimyndigheten) Andra anspråk för vindbruk Vindbruk i kommunala översiktsplaner (2013) Områden identifierade i planeringsprocessen Intresseområden för vindbruk (Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen) Anspråk för elöverföring Transmissionsnätskablar (Svenska kraftnät) Svenska Kraftnät och en tysk systemoperatör planerar en svensk-tysk elför- 7 bindelse, Hansa Power Bridge. Elförbindelsen ska sträcka sig 300 kilometer från Güstrow i nordöstra Tyskland till Hurva i Skåne och ha en kapacitet på 700 MW. Juridiska förutsättningar För att anlägga en vindkraftpark till havs inom territorialhavet krävs till- stånd enligt bland annat 9 och 11 kapitlen miljöbalken. Ansökan prövas av mark- och miljödomstolen. I ekonomisk zon krävs tillstånd enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon och ansökan prövas av regeringen. Dessutom krävs tillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln för undersökningar av havsbotten och utläggning av ledningar vid vindkrafts- etablering i den ekonomiska zonen eller sjöterritoriet. Om vissa förutsätt- ningar är uppfyllda är undersökning av havsbotten innanför territorial- gränsen inte tillståndspliktigt utan anmälningspliktig. När en verksamhet eller åtgärd kan påverka miljön i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt krävs också ett särskilt Natura 2000-tillstånd enligt 7 kapitlet 28 a § miljöbalken. Kravet på ett sådant tillstånd gäller både i territorialhavet och i ekonomisk zon. Prövningen görs av mark- och miljödomstolen om till- ståndsansökan i övrigt ska avgöras av domstolen och av länsstyrelsen när tillståndsansökan avser en anläggning i ekonomisk zon. Om byggnationen av en vindkraftsanläggning medför ett ingrepp i en forn- lämning krävs även tillstånd enligt 2 kap. 12 § kulturmiljölagen (1988:950). När man ska uppföra en anläggning bör man därför ta reda på om arbetsfö- retaget berör någon fornlämning och samråda med länsstyrelsen. Miljö och klimat Vindkraft Havsbaserad vindkraft påverkar den lokala marina miljön på olika sätt vid anläggning, drift och avveckling. De lokala omständigheterna spelar en be- tydande roll för vilka konsekvenser som uppstår. Under anläggningsfasen orsakar framför allt pålning i samband med monopilefundament höga ljud som kan färdas långt i vatten, vilket kan påverka exempelvis tumlare. Det pågår teknikutveckling för att dämpa buller genom exempelvis så kallade bubbelgardiner. Fundament som består av flera mindre pålar avger lägre ljud än de som består av en stor monopile. Fundament som grävs eller bor- ras ned i botten innebär inte någon pålning alls och denna ljudstörning uteblir. Även grumling under anläggningsfasen kan påverka marina djur- och växtsamhällen, men hur mycket sediment som sprids är beroende av sedimenttyp, vattenströmmar och vilken metod som används. Effekterna är ofta övergående eftersom muddringsvolymen är liten och för att botten- materialet brukar vara grovkornigt. Under driftfasen uppstår visst ljud, men eventuella subtila effekter av ljud som avges genom fundamentet är ännu inte klarlagda. När det gäller fågel och fladdermöss beräknas risken vara liten att dessa dör på grund av vindkraftverk jämfört med annan mänsklig påverkan, förutsatt att hänsyn till dessa risker tas vid lokaliseringen. Vissa fågelarter uppvisar undvikandebeteende vid vindkraftsparker vilket innebär Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 172 att de måste söka föda någon annanstans. Det kan då uppstå habitatförlust, 7 som i det här fallet innebär att en art inte längre har tillgång till en livsmiljö den tidigare haft tillgång till. En positiv effekt av vindkraft är att vindkraft- verkens fundament kan fungera som konstgjorda rev och locka till sig både ryggradslösa djur, fisk och marina däggdjur (Naturvårdsverket, 2012). Kablar Anläggandet av en sjökabel medför fysiska ingrepp i bottenmiljön. Kabeln kan läggas upp till en meter under havsbotten. Anläggningsarbetet medför grumling av vattnet, förändrad bottenmaterialstruktur och lokal påverkan på vattenväxter. Grumlingen kan påverka fisk, bottenfauna och bottenflora. Bottenväxter och bottenlevande djur kan dock etablera sig på nytt över den nedlagda kabeln. Under drifttiden bedöms påverkan i huvudsak begränsas till tillfällen då kabeln eventuellt ska repareras. Alla elektriska kablar ge- nererar elektromagnetiska fält som kan påverka marina organismer i olika utsträckning. Kraftfälten varierar beroende på vilken typ av kabel som an- vänds och mängden elektricitet som överförs. Genom olika skyddsåtgärder, som exempelvis att gräva ner kabeln i botten, kan kraftfältens påverkan på marina organismer minimeras. Detta kan vara viktigt där högspännings- kablar korsar vandringsvägen för ål (Naturvårdsverket, 2012). Klimat Vindkraft och vågkraft är förnybara energikällor, som inte bidrar till utsläpp av växthusgaser eller andra föroreningar vid drift och med låga livscykelut- släpp av koldioxid. Det är positivt för havsmiljön eftersom klimatföränd- ringar och framför allt den pågående havsförsurningen utgör betydande hot mot marina ekosystem i en nära framtid. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 173 Försvar 7 Sveriges totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar). Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat an- grepp. Försvarsmakten ska främja svensk säkerhet och hävda Sveriges terri- toriella integritet. Myndigheten ska ha förmåga att värna Sveriges suveräna rättigheter och svenska intressen samt att förebygga och hantera konflikter och krig såväl nationellt som internationellt. Planeringsmålet som relaterar till försvar är: Det civila försvaret ska värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste • Skapa förutsättningar för samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat försvar och säkerhet. angrepp eller krig i omvärlden. Flera statliga myndigheter och andra aktörer har ansvar inom det civila försvaret. De senaste åren har planeringen av det civila försvaret återupptagits. Befintlig användning Försvarsmaktens marina sektor bedriver sjöövningar, övervakning och sig- nalspaning. De båda senare har en teknisk funktion men övervakning är även fysisk. Till skillnad från armén så bedrivs den marina verksamheten ständigt skarpt på grund av övervakning. Det betyder att det som gäller i kris eller krig även gäller i andra tider. Övningar För att Försvarsmakten ska kunna lösa sin huvuduppgift att försvara Sve- rige mot ett väpnat angrepp finns marina övnings- och skjutfält runt Sveri- ges kust. Marina övnings- och skjutfält utgör väsentliga förutsättningar för Försvarsmaktens verksamhet. Fartygsförbanden använder i samverkan med flyg- och helikopterförband marina skjutområden. Ett antal militära flyg- platser nära havet används också. Övningar och utbildning i väpnad strid behöver genomföras på ett säkert sätt för förbanden men också för allmän- heten samt civil sjö- och flygtrafik, så att inte vådabeskjutning, incidenter eller olyckor inträffar. Försvarsmakten genomför övningar på väst-, syd-, ost-, och Norrlandskusten med deras olika kustförhållanden, havsförhållan- den samt hydrologiska och meteorologiska betingelser. Övningar genom- förs under olika ljus- och mörkerförhållanden och vid alla tider på året och dygnet. Fartygsförbanden har behov av att genomföra övningar med bland annat skarp ammunition i närheten av sina ordinarie örlogshamnar men också från tillfälliga baser längs Sveriges kust. Signalspaning Försvarets radioanstalt, FRA, bevakar konflikter utomlands och främman- de makters agerande och avsikter som har betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Signalspaning är störningskänslig och har behov av skydd för att motverka störningar från andra verksamheter. Järn- vägar, motorvägar, elkraftsanläggningar och radiomaster är landbaserade verksamheter som kan störa signalspaning inom cirka en mil i spanings- sektorn. Vindkraft, särskilt havsbaserad, kan störa signalspaning på ett be- tydligt längre avstånd. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 174 Civilt försvar 7 Det militära försvaret har ett starkt intresse av att samhällets funktionalitet upprätthålls. Samhällets samlade förmåga att stödja Försvarsmakten när det råder höjd beredskap är en del av totalförsvaret. Det civila försvaret är bero- ende av att enskilda intressen som transporter med mera kan bedrivas och fungerar vid höjd beredskap eftersom flödet av varor och tjänster är viktigt för en trygg försörjning. Farleder till strategiska hamnar liksom havsför- lagda kablar för kommunikation och för elförsörjning, det vill säga trans- missionsnätet, är delar av det civila försvaret som ingår i havsplaneringen. Anspråk Försvarsmakten är beroende av övnings- och skjutfält för att kunna genom- föra övningar vid olika kust- och havsförhållanden, utan störningar av fy- siska eller tekniska hinder som begränsar verksamheten för flyg och fartyg. För signalspaningen finns det behov av skydd för att motverka störningar från andra verksamheter som påverkar sambands- och radarsystem och som också kan medföra begränsningar i flyg- och sjösäkerheten. Påverkan av fasta installationer Inom en del områden riskerar etablering av vindkraftverk och andra höga objekt att medföra betydande negativ påverkan på militära intressen och ut- pekade riksintressen för totalförsvarets militära del. Den närmare påverkan kan i vissa fall inte beskrivas öppet med hänsyn till att informationen omfat- tas av försvarssekretess. Generellt kan vindkraftverk bland annat medföra skada på militära intressen i form av: • påverkan på tekniska system och möjligheten att nyttja dessa för att ge- nomföra bevakning av Sveriges territorium • begränsningar i möjligheten att utbilda och öva de förmågor som är en förutsättning för att Försvarsmakten ska nå operativ effekt • begränsningar i möjligheten till skydd av landets territorium vid en even- tuell framtida konflikt i strategiskt viktiga områden. Etablering av vindkraftverk och andra höga objekt kan inom en del om- råden innebära konflikt med riksintressen för totalförsvarets militära del. Anläggningar för energiutvinning kan vara förenliga med de militära intres- sena, men exakt utbredning av parker och placering av enskilda vindkraft- verk behöver bedömas i varje enskilt fall för att utreda den exakta effekten på de militära intressena. Framtiden Riksdagen beslutade i december 2020 om propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30). Propositionen bygger på en överenskommel- se mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. I propositionen konstaterar regeringen, mot bakgrund av det fortsatt för- sämrade säkerhetspolitiska läget, att det militära försvaret fortsatt behöver stärkas och den operativa förmågan öka. Att försvara Sverige mot väpnat angrepp ska vara det militära försvarets huvuduppgift. Att uppnå denna Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 175 målsättning förutsätter att Försvarsmaktens förband övar mer än vad de har 7 gjort tidigare. Det kommer bland annat innebära att Försvarsmakten ökar sitt nyttjande av de havsanknutna utpekade riksintresseområden. Av geografiska-, beredskaps- och utbildningsskäl föreslås också förändring- ar och förstärkningar av Försvarsmaktens grundorganisation genom att sex regementen/flottiljer återinrättas. Utökningen av grundorganisationen men också förstärkningarna av krigsorganisationen leder till ett ökat behov av investeringar i infrastruktur. Därutöver är tillgång till ändamålsenliga öv- nings- och skjutfält av avgörande betydelse för Försvarsmaktens möjlighet att nå de uppsatta målen under perioden. Försvarsmaktens skjut- och övningsfält utgör totalt sett en begränsad re- surs. Det är således viktigt att tillse att det går att nyttja de flottiljflygplatser, skjut- och övningsfält som finns kvar utan betydande begränsningar. Möj- ligheterna för Försvarsmakten att flytta verksamhet som blivit omöjlig att genomföra på ett sjöövningsområde är idag minimala. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med skjut- och övningsfält. Vidare går utvecklingen mot rör- liga tekniska anläggningar, vilket innebär att det blir svårare att förutse var försvarsverksamheten kan störas. Tekniken blir mer störningskänslig och störning från fasta installationer i havet bedöms öka. Riksintresseanspråk enligt 3 kapitlet miljöbalken Läs mer om riksintresseanspråken Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret ska så långt på Försvarsmaktens webbplats. möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan motverka totalförsvarets intressen, enligt 3 kapitlet 9 § miljöbalken. Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkom- sten eller utnyttjandet av anläggningarna. Totalförsvarets civila del Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ansvar att iden- tifiera riksintressen för totalförsvarets civila del. Arbete med att utveckla underlag pågår. Om riksintresseområden inom havsplanernas geografiska avgränsning kommer att identifieras kan inte förutses i dagsläget. Transmissionsnätet i havet, sjökablar för kommunikation och farleder som utgör allmänna intressen i det civila försvaret kan även utgöra riksintres- seanspråk för kommunikationer (3 kapitlet 8 § miljöbalken) som Energi- myndigheten, Post- och telestyrelsen respektive Trafikverket ansvarar för att redovisa. Totalförsvarets militära del Försvarsmakten beslutar om riksintresseanspråk och deras påverkansområ- den och andra områden av betydelse för totalförsvarets militära del. Inom de områden som har utpekats som riksintresse av Försvarsmakten finns övnings- och skjutområden, tekniska anläggningar och militära flygplatser. Värdebeskrivningar finns på Försvarsmaktens webbplats. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 176 Karta 17. Försvar: Riksintresseanspråk och påverkansområden Havsplaneområden Riksintresseanspråk för totalförsvaret, 3 kap. 9 § MB !!!!!!!!!!! Riksintresse i havet (Sjöövningsområde) !!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!! Andra anspråk, påverkansområden Påverkansområde för buller eller annan risk Område med särskilt behov av hinderfrihet Stoppområde för höga objekt MSA-område (Minimum Safe Altitude) Påverkansområde övrigt (Försvarsmakten) Öppet redovisade riksintresseanspråk och påverkansområden som relaterar till havet för totalförsvarets militära del. Riksintres- seområden som omfattas av sekretess visas inte i kartan. Försvarsmaktens riksintressen utgörs dels av riksintressen som kan redovi- 7 sas öppet, dels av riksintressen som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. Även de områden som med hänsyn till försvarssekretess inte kan redovisas öppet beaktas i havsplaneringen. Utöver gällande riksintresseanspråk finns det andra områden som Försvars- makten anser är av stort allmänt intresse. Sådana områden kan omfattas av sekretess. Beskrivning av riksintressekategorier inom totalförsvarets militära del och påverkansområden Riksintresse sjöövningsområde I ett sjöövningsområde bedrivs verksamhet både i havet och i luften. Tempo- rär avlysning förekommer. Fasta anläggningar riskerar att skada riksintresset. Påverkansområde för buller eller annan risk Riksintresseområden (övnings- och skjutfält eller flygplatser) som har ett påverkansområde kopplat till sig i form av buller- och riskområde. Temporär avlysning förekommer. Område med särskilt behov av hinderfrihet (påverkansområde) Påverkansområde för militära skjutfält där själva funktionen militär verksam- het i form av exempelvis målflyg och annan samövning mellan mark och luft utgör riksintresset. Inom ett sådant område kan höga objekt medföra skada på den verksamhet som Försvarsmakten bedriver. Påverkansområdet kan även gälla kustnära väderradar. Inom väderradarns påverkansområde kan höga objekt störa. Närmast väderradarn är det förbju- det att uppföra vindkraftverk. I området runt omkring kan en bedömning av påverkan göras i enskilda fall. Stoppområde för höga objekt (påverkansområde) Påverkansområde för militära flygplatser, där själva funktionen militär flyg- verksamhet utgör riksintresset. Inom dessa områden kan inga nya höga objekt uppföras, med hänsyn till gällande regler kring verksamhetssäkerhet och Försvarsmaktens taktiska uppträdande i luftrummet. Det inverkar på havspla- neringen genom att fasta installationer högre än 20 meter över havet inte kan förekomma inom området. MSA-område (påverkansområde) MSA-område (Minimum Safe Altitude, militär definition) är ett påverkans- område för luftrum och innebär skydd av all flygtrafik vid start och landning. Ett sådant område utgör den yta inom vilket det finns fastställda höjder för högsta tillåtna objekt som kan tillkomma i området runt en flygplats. Den mili- tära MSA-ytan har 46 kilometers radie, den civila MSA-ytan har 55 kilometers radie. Höga fasta installationer som är högre än den fastställda MSA-höjden kan inte förekomma. Övrigt påverkansområde Påverkansområden för riksintressen som inte kan redovisas öppet. Här görs enskilda prövningar i varje ärende, för såväl höga objekt som annan etablering för att bedöma om risk för konflikt uppstår. Fasta installationer bör undvikas. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 178 Internationellt samspel 7 Utanför ett lands territorialhav kan andra länder genomföra militära öv- ningar, vilket Nato och grannländer gör i svensk ekonomisk zon. Därför är möjligheten att genomföra försvarsövningar inom svensk ekonomisk zon ett internationellt intresse i havsplaneringen. När Sverige i sin övningsverk- samhet samverkar internationellt används ordinarie svenska sjöövningsom- råden. Fasta anläggningar som kablar i havet kan vara en del av andra län- ders totalförsvar, vilka kan påverka den svenska havsplaneringen angående användning och beslut om installationer i Sveriges havsplaneområden. Juridiska förutsättningar Enligt miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för to- talförsvaret så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan mot- verka totalförsvarets intressen. Enligt 3 kapitlet 10 § miljöbalken ska, vid avvägning mellan två oförenliga riksintressen, företräde ges till försvarsin- tresset om ett område eller del av området behövs för en anläggning för totalförsvaret. Försvarsverksamhet ska följa de allmänna hänsynsreglerna i 2 kapitlet mil- jöbalken. I allmänhet behöver verksamheten även tillståndsprövas enligt miljöbalken. Det kan vara fråga om skjutfält som är tillstånds- eller anmäl- ningspliktig miljöfarlig verksamhet. Sprängning i vattenområde kan även betraktas som anmälnings- eller tillståndspliktig vattenverksamhet. Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess för upp- gifter som rör totalförsvaret, om det kan antas skada landets försvar eller vålla fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. Det gäller exempelvis kart- eller flygbildmaterial om militärgeografiska förhållanden, fasta försvarsan- läggningar för krigsbruk och platser från vilka signalspaning bedrivs. I skyddslagen (2010:305) regleras förstärkt skydd för byggnader, områden och andra objekt mot sabotage, spioneri och röjande av hemliga uppgifter, som rör totalförsvaret. Till ett vattenområde av särskild betydelse för försva- ret som har klassats som skyddsobjekt har obehöriga inte tillträde. Förbudet kan förenas med förbud mot avbildningar, beskrivningar eller mätningar. Undersökningar enligt minerallagen (1991:45) får inte utan tillstånd från länsstyrelsen äga rum inom 200 meter från skyddsobjekt eller på sådant av- stånd som regeringen bestämmer. Enligt lagen om skydd för geografisk in- formation (2016:319), som reglerar lägesbestämd information om förhållan- den på och under markytan samt på och under sjö- och havsbotten, krävs tillstånd för bland annat sjömätning, fotografering från luftfartyg inom vissa områden, samt för spridning av flygbilder. Miljö och klimat Nyttjandet av ammunition vid skjutövningar orsakar tillförsel av metaller till vattenmiljön vilket bidrar till föroreningssituationen i havet även om förhållandevis lite metaller löses i vattenmassan. Lokalt kan detta tillskott av metaller med tiden bli hög. Buller skapas ofta vid skjut-och sprängöv- ningar och ibland vid flyg- och fartygsövningar vilket kan orsaka störningar Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 179 i djurlivet både under och ovan havsytan. Buller under vissa delar av året då 7 den biologiska aktiviteten är hög är ofta allvarligare än vid andra tidpunk- ter. Det handlar om lekperioder för fisk, sälars kutningsperiod eller fåglars häcknings- och ruvningsperioder. Försvarsmakten har dock ett behov av att öva och träna sin operativa förmåga och sina förband även vid dessa tider. För att kunna ta hänsyn till när risk för påverkan är stor har Försvarsmakten utvecklat en marinbiologisk kalender. Den innehåller information om vilka områden som är känsliga för påverkan från undervattensbuller vid olika tider på året. Försvarsmakten har sedan år 2016 mål inom områdena energieffektivise- ring, minskad andel osorterat avfall och miljöhänsyn vid övningar och in- satser (Försvarsmakten, 2019b). Klimat Extrema väderhändelser kan förändra livsbetingelserna på olika platser och förstärka redan existerande konfliktdrivande faktorer. Klimatförändringar innebär också förändringar i Arktis, vilket ökar intresset för och den strate- giska betydelsen av närområdet och Östersjön. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 180 Infrastruktur 7 Infrastruktur är anläggningar för transport av varor, personer och tjänster samt för överföring av energi och information. I detta avsnitt behandlas transportinfrastruktur för vägar, järnvägar och luftfart. Infrastruktur för energi och sjöfart behandlas under avsnitten Energi och Sjöfart. Det finns även kablar för kommunikation i havet. Transportinfrastrukturen möjliggör förbindelse och kommunikation inom och mellan regioner och länder. Det finns för närvarande två längre fasta förbindelser från det svenska fastlan- det över havet, Ölandsbron och Öresundsförbindelsen. Den senare har både Planeringsmålet som relaterar till fordons- och tågtrafik. Det finns tio flygplatser med civil luftfart med trafik- infrastruktur är: flyg som är belägna nära havet. Luftfarten har anspråk på luftrummet över • Skapa förutsättningar för god vissa delar av havet, då inga byggnader över 300 meter får uppföras i inflyg- tillgänglighet. ningsområdena (MSA-område, Minimum Sector Altitude, civil definition). Befintlig användning Väg och järnväg Ölandsbron över Kalmarsund binder samman Kalmar på fastlandet med Färjestaden på Öland. Bron är 6,1 kilometer lång med en segelfri höjd på 36 meter och en fri brobredd på 13 meter. Öresundsförbindelsen är en 15,9 kilometer lång förbindelse över och un- der Öresund, mellan Malmö vid Limhamn och Köpenhamn vid Amager. Högbron har en segelfri höjd av 57 meter över Flintrännan. Förbindelsen består av motorväg och dubbelspårig järnväg. Under 2017 passerade cirka 7,5 miljoner fordon Öresundsförbindelsen, vilket motsvarade nästan 21 000 fordon per dygn (Øresundsinstituttet, 2018). Flygplatser De tio största civila flygplatserna i Sverige, som är belägna nära havet, är Luleå (Kallax), Umeå, Skellefteå, Visby, Örnsköldsvik, Kramfors-Sollefteå (Höga Kusten Airport), Sundsvall-Timrå, Ronneby (Kallinge), Halmstad och Kalmar. Flera av dessa flygplatser är även militära, till exempel Luleå, Visby och Ronneby. För att flygtrafiken ska fungera säkert finns det runt alla flygplatser ytor som ska hållas fria från hinder. De militära flygplatserna har specifika krav på hinderfrihet på grund av att det även kan finnas behov av övningar i lågflygning. Kablar för data- och telekommunikation Samhällets beroende av internet ökar hela tiden liksom behovet av kom- munikation mellan Sverige och andra länder. Merparten av denna kom- munikation med andra länder sker genom kablar i havet. Ett exempel på sådan kommunikation är radiolänkarna mellan Sverige och Danmark över Öresund samt mellan fastlandet och Gotland. Även om överföringskapaciteten i kablarna ständigt ökar, finns behov av fler kablar för att skapa utrymme och säkerhet i näten. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 181 Anspråk 7 Mål för transportpolitiken Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekono- miskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsmålet för tillgänglighet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbar- het samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Två preciseringar av funk- tionsmålet är särskilt viktiga när det gäller behovet av vägar eller tunnlar, som förbinder Sverige med andra länder. Den ena preciseringen innebär att näringslivet ska ges tillgång till transporter av bättre kvalitet och stärka den internationella konkurrenskraften. Den andra preciseringen innebär att tillgängligheten ska förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sve- rige och andra länder. Hänsynsmålet för säkerhet, miljö och hälsa innebär bland annat att transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökva- litetsmålen nås. Utveckling och trender En fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör har utretts för att fördjupa integrationen i Öresundsregionen, skapa möjligheter för en större arbetsmarknad och bostadsmarknad samt för att avlasta Öresundsbron och väg E6. En ny förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör anses vara vik- tig för främst godstrafiken mellan Sverige och kontinenten som förväntas öka och för ökade persontransporter. Malmös och Köpenhamns kommuner har genomfört en förstudie om hur en tunnelbaneförbindelse mellan städerna kan skapa ytterligare kapacitet förbi Öresund och därmed stärka integrationen och tillväxten i området. Motivet för förbindelsen är att den dagliga pendlingen mellan Malmö och Köpenhamn ökar snabbare än den övriga Öresundstrafiken. När den plane- rade tunneln under Fehmarn bält är klar år 2028 blir Öresundsbrons kapa- citet mer ansträngd. Landskrona stad har utrett möjligheterna till det som kallas “Europaspåret”, som är en föreslagen järnvägsförbindelse mellan Landskrona och Köpen- hamn. Öresundsbron som beräknas stå inför ökad framtida belastning kan med Europaspåret effektivt avlastas. Förbindelsen Landskrona-Köpenhamn är tänkt hantera alla slag av järnvägstransporter; godståg, höghastighetståg och regionaltåg. Projektet har resulterat i en utredning av Landskrona stad 2015 och en uppföljande rapport 2017 (Landskrona stad, 2017). Förutsättningar för en fast förbindelse över Kvarken mellan Sverige och Finland i Bottniska viken i form av en kombination av bro och tunnel har studerats i en utredning från år 2000 samt pekats ut i Umeås översiktsplan som en framtidsvision. Förbindelsen är tänkt att gå mellan Replot på fin- ska sidan och Holmsund på svenska sidan med en totallängd av 51,7 kilo- meter. Möjligheter som nämns i sammanhanget är att eventuellt samordna vindkraftsutbyggnad och dragning av en kabel för strömöverföring med vägförbindelsen. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 182 Riksintresseanspråk enligt 3 kapitlet miljöbalken 7 Trafikverket beslutar om riksintressen för anläggningar för kommunikatio- ner för sjöfart, väg, järnväg och luftfart enligt 3 kapitlet 8 § miljöbalken. Anspråken avser befintliga, planerade och framtida anläggningar. Post- och telestyrelsen beslutar om riksintressen för anläggningar för elek- tronisk kommunikation enligt 3 kapitlet 8 § miljöbalken. Inga riksintressen har pekats ut för havsbaserad elektronisk kommunikation i havsplaneom- rådena. I dagsläget saknas övergripande nationell planering för tele- och kommunikationskablar. Både Öresundsförbindelsen och Ölandsbron är utpekade som riksintressen. Ölandsbron, väg 137, är av särskild betydelse för regional och interregional trafik mellan Öland och fastlandet. Trafikverket har även redovisat framtida Läs mer om riksintresseanspråken fasta förbindelser mellan Helsingborg och Helsingör som riksintressen. Den på Trafikverkets och Post- och framtida vägen är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. telestyrelsens webbplatser. Samtliga tio flygplatser vid havet är utpekade som riksintressen för luftfart av Trafikverket. Juridiska förutsättningar Utbyggnad av bebyggelse och anläggningar föregås av planläggning och bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900). Kommunerna har ansvar för översiktsplaner, detaljplaner och bygglov vilket i huvudsak har betydel- se för landområden och kustvatten, men sträcker sig ut till sjöterritoriets gräns. När det gäller infrastruktur som väg- eller järnvägsbroar och tunn- lar, i havet med anslutning till landområden föregås planeringen normalt av en vägplan eller järnvägsplan enligt väglagen (1971:948) respektive lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Om byggnationen eller utläggning av kablar medför ett ingrepp i en fornlämning krävs även tillstånd enligt 2 kap. 12 § kulturmiljölagen (1988:950). När man ska uppföra en anläggning eller lägga ut kablar bör man därför ta reda på om arbetsföretaget berör någon fornlämning och samråda med länsstyrelsen. Miljö och klimat Miljöpåverkan Anläggning av broar och tunnlar i havet sker ofta i grunda områden och till stor del nära kusten eller på utsjöbankar. Anläggning av tunnlar, fun- dament och pirar medför att strömförhållandena ändras, vilket i sin tur på sikt påverkar bottensedimenten runt omkring. Under anläggningsfasen rörs sediment upp från havsbottnen och muddring kan behövas med kon- sekvenser för naturmiljön. Under driftfasen kan nya anläggningar utgöra ett hinder för migrerande arter både under och över vattenytan. Nya an- läggningar kan ensamma eller i kombination med andra anslutande anlägg- ningar leda till fragmentering av landskapet. Särskilda skyddsåtgärder kan behöva genomföras för att minska uppkomst av störande ljud- och ljusbar- riärer. Sedan anläggningarna har tagits i bruk sker en förändring av tidigare transportmönster. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 183 Klimat 7 De sammanlagda effekterna på mängden utsläpp av växthusgaser och på klimatet av förändrade transportmönster behöver utredas för varje infrastrukturprojekt. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 184 Karta 18. Infrastruktur: Riksintresseanspråk och andra anspråk Havsplaneområden Riksintresseanspråk för infrastruktur, 3 kap. 8 § MB Flygplats, flyghinder influensomrade Flygplats, MSA-yta (Minimum Sector Altitude) Järnväg, befintlig Järnväg, befintlig (Öresundsbroförbindelsen) Järnväg, framtida Järnväg, framtida (HH-förbindelsen) Vägar, befintliga Andra anspråk för infrastruktur Flygplats i grannland, MSA-yta (Minimum Sector Altitude) (Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten) Kultur 7 Kulturhistoriska värden har betydelse för människors välbefinnande och för identitet och sammanhang i tillvaron. Kulturmiljön har även betydelse för lokal och regional ekonomisk utveckling. Kust- och skärgårdslandskapen har till stor del präglats av de traditionella näringarna fiske, sjöfart, jord- bruk, industri och turism, som i sin tur uppstått just där på grund av kopp- lingen till havet. Värdefulla miljöer, landskap och byggnader är här knutna till skärgårdsjordbruket, fiskelägen och badorter, hamnar, befästningar, fyr- och lotsplatser och kustanknuten industri. Ofta kan kulturvärden till havs Planeringsmålet som relaterar till få sin förklaring och sitt sammanhang av lämningar eller miljöer på land. kultur är: • Skapa förutsättningar för regi- Kulturarvet i och vid havet onal utveckling, rekreation och bevarande av kulturvärden. I svenska vatten finns ett omfattande kulturarv som består av fartygsläm- ningar, boplatser från äldre stenålder, pålspärrar, hamnanläggningar med mera. Sjöfarten har varit mycket intensiv genom århundradena, vilket har resulterat i ett stort antal skeppsvrak i svenska vatten. Där finns också land- skap under ytan med sjunkna boplatser från stenåldern, fartygsspärrar från vikingatid och medeltid samt rester efter hamnar, ankringsplatser och indu- strier. Kunskapen om var lämningar finns är dock låg, främst beroende på att det saknas systematiska inventeringar. Det verkliga antalet kulturhisto- riskt värdefulla fartygslämningar och andra lämningar kan vara mångdub- belt fler än de som är kända idag. Av Sveriges 1,8 miljoner registrerade fornlämningar utgörs cirka 20 000 av maritima objekt. De flesta av dessa är fartygslämningar. Det finns cirka 3 400 lokaliserade kulturhistoriskt värdefulla fartygslämningar registrerade (Havs- och vattenmyndigheten, 2015b). Se Figur 34 på sidan 187. Även yngre vrak kan ha såväl ett stort kulturhistoriskt som vetenskapligt värde, till exempel skepp som sänktes under världskrigen. I Östersjön och Bott- niska viken är kulturhistoriska lämningar ofta välbevarade till följd av unika förutsättningar. Den låga salthalten och låga vattentemperaturen medför att det inte finns organismer som bryter ner trä. I södra Östersjön finns möjlighet att hitta stenålderslämningar ned till cirka 30 meters djup. Här finns fynd av boplatser från äldre stenålder då det var fast landförbindelse mellan det som i dag är Sverige och kontinenten, bo- platser som till följd av landsänkningen har hamnat under vatten. Spår finns även av översvämmade landskap som visar landskapsutvecklingen efter is- tiden. Lämningarna som bevaras under vatten ger stor möjlighet att öka kunskapen om stenåldern. På grund av landhöjningen i nordligare delar av Sverige kan däremot havsanknutna lämningar återfinnas på land och den stora landhöjningen har till exempel präglat landskapet Höga kusten i Ång- ermanland. Kulturarvet i och i anslutning till havet är mångfacetterat och kust- och skärgårdsområdena präglas av en stor variationsrikedom, där oli- ka sträckor har sina förutsättningar och sin specifika historia och identitet. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 186 7 Havsplaneområden Antal registrerade vrak Inga 1 2-5 6 - 10 > 10 Figur 34. Koncentration av fartygs- och båtlämningar. (Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöregister. 2019-10-03.) Anspråk Nationella kulturmiljömål Enligt de riksdagsbundna nationella kulturmiljömålen ska kulturmiljöar- betet främja: • ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, an- vänds och utvecklas • människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön • ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser • en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmil- jön tas till vara i samhällsutvecklingen. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 187 Karta 19. Kulturmiljö: Riksintressen och riksintresseanspråk Havsplaneområden Riksintressen enligt 4 kap. MB Obruten kust, 3 § Högexploaterad kust, 4 § Riksintressanspråk enligt 3 kap. MB Kulturmiljövård, 6 § (Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet) Karta 20. Kulturmiljö: Andra värdefulla områden Havsplaneområden Andra värdefulla områden för kulturmiljö Världsarv enligt världsarvskonventionen, UNESCO Kulturreservat, 7 kap. 9 § MB Landskapsbildsskydd, bildat med stöd av 19 § i den tidigare naturvårdslagen Kulturhistoriska värdekärnor ur Sveriges kust- och skärgårdslandskap (UNESCO, EC, Helcom., Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet 2003) Miljökvalitetsmål 7 I arbetet med att förverkliga målet om en långsiktigt hållbar god livsmiljö ingår även kulturmiljön. För kulturmiljön innebär en hållbar utveckling att samhället och den enskilda medborgaren genom varsamhet och hushåll- ning bevarar och brukar miljön så att historisk mångfald tas tillvara och skador på kulturmiljön inte uppstår. Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt Levande kust och skärgård och tre av dess preciseringar berör kulturmiljö. För att målet ska nås fordras att främmande arter och genotyper inte hotar kulturarvet, att kulturvärden är bevarade och förutsättningar för fortsatt be- varande och utveckling av värdena finns. Målet berör också det arkeologiska kulturarvet i form av förhistoriska boplatser, fartygslämningar och andra fornlämningar under vatten och att tillståndet för att dessa kulturhistoriska lämningar ska vara oförändrat. Riksintresseanspråk enligt 3 kapitlet miljöbalken Läs mer om riksintresseansprå- Riksantikvarieämbetet beslutar om riksintressen för kulturmiljövård enligt ken på Riksantikvarieämbetets webbplats. 3 kapitlet 6 § miljöbalken. I dag finns inga utpekade områden av riksintresse för kulturmiljövård i det område som omfattas av havsplanerna. Längs kusten finns dock utpekade riksintressen som kan påverkas av verksamheter i havet. Riksintressen enligt 4 kapitlet miljöbalken Läs mer om riksintressen på Boverkets webbsida. Det finns geografiskt avgränsade riksintresseområden angivna i miljöbal- ken, beslutade av riksdagen. Dessa är riksintressen för obruten kust enligt 4 kapitlet 3 § miljöbalken och riksintressen för högexploaterad kust enligt 4 kapitlet 4 § miljöbalken. Dessa områden är med hänsyn till sina natur- och kulturvärden i sin helhet av riksintresse och användning får inte påtagligt skada områdenas natur- och kulturvärden. Avgränsningarna som anges i miljöbalken är övergripande och kan av- gränsas närmare i den kommunala översiktsplaneringen i dialog med länsstyrelsen. Övriga planeringsförutsättningar Världsarv bedöms vara så värdefulla från kultur- eller naturmiljösynpunkt att de är en angelägenhet för hela mänskligheten. De pekas ut enligt UNESCO:s världsarvskonvention (Riksantikvarieämbetet, 2018). Inom havsplaneområ- det finns ett världsarv, Höga kusten, där även finska Kvarkens skärgård in- går. I anslutning till havsplaneområdet finns världsarven hansestaden Visby, örlogsstaden Karlskrona samt södra Ölands odlingslandskap. För att möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade land- skap kan länsstyrelser och kommuner bilda kulturreservat. Längs den svenska kusten finns några kulturreservat i anslutning till havet men inget inom havsplaneområdet. Landskapsbildskydd är en äldre skyddsform från den tidigare naturvårdsla- gen, i syfte att skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 190 Inom havsplaneområdet finns landskapsbildskydd för ett område vid Öre- 7 grund och Östhammar. Kulturhistoriska värdekärnor redovisas i en rapport av Riksantikvarieäm- betet. Värdekärnorna sammanfaller i väsentliga delar med de områden som omfattas av miljöbalkens geografiska hushållningsbestämmelser. Rapporten är Riksantikvarieämbetets redovisning av ett regeringsuppdrag att beskriva kulturmiljövårdens intressen i förhållande till en utbyggnad av vindkraft i bland annat kust- och havsområden (Nordström, 2003). Utblickarna mot havet bedöms vara mycket viktiga och de angivna värdekärnorna inklude- rar ett generellt hänsynsavstånd. Bedömningarna i rapporten bygger dock på en högsta höjd på vindkraftverken om cirka 40–80 meter och nya be- dömningar krävs för högre kraftverk. För att undersöka hur en anläggning eller annan verksamhet i havet kan påverka en kulturhistorisk miljö behövs emellertid fördjupade studier utifrån verksamhetens art och omfattning samt de lokala förutsättningarna. Den europeiska landskapskonventionen (Europeiska rådet, 2000) syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av landskap i Europa. Ett landskap definieras som ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan natur- liga och/eller mänskliga faktorer. Landskapskonventionen inbegriper även havsområden. Biosfärområden som utses av UNESCO är modellområden för hållbar ut- veckling, i syfte att både bruka och bevara naturen på ett hållbart sätt. De är ett komplement till bland annat kultur- och naturreservat men innebär inget formellt skydd. I anslutning till havsplaneområdet finns biosfärområ- dena Blekinge Arkipelag och Vattenriket i Kristianstad. Utveckling av planeringsunderlag Kunskap saknas i hög grad om kulturarvet i havet. Det gäller såväl detaljer som översikter och sammanställningar. I Riksantikvarieämbetets fornmin- nesinformationssystem finns information om samtliga kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige. För havet är emellertid informationen ofullständig på grund av att kartering saknas och kunskapsbehovet är stort beträffande positionering av lämningar under vattnet. Vid verksamhet i havet kan tidigare okända fornlämningar påträffas i områden som inte har undersökts. I områden där det inte finns registre- rade fornlämningar kan det således finnas lagskyddade objekt och särskild hänsyn kan krävas av verksamheter som påverkar botten. Områden där dy- karskolor och dykklubbar finns etablerade är generellt de områden där flest fartygslämningar har upptäckts. För den nationella havsplaneringen behövs planeringsunderlag som är sam- ordnade mellan länen, eftersom kulturarvet i och i anslutning till havet är så variationsrikt och skiljer sig åt mellan Sveriges olika landskap och havs- områden. Planeringsunderlagen ska kunna användas i en strategisk plan på övergripande nivå. För både nationell och lokal havsplanering behövs utvecklade planeringsunderlag som återger vilken betydelse kulturmiljövär- dena har i planeringen. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 191 Internationellt samspel 7 Länderna runt Östersjön samarbetar i EU-projektet BalticRIM (2017-2020) i syfte att ta fram metoder för att integrera havets kulturarv i havsplanering. Läs mer om EU-projektet Juridiska förutsättningar BalticRIM om kulturarv på webben. Kulturmiljölagen (1988:950) reglerar tillståndsprocesser för verksamheter som kan påverka fornlämningar. Fornlämningar är skyddade enligt kultur- miljölagen oavsett om de är kända eller inte. Lagen föreskriver att en far- tygslämning ska betraktas som fornlämning om den är äldre än från 1850. Länsstyrelsen kan dock bestämma att en yngre fartygslämning ska räknas som fornlämning om den har ett tillräckligt kulturhistoriskt värde. Även i den angränsande zonen utanför territorialhavet har Sverige rätt att skydda arkeologiska och historiska föremål på havsbotten. Den angränsande zonen redovisas i Figur 3. Gränser i havet på sidan 10 i Del 1. Miljöbalken ska tillämpas så att bland annat värdefulla kulturmiljöer skyd- das och vårdas. Kulturmiljö ingår i de så kallade hushållningsbestämmel- serna och i bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar samt skydd av områden. Kommunerna har ansvar för kulturmiljöfrågor även utifrån bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900). Utredning och samråd enligt kulturmiljölagen Vid verksamhet i havet kan en arkeologisk utredning enligt kulturmiljöla- Kulturmiljölagen (1988:950) gen krävas. Ett beslut om arkeologisk utredning fattas av länsstyrelsen och reglerar tillståndsprocesser för en ändring av en fornlämning kräver tillstånd av länsstyrelsen. Resultatet av verksamheter som kan påverka en arkeologisk utredning kan betyda att vidare arkeologiska undersökning- fornlämningar. ar kan behövas eller att tillstånd till borttagande inte ges. Tidigt samråd med länsstyrelsen bör genomföras för att kulturmiljöfrågorna ska komma med i ett tidigt skede av planeringen. Med information om de lokala planerings- förutsättningarna kan risken för påverkan på kulturmiljöer minska. Till ex- empel kan det vara svårare att ändra lokalisering av en sjökabels anslutning på land i ett sent skede. När ett vattenområde exploateras kan påverkans- området på bottnen vara betydligt större än själva exploateringsområdet. Miljö och klimat Många fartygslämningar utgör potentiella miljöhot genom förekomst av bly, koppar och andra miljöfarliga ämnen. Klimat Klimatförändringen kan påverka hastigheten i naturliga processer som strandförskjutning och bottenrörelser, som på sikt kan påverka arkeologiskt material på havets botten. Ett förändrat klimat kan också påverka livsbe- tingelserna i Östersjön för invasiva arter, det vill säga arter som introduceras till områden utanför sina ursprungliga utbredningsområden. Högre vatten- temperatur och förändrad salthalt kan göra det möjligt för olika träätande organismer att etablera sig, vilket skulle skada kulturhistoriskt värdefulla kulturlämningar. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 192 Lagring av koldioxid 7 Befintlig användning Koldioxidlagring innebär att koldioxid från luftutsläpp avskiljs och lagras i geologiska formationer djupt ner under havsbotten. I dag sker ingen koldi- oxidlagring i Sverige och inga föreslagna installationer finns. Det är den lokala geologin som ger förutsättningarna för koldioxidlag- ring. Stora delar av svensk berggrund är utesluten för koldioxidlagring på grund av alltför låg porositet och lagringskapacitet, men i vissa delar av Sve- Planeringsmålet som relaterar till koldioxidlagring är: rige finns porös berggrund som skulle kunna vara lämplig för lagring av • Skapa beredskap för eventuell koldioxid. framtida utvinning av mineraler Tekniken för koldioxidlagring benämns CCS, Carbon Capture and Storage. och för koldioxidlagring. Processen omfattar stegen infångning och avskiljning av koldioxid vid in- dustri- eller förbränningsprocesser för vidare transport till lagringsplatsen där den därefter lagras i form av en vätska som är nästan lika tung som vatten. Transporten sker antingen i rörledningar till en brunnsanläggning på havsbottnen eller med fartyg till en injekteringsplattform som pumpar ned vätskan. Brunnarna på havsbottnen tar tillsammans med rörledningar maximalt ett hundratal kvadratmeter av havsbottnen i anspråk. Plattformen liknar en mindre oljeplattform, som antingen står på ben förankrade i havs- botten eller flytande på pontoner. I Sverige är det mest lämpligt med lagring av koldioxid i djupa geologiska bildningar, så kallade akviferer, med hög porositet och genomsläpplighet. Teknik som avses är välkänd och prövad och används bland annat i Norge där man sedan 1996 lagrar koldioxid djupt under havsbotten i norska Nord- sjön och senare även i Norska- och Barentshavet. Sveriges geologiska under- sökning, SGU, bedömer att bättre kunskap kring akviferer är nödvändigt för att undersöka lagringskapaciteten. Myndigheten ser att en kostnadseffektiv strategi idag är att genomföra nya undersökningar på befintliga insamlade borrkärnor (Sveriges geologiska undersökning, 2017b). Anspråk Koldioxidlagring kan vara ett sätt att minska de storskaliga utsläppen av kol- dioxid till atmosfären genom att avskilja och lagra den i berggrunden. Sve- rige har genom internationella överenskommelser förbundit sig att minska utsläppen av växthusgaser och även antagit egna klimatmål, bland annat att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till at- mosfären. En miljömässigt säker geologisk lagring av koldioxid anses därför kunna bidra till att nå uppsatta klimatmål. Inledande geologiska bedömningar indikerar att två havsområden i Sverige har bra potential för geologisk lagring av koldioxid: Faluddens lagringsen- het inom delar av Borgholmformationen i sydöstra Östersjön samt Arnager lagringsenhet inom delar av Arnagergrönsanden utanför sydvästra Skåne. Det finns behov av att identifiera de mest lämpliga lagringsenheterna innan en närmare planering kan göras. Mer detaljerade underlag från undersök- ning och kartläggning behöver bland annat inkludera miljöförhållanden och havsbottnens berggrund och geotekniska egenskaper. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 193 Karta 21. Lagring av material: Anspråk Havsplaneområden Anspråk för koldioxidlagring Möjliga områden för koldioxidlagring (Sveriges geologiska undersökning) Utveckling och trender 7 Den tekniska utvecklingen kommer att vara avgörande för vilken roll koldi- oxidlagring kommer att ha i framtiden. Internationellt samspel De nordiska länderna har sammanlagt en hög teoretisk lagringskapacitet för koldioxid, motsvarande lagring av mer än 500 års utsläpp på nuvarande ni- våer (Sveriges geologiska undersökning, 2016b). Forskning och datainsam- ling om lagring av koldioxid sker i stor utsträckning genom internationella samarbeten. De flesta lagringsplatserna för koldioxid återfinns i Norge, men även Sverige och Danmark har potential i och i anslutning till Västerhavet. Juridiska förutsättningar Enligt förordningen (2014:21) om geologisk lagring av koldioxid får geolo- gisk lagring av mer än 100 000 ton koldioxid endast ske i Sveriges ekonomis- ka zon och i de områden som inte ingår i fastigheter i svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför baslinjen. Det är samma geografiska avgränsning som för de statliga havsplanerna. För att få tillstånd krävs en tillståndspröv- ning enligt miljöbalken av mark- och miljödomstol samt tillstånd av reger- ingen enligt kontinentalsockellagen. Lagstiftningen bygger på EU:s direktiv om geologisk lagring av koldioxid och ytterst på havsrättskonventionen. Havs- och vattenmyndigheten konstaterar dock att det finns vissa osäkerhe- ter med den svenska lagstiftningen i relation till Sveriges åtaganden enligt Helsingforskonventionen (Helcom), vilka kan inverka på genomförbarheten. Miljö och klimat Säker hantering och bedömning av miljö- och hälsorisker är en nyckelfråga vid införandet av koldioxidlagring i större skala. Den största miljö- och häl- sopåverkan i samband med koldioxidlagring är läckage av koldioxid, vilket kan leda till försurning av havet. Enligt EU:s direktiv för geologisk lagring av koldioxid får en geologisk formation endast väljas som lagringsplats om det inte finns någon betydande risk för läckage, och om ingen betydande risk för miljön eller människors hälsa föreligger. Koldioxidlagring kan ha en positiv effekt på klimatet eftersom en reducerad koncentration av koldioxid i atmosfären kan motverka den pågående glo- bala uppvärmningen. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 195 Naturskydd 7 Skydd av marina miljöer är ett av verktygen för att nå god miljöstatus i ha- vet. Effektiva och sammanhängande naturskydd skapar förutsättningar för att nå flera etappmål inom miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Det är viktigt att ha ett nätverksperspektiv inom naturskyddet så att spridningskorridorer för djur och växter förstärks. Detta lägger grunden för en mer omfattande grön infrastruktur i havet som syftar till att bibehålla och förstärka ekosys- temen och de tjänster som de levererar. Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt Planeringsmålet som relaterar till ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön naturskydd är: enligt 3 kapitlet 3 § miljöbalken. Olika skyddsformer anges i 7 kapitlet miljö- • Skapa förutsättningar för ma- balken och inkluderar bland annat naturreservat, nationalparker och djur- rin grön infrastruktur och främ- och växtskyddsområden. Miljöbalkens skyddsformer i 7 kapitlet omfattar jande av ekosystemtjänster. även andra typer av skydd som inte finns inom havsplaneområdena, så som strandskyddsområden. Olika typer av områdesskydd Naturskydd respektive marina skyddade områden Natura 2000-områden Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller natur- Begreppet naturskydd i havspla- typer som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. I ett Natura nerna avser samtliga skyddsfor- 2000-område ska naturtyper utvecklas på ett bra sätt och arter ska växa till mer med anspråk i havet. livskraftiga bestånd. Det är förbjudet att utan tillstånd bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura Begreppet marina skyddade områ- 2000-område. den avser marina nationalparker, marina naturreservat och Natura Utpekande av Natura 2000-områden görs utifrån två EU-direktiv, art- och 2000-områden där man rappor- habitatdirektivet samt fågeldirektivet. terat att det finns naturvärden Nationalparker som överensstämmer med marina Natura 2000-naturtyper. Marina Hittills är Kosterhavets nationalpark i Västerhavet det enda exemplet på en områdesskydd omfattar därmed renodlad marin nationalpark i Sverige. Syftet är att bevara ett särpräglat och inte alla miljöbalkens skyddsfor- artrikt havs- och skärgårdsområde samt angränsande landområden i väsent- mer. ligen oförändrat skick. Det finns ytterligare sex nationalparker vid havet med större eller mindre havsarealer, nämligen Haparanda skärgård, Skuleskogen Marina skyddade områden inrät- vid Höga kusten, Ängsö i Stockholms skärgård, Gotska sandön, Blå jungfrun i tas och förvaltas i det nationella Kalmarsund samt Stenshuvud vid Skånes östra kust. arbetet med områdesskydd. Naturreservat Den vanligaste formen av skydd enligt 7 kapitlet miljöbalken utgörs av natur- reservat som inrättas av länsstyrelse eller kommun. Marina naturreservat har ett marint syfte med beskrivning av hur syftet ska nås samt vilka marina värden som omfattas av skyddet. Med reservaten följer särskilda ordnings- föreskrifter. De flesta naturreservaten omfattar hav, stränder och öar, vilket innebär att enbart delar av dem finns inom det statliga havsplaneområdet. Naturreservat kan enbart inrättas i svenskt territorium, dvs. inte i svensk ekonomisk zon. Djur- och växtskyddsområden En länsstyrelse eller kommun kan inrätta djur- och växtskyddsområden om det behövs ett särskilt skydd utöver bestämmelserna i artskyddsförordningen eller fiskelagstiftningen, som skyddar arter genom bland annat fridlysning. Djur- och växtskyddsområden i havet är främst fågel- och sälskyddsområden med tillträdesförbud under vissa perioder av året. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 196 Befintlig användning 7 Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med Naturvårdsverket na- tionellt ansvar för marint områdesskydd. Myndigheterna tar fram allmänna råd, handböcker, riktlinjer och annat vägledningsmaterial inom sina an- svarsområden. De har också rätt att överklaga vissa beslut enligt 7 kapitlet miljöbalken. Länsstyrelserna har tillsammans med kustkommunerna rätt att inrätta ma- rina områdesskydd i territorialhavet. Att förklara ett område för national- park görs av regeringen efter riksdagens godkännande. Regeringen beslutar även om Natura 2000-områden i både territorialhav och i ekonomisk zon, efter beredning av länsstyrelser och Naturvårdsverket. Förvaltning av beslutade marina områdesskydd sker vid länsstyrelserna oavsett skyddsform och lokalisering i territorialhav eller ekonomisk zon. Undantaget är kommunala marina områdesskydd där kommunerna själva ansvarar för dessa områdens långsiktiga förvaltning. Vanligen utarbetas be- varande- eller skötselplaner med tillhörande ordningsföreskrifter beroende på skyddsform. I fråga om fiske i marina skyddade områden uppmärksammar förvaltande part, det vill säga kommun eller länsstyrelse, eventuella behov av fiskeregle- ring för att uppnå områdesskyddets syfte till Havs- och vattenmyndigheten i form av en så kallad hemställan. Beroende på områdets lokalisering kan hemställan om behov av fiskereglering leda till internationella förhandling- ar om reglering inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Verksamheter som omfattas av tillståndsplikt, exempelvis energi- eller sandutvinning, och som bedöms påverka ett Natura 2000-område behöver söka särskilt Natura 2000-tillstånd utöver verksamhetens övriga tillstånd. Natura 2000-tillstånd kan antingen prövas av mark- och miljödomstolen om tillståndsansökan i övrigt ska avgöras av domstolen eller av länsstyrelsen när tillståndsansökan avser en anläggning i ekonomisk zon. Anspråk Nationella och internationella mål om områdesskydd År 2010 antogs en internationell strategisk plan för biologisk mångfald för perioden 2011–2020 inom ramen för FN:s konvention för biologisk mångfald. På engelska heter konventionen The Convention on Biological Diversity, CBD. Planens målsättningar är kända under namnet Aichimålen. Sveriges åtagande har kopplats till det nationella miljömålet Ett rikt växt- och djurliv genom etappmål om en andel på minst tio procent marint skydd i ekologiskt representativa, sammanhängande och funktionella nätverk. Sedan december 2016 är målet om tio procent marint skyddade områ- den uppfyllt i Sverige. Detta beror främst på de nya och utvidgade Natura 2000-områden som beslutades i december 2016 och som framför allt syftar till att skydda tumlare. Ett av dessa områden, Hoburgs bank och Midsjöban- karna, är också ett av Europas största skyddade områden. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 197 Sveriges marina områdesskydd omfattade är 2017 cirka 13,6 procent av Sve- 7 riges inre vatten, territorialhav och ekonomiska zon. Arealen baseras på nationalpark, naturreservat och Natura 2000-område. Andelen varierar mellan havsplaneområdena, där störst andel finns i Västerhavet och minst Den geografiska utbredningen av i Bottniska viken. I det fortsatta arbetet inom marina områdesskyddet är de marina skyddade områdena är fokus på att säkerställa områdesskyddets egenskaper som ett ekologisk re- störst nära kusten. Endast ett fåtal presentativt, sammanhängande och funktionellt nätverk för skydd av kärn- skyddade områden, främst Natura 2000-områden, finns utanför trål- områden inom den gröna infrastrukturen. gränsen som ligger 3–4 nautiska mil från baslinjen. Riksintresseanspråk enligt 3 kapitlet miljöbalken Förutom den geografiska sprid- Havs- och vattenmyndigheten beslutar om riksintressen för naturvård en- ningen har även storleken på det ligt 3 kapitlet 6 § miljöbalken, i de fall anspråken rör marina miljöer. Riks- skyddade området betydelse. För intresseanspråk för naturvård till havs har tagits fram utifrån kriterier som att kunna upprätthålla livskraftiga populationer av arter krävs en viss ostördhet och antal unika, hotade eller sårbara naturtyper eller arter. storlek. Områden som utses som riksintressen för naturvård har få motsvarigheter i regionen, i landet eller internationellt vad gäller särskilt höga naturvär- Läs mer om riksintresseanspråken den. De utpekade områdena ska tillsammans väl representera huvuddragen på Havs- och vattenmyndighetens i svensk natur. Områdena ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada webbplats. deras värden. Riksintressen enligt 4 kapitlet miljöbalken Områden som anges i 4 kapitlet 2-8 §§ miljöbalken är i sin helhet av riks- intresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena. Läs mer om riksintressen på Detta innebär att alla Natura 2000-områden klassas som riksintressen. Boverkets webbsida. Internationellt samspel Områdesskydd genom regionala havsmiljökonventioner Sverige har förbundit sig att skydda de marina områden som har pekats ut inom ramen för Helsingforskonventionen (Helcom) och som benämns Helcom MPA, för Östersjön inklusive Kattegatt. I delar av Kattegatt över- lappar Helcoms område med Oslo-Paris konventionen (Ospar) och dess förvaltningsområde Nordostatlanten. Inom Ospar finns områdesskydd som benämns Ospar MPA. Områdena har i sig inte något rättsligt skydd, men Sverige har i de flesta fal- len valt områden som även är skyddade som Natura 2000-områden. Genom att de införlivas i Helcom eller Ospar får de också en erkänd skyddsstatus utanför EU. Områdesskydd inom Helcom och Ospar utgår från respektive konventions överenskomna sammanställningar över marina livsmiljöer och arter som bedöms hotade. Vid Höga kusten finns Sveriges största Helcom MPA-område som endast till en mycket liten del utgörs av Natura 2000-område. Naturvårdsverket tog 2008–2011 initiativ till att med bred lokal förankring ta fram förvaltnings- planer, så kallade samverkansplaner, för bland annat Helcom MPA Höga kusten. I redovisningen av ett regeringsuppdrag hösten 2018 tog Havs- och vatten- myndigheten fram förslag på kompletteringar och justeringar i nätverket Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 198 av skyddade områden enligt Helcom och Ospar. Av uppdraget framgick att 7 arbetet skulle fokusera på områden som i dag är helt eller delvis skyddade av andra områdesskydd (Havs- och vattenmyndigheten, 2018c). I ett annat re- geringsuppdrag 2018 presenterade myndigheten möjliga marina skyddade områden utan lokal mänsklig påverkan. Angreppssättet var att komplettera skydd enligt Natura 2000 med skydd enligt Helcom och Ospar (Havs- och vattenmyndigheten, 2018k). Ekologiskt och biologiskt signifikanta områden FN-konventionen för biologisk mångfald, CBD, har pekat ut områden som utifrån vetenskapliga kriterier bedöms som ekologiskt eller biologiskt signi- fikanta områden. Dessa områden (EBSA, Ecological and Biological Signifi- cant Areas) har inte något rättsligt skydd i sig utan utpekandet visar på om- råden som är av ekologisk och biologisk betydelse, vilket ska kunna beaktas i olika sammanhang. Inom ramen för konventionen antogs 2018 nio EBSA-områden. Fem av om- rådena ligger inom havsplaneområdena: • Norra Bottniska viken • Kvarkens skärgård • Ålands hav, Åland och Skärgårdshavet • Södra Gotland tumlarområde • Fladen och Stora samt Lilla Middelgrund. Tre av dessa är gränsöverskridande områden som delas med Finland. Koordinerad havsplanering I enlighet med EU:s havsplaneringsdirektiv ska medlemsländerna samar- beta med andra medlemsländer för att samordna sina nationella planerings- processer. Planering som rör havets ekosystem är en central del i en koor- dinerad havsplanering och i planeringen ska en ekosystemansats tillämpas. Sverige har lett två internationella samordningsprojekt där flera av länderna runt Östersjön medverkat, samt deltagit i flera andra. År 2015–2017 genom- fördes Baltic SCOPE där sex medlemsländer runt Östersjön samarbetade kring informationsutbyte och gemensamma rekommendationer för plane- ringsfrågor gällande yrkesfiske, natur, energi och sjöfart. En rekommenda- tion handlade om behovet av att arbeta gemensamt kring definition, kart- läggning och bristanalys av värdefulla marina naturvärden (Baltic SCOPE, 2017). Under 2018–2019 pågick det uppföljande internationella projektet Pan Bal- tic Scope, som utökade deltagandet till åtta länder och byggde vidare på slutsatser i Baltic SCOPE. Inom aktiviteten Green Infrastructure and Es- sential Fish Habitat var målet att visa exempel på tillämpning av konceptet grön infrastruktur i havet. Detta gjordes genom att utveckla en karta över gränsöverskridande värdefulla marina naturvärden och ekosystemtjänster. Länderna har tillsammans ett gemensamt ansvar att främja frågan i deras nationella havsplanering. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 199 Karta 22. Naturvård: Riksintressen och riksintresseanspråk samt nationella naturskydd Havsplaneområden Riksintressen enligt 4 kap. MB Natura 2000, 8 § Riksintresseanspråk enligt 3 kap. MB Naturvård, 6 § Andra naturskydd enligt 7 kap. MB Nationalparker, 2 § Naturreservat, 4-6 §§ Djur- och växtskyddsområden, 12 § (Naturvårdsverket) Karta 23. Naturvård: Internationella naturskydd Havsplaneområden Områdesskydd Natura 2000 Områdesskydd (MPA) regionala havsmiljökonventionen OSPAR Områdesskydd (MPA) regionala havsmiljökonventionen HELCOM (Helcom, OSPAR, Naturvårdsverket, EEA) Andra naturvärden Ekologiskt och biologiskt signifikanta områden EBSA (Helcom) Genom de regionala havskonventionerna Helcom och Ospar samverkar 7 Sverige även brett kring havsmiljön med bland annat Ryssland och Norge som inte omfattas av EU-gemensamma samverkansforum. Inom Helcom finns en särskild arbetsgrupp för havsplanering som har inrättats i samar- bete med organisationen Vision and Strategies around the Baltic Sea, Vasab. Låg osäkerhet Utvecklingsarbete Ingen data Trots tidigare och pågående insatser inom marin kartering råder i dag en påtaglig osäkerhet om naturvärden i havet. Vissa områden kan med lätt- het pekas ut som värdefulla eller känsliga, men en transparent och enhetlig process krävs för att identifiering av sådana områden ska vara heltäckande och rättvisande. Följande karteringsprojekt har bäring på havsplaneringens nuvarande och framtida arbete. Inventeringar av utsjöbankar År 2004 fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att inventera ma- rina naturtyper på utsjöbankar, det vill säga grunda områden i öppna havet. I uppdraget ingick att belysa utsjöbankarnas värde ur den marina natur- vårdens synvinkel men även att bedöma möjligheterna att samordna natur- vårdens intressen med intresset för etablering av vindkraft. I två rapporter Figur 35. Symphony osäkerhetskarta. (Naturvårdsverket, 2006 & 2010) redovisades fleråriga karteringar för Sve- Medelvärde av osäkerhetsgrad. riges utsjöbankar som även innehöll en statusbedömning av marina värden presenterade per artgrupp och livsmiljö, samt ett totalt sammanvägt värde. År 2016 fick Sveriges geologiska undersökningar i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten att utföra ytterligare undersökningar av Hoburgs bank i syfte att få en mer detaljerad förståelse och tillförlitlig rumslig information om olika arters och livsmiljöers utbredning på havsbotten. Resultaten re- dovisas i en rapport (SGU-rapport 2020:34) som beskriver hur heltäckande kartläggning med moderna metoder används till att producera högupplösta kartor över bentiska biotoper och livsmiljöer och som ger en bättre bild över hur stora ytor som täcks av olika habitattyper samt utbredningen av mer sällsynta mindre habitat. Symphony – ett planeringsstöd Symphony är ett bedömningsverktyg för att kvantitativt väga samman den kumulativa påverkan som en mängd olika miljöbelastningar som exem- pelvis trålning, grumling, buller och utsläpp från sjöfart och landbaserade aktiviteter har på olika ekosystemkomponenter i haven. Havs- och vatten- myndigheten har utvecklat metoden för att användas i havsplanering och annan havsmiljöförvaltning. Metoden baseras på Halpern et al. (2008). Med Symphony kan den sammanlagda, kumulativa miljöpåverkan från olika be- lastningar visas utifrån nuläge, framtidsbild eller förändringar genom pla- neringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belast- ningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet. Den kumulativa belastningen utgår ifrån kartering av 32 naturvärden, som exempelvis revmiljö, olika fisk- och fågelarter och musselkolonier. Mate- rial har samlats in från exempelvis Statens geologiska undersökning (SGU), Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 202 7 Kartor över Kartor över Känslighetsmatris Resultat miljöbelastningar Kartor över miljöbelastningarfrån från ekosystemkomponenter Kartor över ekosystemkomponenter Känslighetsmatris Resultat mänskliga aktiviteter mänskliga aktiviteter × × = Figur 36. Metod för Symphony, kumulativ miljöpåverkan. Symphony beräknar summan av alla verksamheters påverkan på alla naturvärden med olika känslighet. Beräkningen görs på varje plats i havet, uppdelat i ett rutnät med rutor om 250 x 250 meter. Hög Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Sveriges Låg lantbruksuniversitet (SLU). Naturvärdenas känslighet för olika belastningar har bedömts av vetenskapliga experter tillsammans med tillhörande be- dömning om osäkerheter utifrån kunskapsnivån för olika komponenter. Symphony beräknar summan av belastningars påverkan på alla naturvär- den med olika känslighet på varje plats i havet, i rutor om 250 x 250 meter. Summan kan översättas till en färgskala som gör det enklare att se områden med hög respektive låg påverkan. Förutom kumulativa belastningar kopplade till havsplaneringens använd- ningar, ger Symphony en summerad storskalig bild av havets naturvärden. Det har använts som underlag i havsplaneringen under namnet Symphony Gröna kartan, även omnämnd som Gröna kartan 3. Se Figur 37. Nationell marin kartering Figur 37. Symphony Gröna kartan. Aggregerade naturvärden. Medelvärde Projektet Nationell marin kartering drivs av Havs- och vattenmyndigheten per planområde av Symphonys samlade och syftar till att ta fram heltäckande biologiska kartor över havsbottnen naturvärden. Baseras på sammanvägda kategorier av bottenmiljö, fisk, däggdjur och omgivande livsmiljöer för hela Sveriges havsområden. Det är ett på- och fågel. gående flerårigt projekt med stöd av kustlänsstyrelserna och ska resultera i enhetliga och jämförbara karteringar att använda i marin förvaltning. Nationell och regional handlingsplan för marint områdesskydd Läs rapporten om verktyget Symphony Symphony – Integrerat Förvaltningen av marina skyddade områden är inne i en aktiv fas. En natio- planeringsstöd för statlig havspla- nell handlingsplan för marint områdesskydd (Havs- och vattenmyndighe- nering utifrån en ekosystemansats och se klickbara kartor i rappor- ten, 2016b) har tagits fram och tre regionala handlingsplaner för områdes- tens bilagor. skydd är under utveckling. De regionala handlingsplanerna ska bland annat identifiera gemensamma bevarandemål för befintliga och framtida marina Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 203 områdesskydd inom tre regionala områden vars indelning överensstämmer 7 med de tre havsplaneområdena. Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Samtliga länsstyrelser fick 2015 i uppdrag av regeringen att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Naturvårdsverket har ett övergri- pande koordinerande ansvar där Havs- och vattenmyndigheten bistått med Grön infrastruktur samordning och kunskap i arbetet som rör grön infrastruktur i havet. En viktig del av Havs- och vattenmyndighetens kunskapsstöd har varit att utar- Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande beta ett förslag på ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö kallat livsmiljöer för växter och djur och Mosaic. Med hjälp av ramverket kan metoder och underlag som främjar till människors välbefinnande. bevarandet av naturvärden och ekosystemtjänster utvecklas samstämmigt Definitionen lyder: i kustlänsstyrelsernas förvaltningsområden och skapa en grund för en väl “Grön infrastruktur utgör ett ekolo- fungerande grön infrastruktur som tar hänsyn till hela landskapet. giskt funktionellt nätverk av livs- miljöer och strukturer, naturom- Länsstyrelsernas regionala handlingsplaner var ute på remiss 2018. Med råden samt anlagda element som stöd av Sveriges geologiska undersökning, SGU, har materialet analyserats utformas, brukas och förvaltas på och reviderade områden inom havsplaneområdet föreslagits. Den samman- ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga tagna bilden från SGU är att de marina delarna av den gröna infrastruk- ekosystemtjänster främjas i hela turen som sträcker sig ut i havsplaneområdet är högst varierande med en landskapet”. tyngdpunkt i Skagerrak och Öresund. Vidare finns en stor skillnad i me- Se Havs- och vattenmyndighetens todik bakom handlingsplanerna som till övervägande del tagits fram i en- webbsida, grön infrastruktur. lighet med eller med inspiration av ramverket Mosaic (Sveriges geologiska undersökning, 2018c). De regionala handlingsplanerna och dess framtida utveckling kommer på sikt vara ett centralt underlag för havsplaneringen och vidareutvecklingen av statliga havsplaner. Bevarandeplaner för Natura 2000-områden Länsstyrelsen är ansvarig för att ta fram bevarandeplaner för Natura 2000-områden. I bevarandeplanerna beskrivs bland annat vilka arter och livsmiljöer som ska skyddas. Användningen av havet i och i närheten av befintliga och planerade skyddade områden får inte skada utpekade skydds- värden eller medföra att den art eller de arter som ska skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området. Ytterligare behov I ett övergripande perspektiv finns behov av fortsatt arbete med kartering av den marina miljön och utvecklad förståelse för hur olika användningar på- verkar den och de marina ekosystemtjänsterna. Mer specifikt finns ett sär- skilt behov av ett utvecklat planeringsunderlag för höga naturvärden med avseende på klimattillflykter. Detsamma gäller sträckningar för migrerande fågel och fladdermöss som kan påverkas av fasta installationer i havet. Det finns även behov av mer kunskap och ett utvecklat planeringsunderlag an- gående försvarsaktiviteters påverkan på höga naturvärden. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 204 Rekreation 7 Friluftsliv, fritidsfiske och turism i och vid havet innefattar landskaps- och naturupplevelser och olika friluftsaktiviteter. Det innefattar också besök i kulturmiljöer som fiskelägen, fyrplatser och lotsplatser samt vrakdykning. Dessa miljöer har betydelse för lokal identitet, välbefinnande och livskvalitet. Områden som är attraktiva att besöka är viktiga för den regionala utveck- lingen och för utveckling av de maritima näringarna. Närheten till havet, höga naturvärden och kulturhistoriska värden gör kustlandskapet attraktivt Planeringsmålen som relaterar till för såväl boende och rekreation som växande nationell och internationell rekreation är: turism. • Skapa förutsättningar för regi- onal utveckling, rekreation och Rekreation sker främst vid kusterna i områden som i begränsad omfattning bevarande av kulturvärden. ingår i de nationella havsplanerna, även om en hel del aktiviteter även finns • Skapa förutsättningar för god ute till havs. Möjligheten till rekreation vid kusterna kan påverkas av plane- tillgänglighet. ringen till havs. Befintlig användning Friluftsaktiviteter Det finns många olika typer av friluftsaktiviteter i och vid havet, som exem- pelvis vattensporter, dykning, jakt och kajakpaddling. Sverige har ett rikt biologiskt marint liv. Det finns många välbevarade vrak som är intressanta för dykare. Snorkelleder har anordnats på vissa platser i syfte att främja in- tresset för undervattensmiljön. Fågelskådning är en populär friluftsaktivitet som är beroende av fågelbe- stånden. Jakt av bland annat sjöfågel förekommer även längs kusten och an- ordnas ofta av företag. Båtliv År 2015 uppskattades antalet sjödugliga fritidsbåtar i Sverige till 765 000, och det finns över 1 500 fritidsbåtshamnar, varav drygt 400 klassas som gästhamnar (SweBoat, 2018). Västerhavet och Östersjön svarar för vardera omkring 45 procent av gästnätterna, medan Bottniska viken svarar för drygt 6 procent. Av övernattningarna i gästhamnar 2017 gällde 37 procent utlands- flaggade båtar, främst från nordeuropeiska länder. Dags- och fisketurer är det vanligaste sättet att använda motorbåtar, medan segelbåtar i större ut- sträckning används för längre turer med övernattning. Internationell kryss- ningsturism är betydande i svenska hamnar och den förväntas växa på sikt. Fritidsfiske Fritidsfiske innebär att man fiskar för rekreation eller för konsumtion av fångsten i det egna hushållet. Fångsten får inte säljas. Det finns goda förut- sättningar för fritidsfiske och det är en populär aktivitet. År 2018 ägnade sig 1,3 miljoner personer vid något tillfälle åt fritidsfiske på svenskt vatten och spenderade gemensamt 9,9 miljarder kronor på utgifter och investeringar som båtinköp, fiskekort och resor. Av det totala antalet fritidsfiskedagar i Sverige avsåg 30 procent fiske i havet och utmed kusterna (Statistiska cen- tralbyrån, 2019a). Med fritidsfiske avses allt fiske som inte sker med stöd av Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 205 fiskelicens eller personlig fiskelicens. Fritidsfiske kan delas upp i sportfiske 7 och husbehovsfiske beroende på vilken redskapstyp som används samt vad syftet med fisket är. Redskapen kan vara handredskap i kombination med begränsad mängd av annan typ, i första hand nät och burar. Termen sport- fiske brukar användas för fiske som sker med handredskap. En del av fritids- fisket sker genom organiserat turbåtsfiske, inte minst i Öresund. Turbåts- fisket gör fritidsfisket tillgängligt samtidigt som det ger lokal sysselsättning. Fritidsfisket är som mest populärt på sommarhalvåret, men bedrivs även under vintern på havsisen. Vinterns isfiske innefattar bland annat pimpel- fisket som utförs genom ett borrat hål i isen (Havs- och vattenmyndighe- ten 2019a). Fritidsfiske efter lax bedrivs i havet via trolling och på kusten främst genom fiske med bottengarn. Trolling- och dörjfiske omfattas inte av det fria handredskapsfisket på enskilt vatten på ostkusten. Trollingfiske sker normalt inom 20 km från kusten. Det dominerande fritidsfisket utövas som vanligt spöfiske. Eftersom fritidsfisket ofta sker nära bostadsorten är intensiteten ofta relaterad till befolkningstäthet och fisket utspritt längs hela kusten. Men det finns även andra faktorer, som skyddade områden för väder och vind, tillgången till service och fiskbeståndens attraktivitet. Rekreation i Bottniska viken Besöks- och utsiktsplatser vid havet och gäst- och naturhamnar för småbå- tar är av stor betydelse för friluftslivet och besöksnäringen i Bottniska vi- kens kustområde. Ett särskilt viktigt område är Höga kusten med sin starkt kuperade kust och spår av världens största landhöjning. Även Bottenvikens skärgård med turbåtstrafik, isvägar, ett flertal utpekade besöksmål och över 4 000 öar är av stor betydelse. Om isarna medger är det vintertid populärt med sparkstötting, skridskor och skidor på isen. Rekreationsområdena är viktiga för regional utveckling i fråga om boende, friluftsliv och turism. Uppskattningsvis finns en stor potential att utveckla besöksnäringen, till följd av att den relativt oexploaterade norrlandskusten har stor dragningskraft och gott om sportfiskemöjligheter. Fritidsfisket är en betydande friluftsaktivitet i Bottniska viken. Statistik visar att svenskar spenderade ungefär 390 000 fiskedagar i Bottniska vikens kust- och havsområde under 2017 (Statistiska centralbyrån, 2018a). De viktigaste arterna är abborre, sik, sill och gädda (Sveriges lantbruksuniversitet, 2017a). Fritidsfisket i Bottniska viken är som störst under sommarhalvåret, men är en populär aktivitet året om. På vintern när isen lagt sig kan man isfiska genom att borra hål i isen och fiska med nät, spö eller angeldon. I Bottniska viken står pimpelfisket, med pimpel-spö, för 70 procent av allt fritidsfiske under vinterhalvåret (Havs- och vattenmyndigheten 2019a). Rekreation i Östersjön Östersjöns område omfattar storstadsregionerna Stockholm och Malmö, Sveriges största öar Gotland och Öland, unika gränsöverskridande skär- gårdsmiljöer och områden av stor betydelse för fritidsboende och friluftsliv. På land varierar förutsättningarna – från Skånes sandstränder via Gotlands klintkuster av kalksten till Stockholms skärgård med öar och skär av gnejs Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 206 och granit. I de mer tätbefolkade kustområdena i Skåne och Stockholms 7 län är trycket stort mot de attraktiva kustnära områdena. På Gotland och Öland är fritidssektorn och turismen viktig för den regionala utvecklingen. I Stockholms skärgård och i utsjön finns värdefulla områden för friluftslivet. Öresundsområdet är tätbefolkat och ett av de mest exploaterade områdena i Sverige. Där bedrivs tät fritidsbåtstrafik och turbåtsfiske. Längs Sveriges sydkust finns värdefulla naturmiljöer som utgör bas för friluftsliv, besöks- näring och aktiviteter som sportdykning och vrakdykning. Stora delar av Gotlandskusten har orörd och omväxlande natur som nyttjas för friluftsliv av både bofasta och turister. Längs kusten finns också många gamla och väl bevarade fiskelägen med höga kulturhistoriska värden. Ho- burgs bank, Salvorev och Gotska sandön är Sveriges viktigaste fågelområ- den i Östersjön, vilka tillsammans med Natura 2000-områden i kustzonen är viktiga mål för friluftsliv, rekreation och fågelskådning. Fritidsfiske är en betydande friluftsaktivitet i Östersjöområdet. Statistik vi- sar att svenskar spenderade ungefär 1,8 miljoner fiskedagar i Egentliga Öst- ersjön och Öresund under 2017 (Statistiska centralbyrån, 2018a). Fritidsfis- ket i Östersjön bedrivs i huvudsak kustnära. Gädda och abborre är fritidsfiskets mest fångade arter i Östersjön. Andra arter är torsk, sik och plattfisk (Sveriges lantbruksuniversitet, 2017a). Det bedrivs även trollingfiske efter lax, särskilt i Simrishamnsområdet men även utanför andra delar av Skånes och Blekinges kust. Rekreation i Västerhavet I Västerhavet ökar turismen och exploateringstrycket är högt i kustzonen. Under sommaren fördubblas befolkningen i Halland och femdubblas i nor- ra Bohuslän. Även båtlivet är omfattande och 27 procent av alla gästnätter för båtlivet i Sverige är förlagda till norra Bohuslän (Havs- och vattenmyn- digheten, 2015b). Hela kustzonen är viktig för regional utveckling när det gäller boende, friluftsliv och turism med aktiviteter som bad, dykning och fritidsbåtar. Kosterarkipelagen i Skagerrak har mycket högt friluftsvärde, vilket bland annat illustreras av Kosterhavets nationalpark. I Skagerrak finns stråk med omfattande fritidsbåtstrafik mellan Göteborgs- området och Jylland och Läsö i Danmark. Även i södra delen av havsplane- området, i Södra Västerhavet, sker omfattande fritidsbåtsaktivitet, vilket gör området till det med mest trängsel. Fritidsfiske är en betydande friluftsaktivitet i Västerhavet. Statistik visar att svenskar spenderade ungefär 1 250 000 fiskedagar i Västerhavets kust- och havsområde under 2017 (Statistiska centralbyrån, 2018a). Det mesta av fri- tidsfisket i Västerhavet antas ske kustnära. I Skagerrak sker en övervägande del av fisket med båt, medan det i Kattegatt är jämnt fördelat mellan båt och från land. Kvantitetsmässigt är makrill den i särklass viktigaste arten för fri- tidsfiske i Västerhavet. Andra arter är torsk, krabba hummer och plattfiskar (Sveriges lantbruksuniversitet, 2017a). Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 207 Anspråk 7 Rekreation i form av friluftsliv, fritidsfiske och turism har varierande behov i havet, bland annat avseende höga natur- och kulturvärden, god tillgäng- lighet och service, god vattenkvalitet samt ett rikt växt- och djurliv (till ex- empel starka fiskbestånd med naturlig storleksfördelning). Besöksnäringen förväntas fortsätta öka och kan därmed skapa förutsättningar för ytterligare utveckling längs kusterna. Detta kan även öka trycket på främst storstads- regionernas kustzoner och därmed påverka och påverkas av utvecklingen i havet. Mål Läs mer om friluftspolitiken på År 2012 fastställde riksdagen tio nationella mål för friluftslivspolitikens ge- Folkhälsomyndighetens och Na- nomförande, vilka ska uppnås till 2020. Dessa innebär att: turvårdsverkets webbplatser. • naturen ska vara tillgänglig för alla • personligt och ideellt engagemang står i centrum • allemansrätten värnas • det hållbara brukandet tar hänsyn till friluftslivets behov • kommunernas ansvar för den tätortsnära naturen är starkt • friluftslivet bidrar till landsbygdsutveckling och regional tillväxt • skyddade områden är en tillgång för friluftslivet • friluftslivet har en given roll i skolans arbete • fysisk aktivitet och avkoppling stärker folkhälsan • beslut om friluftsliv fattas med god kunskap. Riksintresseanspråk enligt 3 kapitlet miljöbalken Läs mer om riksintresseanspråken Med friluftsliv menas vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för väl- på Havs- och vattenmyndighetens befinnande och naturupplevelser. Riksintresseanspråken för friluftslivet webbplats. definieras som områden med stora friluftsvärden på grund av särskilda na- tur- och kulturvärden, där även möjligheter till fritidsfiske ingår. En viktig naturkvalitet för friluftslivet är variation i landskapet. Ett område bedöms vara av riksintresse för friluftslivet om dess natur- och/ eller kulturvärden och tillgänglighet för allmänheten gör att det är eller kan bli attraktivt för långväga besökare. Även andra områden kan vara av riks- intresse för friluftslivet om de är viktiga för många människors friluftsliv och nyttjas mycket. Det gäller framför allt de tre storstadsregionerna, där behovet av tätortsnära natur särskilt ska beaktas. Havs- och vattenmyndigheten beslutar om riksintressen för friluftsliv i ha- vet, enligt 3 kapitlet 6 § miljöbalken. Längs kusten finns riksintresseanspråk som indirekt kan beröras av verksamheter i havet. Riksintressen enligt 4 kapitlet miljöbalken Läs mer om riksintressen på Det finns även geografiskt avgränsade riksintresseområden för rörligt fri- Boverkets webbsida. luftsliv enligt 4 kapitlet 2 § miljöbalken, som riksdagen har beslutat. Dessa områden har så höga natur- och kulturvärden att de är eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 208 Karta 24. Rekreation: Riksintressen och riksintresseanspråk Havsplaneområden Riksintressen enligt 4 kap. MB Rörligt friluftsliv, 2 § Riksintresseanspråk enligt 3 kap. MB Friluftsliv, 6 § (Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten) Turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen ska 7 särskilt beaktas vid bedömning av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Avgränsningarna som anges i miljöbalken är övergripande och kan av- gränsas närmare i den kommunala översiktsplaneringen i dialog med länsstyrelsen. Utveckling av planeringsunderlag Det finns behov av ett samlat planeringsunderlag för rekreation ur ett lo- kalt perspektiv, enhetligt och samordnat mellan länen, så att den nationella havsplaneringen kan förhålla sig till lokala intressen. Internationellt samspel Det bedrivs intensiv fritidsbåtstrafik och fisketursverksamhet mellan Sve- rige och våra grannländer. Framför allt under sommaren kan det innebära att det blir trängsel och konkurrens om utrymme i olika havsområden. Miljö och klimat Miljöpåverkan Friluftsliv och turism innebär en mängd olika aktiviteter som i varierande utsträckning behöver tillgång till ett välmående hav och olika ekosystem- tjänster. Men samtidigt som turism och friluftsliv kräver ekosystemtjänster från naturen påverkar aktiviteterna också miljön negativt på flera sätt. Motordriven trafik på havet, från stora kryssningsfartyg till små motordriv- na fritidsbåtar, bidrar med utsläpp i havet. Fritidsbåtar kan påverka bottnar negativt genom mekaniskt slitage på värdefulla grundområden som ålgräs- ängar. Bryggor kan också medföra att ålgräsängar försvinner. Även andra transporter inom friluftsliv och turism använder sig i stor utsträckning av motordrivna transportmedel. Fritidshus och kommersiella boenden produ- cerar avloppsvatten som medför att kväve och fosfor läcker ut i havet. På så sätt påverkar även landbaserad turism och friluftsliv övergödningen i havet. Andra föroreningar i havet kommer från olika typer av båtfärg. Dessa för- oreningar finns i vattnet samt i bottensedimentet och ansamlas i fisk och skaldjur. Turism och rekreation vid och på havet bidrar även till det marina skräpet, som spolas i land eller lämnas kvar på stranden. Transportsyste- mens miljöeffekter i form av utsläpp, buller och förbrukning av ändliga re- surser kan till en del bokföras på turismen. Buller från vattenskotrar och andra motordrivna fritidsbåtar är ett växande problem. Sådana störande fritidsaktiviteter inverkar negativt på andra typer av turism och friluftsliv. Med ökande turism finns också risk att områden med höga naturvärden blir överexploaterade och att djur- och växtlivet påverkas negativt, till exempel vid ankring och intensiv användning av naturhamnar. Klimat Ökande turism kan medföra större utsläpp av koldioxid, eftersom många utlandsturister reser långa sträckor, ofta med flyg. Även kryssningstrafik och Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 210 båtliv med motorbåtar medför sådana utsläpp. Klimatförändringarna kan 7 påverka förutsättningarna för turism och friluftsliv på flera sätt. Ett varmare klimat kan på sikt hota isläggningen i Bottenvikens skärgård och förkorta de dubbla turistsäsonger man nu har, både sommartid och vintertid. Samtidigt kan ett varmare klimat på sikt göra det attraktivare att semestra i Sverige. Å andra sidan kan ökad nederbörd under sommaren verka i motsatt riktning. Förändringar av temperatur och salthalt i havet påverkar fiskbestånden och förutsättningarna för fritidsfiske. I norra Sverige kan havsnivåhöjning på- verka förhållanden vid kusten på mycket lång sikt. I Skåne, där det redan pågår landsänkning kan denna förstärkas och stranderosionen öka. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 211 Sjöfart 7 Sjöfarten är en global sektor av mycket stor betydelse för Sverige och berör över 90 procent av vår export och import mätt i volym och är viktig för transport av passagerare (Trafikverket, 2013). Fartygen rör sig främst i ett omfattande nätverk av farleder och fartygsstråk i Sveriges hav och större sjöar. Näringslivet är beroende av ett välfungerande transportsystem efter- som detta påverkar de geografiska transaktionskostnaderna. Sjöfarten är mest betydelsefull för den råvaruintensiva exportnäringen och de delar av näringslivet som exporterar stora volymer. Sjöfarten har vidare betydelse Planeringsmålen som relaterar till för det civila försvarets behov av en fungerande försörjning av Sverige med sjöfart är: varor och tjänster. • Skapa förutsättningar för hållbar sjöfart. Befintlig användning • Skapa förutsättningar för god tillgänglighet. Sveriges farledssystem delas in i fyra farledsklasser, där framför allt klass ett och två används av handelssjöfarten. Klass tre och fyra är avsedda för den mindre sjöfarten samt för fritidsbåtstrafik. För samtliga farleder finns restriktioner för hur stora fartyg som får framföras. De har olika standard på utmärkning som är anpassad efter aktuell trafik. Utomskärs finns utöver farlederna så kallade fartygsstråk som förbinder farlederna, utan utmärk- ning. Fartygsstråken kan ändras vintertid eftersom fartygen då tar den framkomligaste vägen med eller utan assistans av isbrytare. Fartyg rör sig även utanför de fartygsstråk som redovisas i planering eller som riksintres- sen. I realiteten kan sjötrafiken använda alla områden som inte har direkta restriktioner eller där det finns tekniska hinder. Ruttsystem Ruttsystem syftar till att minska olycksriskerna. Begreppet ruttsystem om- fattar bland annat trafiksepareringssystem (TSS), enkel- och dubbelriktade leder, rekommenderade leder, djupvattenleder och förbudsområden. FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO (International Maritime Organization), är det internationella organ som får inrätta och anta bestäm- melser om ruttsystem för den internationella sjöfarten. Ruttsystem är re- kommenderade men kan göras obligatoriska genom beslut av IMO. Dessa förändringar förhandlas med alla medlemsländer i IMO. Godsflöden Under 2017 uppgick godsvolymerna över kaj till ungefär 175 miljoner ton (Trafikanalys, 2018). Fyra femtedelar transporterades på lastfartyg och en femtedel på färjor. Göteborg är den största hamnen där 41 miljoner ton gods hanterades 2017. Godsflödena till och från Sverige berör särskilt de stora transoceana hamnarna vid Nordsjön och Engelska kanalen såsom Antwerpen, Hamburg och Rotterdam. Godstransporter med utrikes sjöfart har ökat under det senaste årtiondet medan inrikestransporterna har legat relativt konstant. Inrikes sjötransporter utgör under ett normalår cirka sju procent av de totala sjötransporterna, räknat som andel av godset. Petrole- umprodukter, mineraler samt kalk och cement är dominerande godsslag. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 212 Passagerartrafik 7 Även passagerartrafiken är av stor vikt. Utöver den viktiga passagerartrafi- ken mellan fastlandet och Gotland finns det ett stort antal internationella färjeförbindelser. Totalt reser cirka 26 miljoner passagerare årligen med sjö- fart i Sverige, vilket är ett par miljoner fler än antalet flygpassagerare. Sverige har färjeförbindelser med Norge, Danmark, Tyskland, Polen, Litauen, Lett- land, Estland, Ryssland och Finland. Hamnar Hamnarna i Sverige är viktiga logistiknoder i regionala, nationella och in- ternationella transportkedjor. I Sverige finns det över hundra hamnar, både allmänna och industrihamnar av varierande storlek, som hanterar gods och som fungerar som kombiterminaler för omlastning mellan sjöfart och väg och järnväg. Hamnarna fyller olika funktioner i transportsystemet vilket har styrt deras lokalisering och specialisering mot olika godstyper. EU har pekat ut kärnhamnar i TEN-T (Trans-European Transport Network) som anses vara strategiskt viktiga och särskilt prioriterade och som knyter an till det europeiska stomnätverkets nio korridorer. Fem av dessa kärnham- nar ligger i Sverige och tillhör Skandinavien-Medelhavs-korridoren: Luleå, Stockholm, Göteborg, Malmö/Köpenhamn (CMP) och Trelleborg. Därutö- ver ingår 21 svenska hamnar i det övergripande TEN-T nätverket (Närings- departementet, 2018). De tio största hamnarna i Sverige svarar för cirka två tredjedelar av godsomsättningen (Trafikverket 2013). Figur 38. Totala flöden i ton per år med sjöfart (blå), på järnväg (grön) och på väg (röd). (Källa: Trafikanalys 2016.) Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 213 Sjöfart i Bottniska viken 7 Många stora och viktiga industrier i Norrland använder sjövägen för sina transporter, med trafik till både svenska och finska hamnar innan merpar- ten av godset når slutanvändaren i Centraleuropa eller i Storbritannien. Samtidigt råder särskilda förutsättningar vintertid i Bottenviken med tjock och omfattande havsis. Under en normal eller hård isvinter täcks hela norra Östersjön och mellersta Östersjön av is. Detta påverkar förutsättningarna för sjöfarten som behöver stora ytor och tillgång till alternativa fartygsstråk för att säkra framkomligheten. Sjöfarten har begränsat manöverutrymme i Norra Bottenhavet och Norra Kvarken och är indelad i ett trafikseparerings- system (TSS) på grund av djupförhållandena och den smala passagen. Sjöfart i Östersjön Sjöfarten är betydande i hela Östersjön. Längs Östersjöns kust återfinns flera viktiga hamnar. Sjötrafiken går både till fastlandskusten, till Gotland och vidare norrut eller söderut, till både svenska och utländska hamnar. Väster om Gotland går framförallt trafik med svenska destinationer medan inter- nationell trafik till och från Finska viken och Baltikum dominerar söder och öster om Gotland. För fartygstrafiken till och från Östersjön finns det tre alternativa sjövägar; Öresund, Kielkanalen och Stora Bält. Det mest trafikerade sjöfartsstråket i Östersjön är Öresunds-rutten som går genom Södra Östersjön längs Sveri- ges sydkust i system med trafiksepareringar. Sjöfart i Västerhavet Sjötrafiken är omfattande i hela Västerhavet, även nära kusten, och det finns flera hamnar med stor betydelse för svensk utrikeshandel. En betydande del av trafiken till och från Östersjön tar sig genom Kattegatt och Öresund. Ge- nom Skagerrak sträcker sig därefter fartygsleder vidare ut i Nordsjön och världshaven. I Kattegatt är sjötrafiken viktig och omfattande eftersom området är en av endast två vägar in till Östersjön för stora fartyg. Sjöfartsstråken finns ut- bredda i hela havsområdet med flera stråk från norr till söder och in i ham- narna längs kusterna, både på svenska och danska sidan. I söder, utanför Stora och Lilla Middelgrund, finns vägvalet Öresund eller Stora Bält som båda begränsar vilken höjd och vilket djup fartygen kan ha. Stora Bältbron begränsar höjden. För att garantera säker sjöfart genom de grunda vattnen i Kattegatt beslutades 2018 om nya trafiksepareringsregle- ringar på båda sidor om utsjöbankarna (International Maritime Organiza- tion, 2018). Åtgärderna trädde i kraft under 2020. I Västerhavet finns Sveriges två största hamnar, Göteborgs hamn och Brof- jordens hamn. Sjöfarten finns därför inom hela havsplaneområdet med flera fartygsstråk från Oslo i norr till Kattegatt i söder samt in mot kusten och ut förbi Skagen mot Nordsjön. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 214 Anspråk 7 Fartygsstorleken och godsvolymerna har de senaste årtiondena ökat kraf- tigt i svenska hamnar samtidigt som antalet fartyg har minskat. Godstran- sporterna fortsätter att öka för alla trafikslag, men transporter med sjöfart är de som ökar mest, med 2,3 procent per år under perioden 2018 – 2029. Detta innebär en sammanlagd ökning på nästan 30 procent till 2029. Av den nationella godstransportstrategin framgår dessutom att en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart ska främjas. Detta är en del av en pågående utveckling för hållbar sjöfart i syfte att minska miljöbelast- ningar från transporter. Den yta som behövs för sjöfart på och över havet är idag hårt belastad. Sjö- fart bedrivs i alla områden som havsplanerna omfattar och har i sin helhet betydligt större behov än havsplanernas områden med användning sjöfart. Sjöfarten förväntas öka i framtiden varför bevarande av befintliga särskilt utpekade ytor är av mycket stor vikt för att säkra framkomlighet och till- gänglighet. Förändrade handelsmönster och krav på nya förbindelser kan på sikt öka behoven för särskilt utpekade ytor. Teknikutveckling Ny teknikutveckling är svår att planera för i dagsläget. Automatiserade far- tyg och fartyg med andra utformningar och bränslen är under utveckling. En övergång till fler fartyg som använder flytande naturgas (LNG), metanol eller andra alternativa bränslen kan bidra till ett minskat beroende av olja. Detta kan innebära att vissa hamnar behöver byggas om eller att trafikinten- siteten till bunkerhamnar med LNG intensifieras. Det sker även en elektri- fiering, bland annat går elfärjor mellan Helsingborg och Helsingör. Det pågår utveckling av system för trafikstyrning och navigering, inkl. rut- toptimering (STM - Sea Traffic Management). Systemen syftar till att höja säkerheten, minska miljöpåverkan och öka effektiviteten till sjöss. Genom informationsdelning i realtid där alla parter tar del av varandras rutter, in- tentioner och planer uppskattas bland annat antalet grundstötningar och kollisioner minska med över 60 procent (Sjöfartsverket, 2018 & STM, 2019). Framtiden Nya krav som medför högre transportkostnader kan påverka sjöfartens ut- veckling. Kryssningstrafiken på Östersjön fortsätter att öka med fler och större fartyg. Utvecklingen inom världssjöfarten innebär att fartyg som an- löper svenska hamnar blir längre, bredare och mer djupgående, vilket även ökar säkerhetskraven på farlederna. Investeringsbehovet har ökat väsent- ligt under senare år, på grund av brister med avseende på säkerheten vid hamnar och anslutande farleder och behovet kan förväntas öka ytterligare i framtiden. Åtgärder som kan bli aktuella är framför allt fördjupning och breddning (Trafikverket 2013). Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 215 Karta 25. Sjöfart: Riksintresseanspråk och andra anspråk Havsplaneområden Riksintresseanspråk för sjöfart, 3 kap. 8 § MB C ! Hamn Befintlig farled Djupa och skyddade områden Planerad/framtida farled Ankarplats (Trafikverket) Andra anspråk för sjöfart Sammanställning av övriga anspråk Ruttsystem IMO Förbudsområde !!!! !!!!!!! !!!!!!! !!!!!!! Djupvattenled !!! Kusttrafikzon Uppmärksamhetsområde Rekommederad rutt Cirkulationsplats Trafikstråk Trafiksepareringszon Dubbelriktad led (Havs- och vattenmyndigheten, Helcom, Transportstyrelsen) Riksintresseanspråk enligt 3 kapitlet miljöbalken 7 Trafikverket beslutar om riksintressen för anläggningar för kommunikatio- ner för sjöfart, väg, järnväg och luftfart enligt 3 kapitlet 8 § miljöbalken. Anspråken avser befintliga, planerade och framtida anläggningar. Utpekade riksintressen för sjöfart består av fartygsstråk i förbindelse med Läs mer om riksintresseanspråken varandra och med ett internationellt nät vars sträckning och omfattning be- på Trafikverkets webbplats. stäms av rutter som slagits fast av IMO och Helcom samt av RAIS-analyser av faktiska fartygsrörelser. Andra anspråk I havsplaneringsprocessen har det identifierats fartygsstråk som ansluter till fartygsstråk till våra grannländer. Internationellt samspel En stor del av sjöfarten är internationell och en heltäckande bild av sjöfarten i Sveriges vatten förutsätter samarbete med grannländerna. Fartygsstråk och trafiksepareringar är i stora delar gemensamma för Sve- rige, Finland och Danmark, men även stora internationella fartygsstråk går genom svenskt vatten. Juridiska förutsättningar Regleringen av sjöfarten utgår från havsrättskonventionen (SÖ 2000:1) och konventioner under Internationella sjöfartsorganisationen, IMO. I territo- rialhavet har Sverige suveränitet, vilket innebär som utgångspunkt obegrän- sad rätt att reglera olika verksamheter, med undantagför rätten till oskadlig genomfart för utländska fartyg. Sverige har dock viss rätt att reglera tra- fiken inom territorialhavet, bland annat farleder och trafiksepareringssys- tem. Denna rätt måste dock utövas med hänsyn till bland annat IMO:s re- kommendationer. Inom Sveriges ekonomiska zon gäller istället friheten till sjöfart. Utöver sina suveräna rättigheter, har kuststaten inom den exklusiva ekonomiska zonen dock jurisdiktion i vissa avseenden, bland annat för att skydda och bevara den marina miljön. Då kuststaten utövar sina rättigheter och skyldigheter ska den visa skälig hänsyn till andra staters rättigheter och skyldigheter, bland annat friheten till sjöfart. Hänsyn behöver även tas till regelverket under IMO. Förändringar av internationella farleder av miljö- skäl kan ändå vara möjliga om de beslutas av IMO. Miljö och klimat Miljöpåverkan Sjöfarten påverkar omgivningen genom utsläpp till både luft och vatten. Under ett fartygs drift släpps gaser ut i luften, smörjmedel och oljor från propellerhylsor läcker ut i havet, avfall från toalett, rengöring och kök an- samlas och måste tömmas. Främmande arter sprids genom barlastvatten och påväxt, drift och olyckor orsakar utsläpp av olja och kemikalier i vattnet som ibland även når land. Små, kontinuerliga utsläpp utgör den största de- len av oljeutsläppen i Östersjön. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 217 Sjöfarten påverkar också havsbotten och kustlinjen mera direkt i anslutning 7 till farleder och hamnar, till exempel genom erosion och muddring, vilket kan ge störningar eller riskera att miljögifter frigörs. Även dumpning av muddermassor kan ge miljöpåverkan. På senare år har medvetenheten ökat om fartygstrafikens påverkan på mil- jön genom alstrande av undervattensbuller och forskningen på området har intensifierats. Det har konstaterats att framför allt marina däggdjur och fisk kan påverkas av ljud och bli bortträngda från områden, men det finns fort- farande stora kunskapsluckor om hur kontinuerligt lågfrekvent ljud påver- kar marina organismer på längre sikt. De flesta bestämmelser som gäller sjöfarten med syfte att skydda miljön är internationella. Möjligheterna till nationell särreglering är små. Internatio- nella sjöfartsorganisationen IMO har pekat ut Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde (sk. PSSA – Particularly Sensitive Sea Areas) inom vilket specifika åtgärder kan vidtas. Dessa åtgärder omfattar trafikstyrning, striktare tillämpning av krav på utsläpp och krav på utrustning (Transport- styrelsen, 2016). Klimat Sjöfarten påverkar klimatet genom utsläpp av växthusgaser på grund av användningen av fossila drivmedel. Samtidigt finns det ofta fördelar med att flytta transporter från väg till sjötransporter och på så sätt minska klimatpåverkan. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 218 Utvinning av mineral 7 Befintlig användning Sandutvinning innebär att fraktioner av sand och grus utvinns ur havsbot- ten för att främst användas i produktionen av byggnadsmaterial, eller för strandfodring. För närvarande finns det i Sverige ett tillstånd för sand-, grus- och stentäkt och det är för Ystads kommun. Under tio år från april 2011 kan kommunen utvinna totalt 340 000 m³ sand, grus och sten inom ett Planeringsmålet som relaterar till specificerat område för strandfodring vid Ystads Sandskog och Löderups utvinning av material är: Strandbad. Sanden används för att motverka pågående kusterosion i när- • Skapa beredskap för eventuell området. Tillståndet för Ystad kommun anger fyra årsangivna utvinnings- framtida utvinning av mineraler och för koldioxidlagring. tillfällen inklusive mängd samt ställer krav på upprättande av miljökontroll- program efter varje uttag. Marin sandtäktsverksamhet bedrivs vanligen genom sandsugning med släpsugningsteknik. Det innebär att ett fartyg med utrustning släpar ett sugrör, som kan liknas vid ett dammsugarmunstycke, längs havsbotten. Munstycket suger upp ett jämnt lager av sand från havsbotten. Spåren efter sandsugningen är en till tre meter breda och upp till en halv meter djupa. Släpsugningstekniken följer riktlinjerna från det internationella havsforsk- ningsrådet, ICES, avseende hur täktverksamheten ska utföras för minimal miljöpåverkan. Det uppfodrade materialet lastas ombord på fartyg. Farty- gen som normalt sett bedriver verksamhet i Östersjön lastar maximalt 8000 ton, men det finns fartyg som kan lasta upp till 50 000–80 000 ton (Sveriges geologiska undersökning, 2017a & 2018d). Anspråk Ett alternativ till naturgrus från land är att nyttja marina förekomster av sand och grus. Utvinning av sand och grus kan vara av stor betydelse för produktion av byggnadsmaterial, betong och betongvaror. De områden, där marin sand och grus delvis kan ersätta naturgrus, är de kustnära regioner som har stor förbrukning av naturgrus och samtidigt har små tillgångar av naturgrus på land och som förväntas fortsättningsvis vara expansiva inom byggande och industri. För dessa regioner kan marin sand och grus vara ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart alternativ till natur- grus på land. Hållbarheten påverkas dock i hög grad av avstånd mellan ut- vinnings- och användningsområdena, samt tillhörande transportkostnader (Sveriges geologiska undersökning, 2017a). Stockholm–Mälardalen, Skåne samt Göteborg och Västra Götaland är de mest aktuella regionerna för användning av marin sand och grus som en del i materialförsörjningen. Behovet av material i dessa regioner gör att ma- rin sand och grus kan konkurrera med marknadspriset på naturgrus från täkter på land. Inom dessa regioner finns även hamnar som har möjlighet att ta emot, förvara samt förädla marin sand och grus samt transportera vidare materialet med lastbil och tåg. Förutom användningsområden inom anläggningsindustrin finns också intresse att använda marin sand och grus som kusterosionsskydd via strandfodring. Denna användning är aktuell främst i södra Sverige, som drabbas hårdast av kusterosion. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 219 Som en del i genomförandet av den svenska maritima strategin fick Sveriges 7 geologiska undersökning, SGU, 2017 ett uppdrag av regeringen, att i samråd med Havs- och vattenmyndigheten se över under vilka förutsättningar och till vilka kostnader utvinning av grus och sand till havs skulle kunna ge- nomföras. Syftet var att utreda hur ett eventuellt uttag kan ske på ett långsik- tigt hållbart sätt och vara en del i den lokala och regionala materialförsörj- Områden som är intressanta ningsplaneringen. Nio geografiska områden har genom uppdraget utretts för sanduttag som intressanta för utvinning av marin sand och grus (Sveriges geologiska De områden som är mest lämpliga undersökning, 2017a). för sanduttag uppfyller kraven nedan. Grunda, biologiskt känsliga Fyra av de nio områden på svensk kontinentalsockel har identifierats som hårdbottnar som ligger kustnära mest lämpliga för sanduttag mot bakgrund av naturvärden, biologiska och undviks (Sveriges geologiska geologiska faktorer, tekniska egenskaper samt sedimentdynamik. Dessa fyra undersökning 2017a). områden är Sandflyttan, Sandhammar bank och Klippbanken i södra Öst- • Är belägna i sluttningar och ersjön samt Svalan och Falkens grund i Bottenviken. Lämpligheten avser svackor djupare än den fotiska zonen. valda delar av dessa områden. Området vid Sandflyttan ligger inom ett Na- • Är uppbyggda ända till bot- tura 2000-område. tenytan av större och mäktiga- I redovisningen anges exempel på förutsättningar som ska vara uppfyllda re sand- och grusavlagringar. för att täktverksamhet ska kunna påbörjas. Innan en täktverksamhet kan • Har ett bottensubstrat som utgörs huvudsakligen av frak- komma till stånd behöver ett område utvärderas noggrant, bland annat när tionerna sand och grus. det gäller fysiska, arkeologiska och biologiska aspekter. För att säkerställa • Har en så pass hög rörelse att inte negativa effekter uppstår av en eventuell täktverksamhet är det nöd- i bottenvattnet att en stor vändigt att den kontinuerligt utvärderas med hjälp av lämpliga kontrollpro- transport och ackumulation av sand och grus förekommer på gram. I redovisningen finns även förslag till riktlinjer för hur täktverksam- botten. het ska utföras. • Är belägna så pass långt från När det gäller sandtäkt i ett Natura 2000-område får sådan verksamhet en- kusten att risken för en ökad kusterosion är försumbar. dast ske om den är förenlig med 7 kapitlet 28a-29 §§ miljöbalken. Riksintresseanspråk enligt 3 kapitlet miljöbalken Sveriges geologiska undersökning, SGU, beslutar om riksintressen för ut- vinning av marin sand och grus, enligt 3 kapitlet 7 § miljöbalken. I dagsläget finns inga riksintresseanspråk. Dock ska, enligt 3 kapitlet 7 § första stycket miljöbalken, mark- och vat- tenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Utveckling och trender Intresset ökar för att undersöka möjligheterna att tillgodogöra sig sand, grus och sten från kontinentalsockeln för byggnation, infrastruktur och strand- fodring. Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet innebär att natur- grusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet ska bevaras. Det medför att uttag av naturgrus- avlagringar på land för användning i materialförsörjningen behöver minska. Kustexploatering och klimatförändringar kan medföra ett ökat behov av strandfodring. Denna problematik har hittills varit särskilt tydlig i sydöstra Skåne. Sand- och grusutvinning på land kommer allt oftare i konflikt med dricksvattenförsörjning. Samtidigt innebär import av marin sand en miljö- påverkan som är svår att kvantifiera och kontrollera. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 220 Karta 26. Utvinning av material: Anspråk Havsplaneområden Möjliga områden för sandutvinning Mest lämpliga områden Andra möjliga områden (Sveriges geologiska undersökning) Utvinning av mineral i havet diskuteras på flera ställen i världen, inklusive 7 Europa. I Östersjöområdet har diskussionen om utvinning av järn-mangan- noduler diskuteras sedan länge där främst Ryssland varit en aktiv part. Det pågår ett treårigt EU-projekt (2019-2021), Seabed Mineral Deposits in Eu- ropean Seas: Metallogeny and Geological Potential for Strategic and Critical Raw Materials (MINDeSEA), vars syfte är bland annat att ta fram kartun- derlag över förekomsten av mineraler i Europas hav inklusive Östersjön och Västerhavet. Sveriges geologiska undersökning deltar i projektet (GeoERA, 2019). Detta och annat kunskapsunderlag behövs för eventuell framtida pla- nering för uttag av mineraler i havsområden. Utvinning av dricksvatten i havet är en verksamhet under utveckling i Öst- ersjön. Det finns redan avsaltningsanläggningar, så kallade bräckvattenverk, i Sandvik på Öland och i Kvarnåkershamn på södra Gotland. Syftet är bland annat att tillgodose dricksvattenbehovet, då grundvattennivåerna under vissa perioder under senare år nått kritiskt låga nivåer. Internationellt samspel Sandutvinning sker i flera av Sveriges grannländer. Dansk sandutvinning i södra delen av Kattegatt och Öresund sker i särskilt nära anslutning till svenskt vatten. Det senare kommer dock avvecklas i takt med att givna till- stånd i Öresund löper ut, eftersom Danmarks regering i november 2018 beslöt att stoppa möjligheten att söka nya tillstånd i Öresund (Folketinget, 2018). Inom polskt och ryskt kontinentalsockelområde i Östersjön utvinns olja och gas. Även Lettland och Litauen har i sina kontinentalsockelområden fyndigheter men ingen utvinning sker i dagsläget. Litauen har för närva- rande inga planer på att öppna marina områden för prospektering och ut- vinning. Lettland har delat ut prospekterings- och utvinningstillstånd men ännu har ingen provborrning eller utvinning på lettisk kontinentalsockel skett (Sveriges geologiska undersökning, 2017b). I Sverige finns det ingen laglig möjlighet att få tillstånd till utvinning av fossila bränslen i svenskt sjöterritorium eller ekonomisk zon eftersom Sverige inte heller införlivat de delar av EU:s offshoredirektiv som rör tillstånd för gas- och oljeutvinning. Juridiska förutsättningar Beroende på omfattning och möjligheten att betydande skadeverkningar uppstår ger regeringen eller Sveriges geologiska undersökning (SGU) till- stånd till sand-, grus- och stentäkt inom allmänt vatten på kontinental- sockeln enligt kontinentalsockelförordningen (1966:315). SGU utövar även tillsyn av efterlevnaden av föreskrifter och villkor för tillstånd enligt konti- nentalsockellagen. Om sandutvinning medför ett ingrepp i en fornlämning krävs även tillstånd enligt 2 kap. 12 § kulturmiljölagen (1988:950). När man vill utvinna sand bör man därför ta reda på om arbetsföretaget berör någon fornlämning och samråda med länsstyrelsen. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 222 Miljö och klimat 7 Naturgrusutvinning på havsbotten innebär att sediment avlägsnas med till- hörande bottenfauna och bottenflora. Utöver den direkta negativa påverkan på botten kan det också ge negativa effekter på fågel- och fiskpopulationer samt andra marina djur som normalt livnär sig på dessa resurser. Störningar i äggläggningen kan uppstå hos lekande fisk, som befinner sig i ett sådant område. Återhämtningen av bottenfauna och bottenflora efter utvinning sker vanligtvis på några månader eller år, men det finns betydande variation mellan olika livsmiljötyper. Internationella havsforskningsrådet (ICES) och många av dess medlemsländer har utformat riktlinjer för hur exempelvis täktverksamhet ska utföras för att orsaka minimal miljöpåverkan (ICES, 2016). Uttag av marin sand och grus kan även leda till olika fysiska förändringar i kustzonen och orsaka strandförlust, minska det naturliga skyddet mot kus- terosion och påverka ström- och bottenförhållanden. Vid marin sandutvin- ning bör åtgärder vidtas för att minimera risken för bildande av depressio- ner (bottenområde med större djup än omgivande botten) där det finns risk för utveckling av syrebrist i bottenvattnet. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 223 Vattenbruk och blå bioteknik 7 Vattenbruk är odling av alla slags djur och växter i vatten såsom fisk, kräftor, musslor och alger. Blå bioteknik handlar om att utforska och utnyttja olika marina organismer för att utveckla nya produkter. Vattenbruket i Sverige omfattar odling av fisk, skaldjur och alger. Sveriges goda vattentillgångar ger förutsättningar för vattenbruk på flera håll runt om i landet. Samtidigt är närsaltbelastningen hög i flera havsområden, vil- ket begränsar möjligheten att etablera kassodling av fisk i områdena. Planeringsmålet som relaterar till vattenbruk och blå bioteknik är: Odling av mikro- och makroalger har potential att producera produkter • Skapa beredskap för framtida som oljor, vitaminer och speciella proteiner. Dessa kan på sikt utgöra in- etablering av hållbart vatten- bruk. gredienser för livsmedel, djurfoder, mediciner eller bränsle. Odling av alger, sjöpungar och musslor kan samtidigt bidra till förbättrad havsmiljö genom näringsupptag. Sammantaget kan detta bidra till både utveckling av blå bio- ekonomi och ge miljönytta. Befintlig användning I Bottniska viken bedrivs vattenbruk idag enbart nära kusten och inte inom havsplaneområdet. Odlingarna finns framför allt längs Höga kusten och omfattar tio odlingar för regnbåge. Odlingarna svarar för merparten av den svenska havsbaserade matfiskodlingen. I Östersjön finns ett begränsat vattenbruk. Odlingen sker i kustvattnet och inte inom havsplaneområdet. För Östersjön är det särskilt intressant med vattenbruk som även bidrar till förbättrad havsmiljö genom till exempel nä- ringsupptag då havsområdet är övergött. Blåmusslor och alger är exempel på arter som kan vara aktuella under vissa förutsättningar. Blåmusslor kan utgöra bas för produktion av djurföda. Utanför Söderköping finns en odling för musslor som miljöåtgärd. I Västerhavet odlas framförallt blåmusslor för konsumtion, men det finns även en testodling av makroalger. Det pågår även forskning kring odling och användning av sjöpungar. Anspråk I dag pågår forskning och teknikutveckling både vad gäller olika arter och odlingsmetoder. I framtiden kan det bli aktuellt med odlingar i utsjön. I dagsläget finns ingen samlad kartläggning av möjliga geografiska utveck- lingsområden för vattenbruk i planområdena. Forskare på Kungliga tek- niska högskolan har emellertid gjort en lokaliseringsstudie om makroalger på västkusten (J-B E. Thomas et al, 2019). I den nationella strategin för vat- tenbruk (Jordbruksverket, 2012) är ett av målen att en majoritet av Sveriges kommuner identifierar och inkluderar lämpliga platser för vattenbruk i sina översiktsplaner. Sådana nya underlag tillsammans med utvecklad odlings- teknik kan bli planeringsförutsättningar för vattenbruk i havsplaneområ- dena på sikt. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 224 Allmänt intresse för vattenbruk 7 Miljöbalken innehåller inga bestämmelser om riksintressen för vattenbruk, men anger vattenbruk som ett allmänt intresse. Enligt 3 kapitlet 5 § första stycket miljöbalken ska vattenområden som har betydelse för vattenbruk så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näring- ens bedrivande. Utveckling och trender Medvetna konsumenter som efterfrågar innovativa, miljöanpassade och nyttiga alternativ, skapar utvecklingspotential för odling av marina livs- medel. Algodling är en bransch under tidig utveckling i Sverige. Odling av makroalger är en stor och växande marknad globalt sett och det finns god potential för att denna typ av odling ska kunna växa även i Sverige. Tek- nikutveckling för odling av musslor och sjöpungar pågår, med bland annat nedsänkta odlingar som är mindre känsliga för våg- och ispåverkan. Den typen av odling kan på sikt bli aktuell även utomskärs till havs. Genom ökad kunskap och utveckling av blå bioteknik kan det i framtiden bli aktuellt med utvinning av genetiska resurser för användning inom an- dra industriella områden eller som läkemedel (Europeiska kommissionen, 2019). Internationellt samspel Det internationella samspelet avser framför allt marknadsutveckling för od- lad fisk, tillgång till foder och i vilken mån den gemensamma havsmiljön tål utökad fiskodling. Juridiska förutsättningar Det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att anlägga och driva en fiskodling enligt 2 kapitlet 16 § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Med fiskodling avses även odling av vissa vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräftdjur, jämför 4 § fiskelagen (1993:787). En fiskodling (dock inte en skaldjursodling) kan också vara anmälnings- eller tillståndspliktig som miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet miljöbalken. Ärendet prövas enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) av länsstyrel- sen eller om den är anmälningspliktig av berörd kommun beroende på hur mycket foder som förbrukas i odlingen. Miljö och klimat Miljöpåverkan Fiskodling i öppna system påverkar miljön negativt genom tillskott av nä- ringsämnen från odlingen, risk för rymningar och smittspridning, samt genom att olika kemikalier används vid odlingen och når den omgivande miljön. Musselodling har mindre negativ miljöpåverkan framför allt för att den be- gränsas lokalt. Direkt under och strax runtomkring odlingen kan det bli en ökad organisk belastning och ibland även lokal syrebrist i sedimentet. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 225 Musslornas konsumtion av mikroalger innebär dock att näring tas upp ur 7 havet, vilket kan reducera övergödningen. Miljöpåverkan vid odling av alger har efter miljöundersökningar bedöms som liten. Däremot kan de synas från land och ta plats i öppet hav (Grön- dahl, 2018). Klimat I Skandinavien odlas främst kallvattenkrävande laxartad fisk. Ett varmare klimat med varmare havsvatten kan inverka negativt på förutsättningarna för odling av dessa arter. Andra arter, till exempel gädda, gös och abborre, gynnas å andra sidan av högre vattentemperatur. Sjukdoms- och parasit- trycket kan också tänkas öka vid högre vattentemperaturer. Utsläpp i havet och ökande koldioxidhalt i atmosfären bidrar till att försura havsvattnet, vilket skulle kunna innebära problem för odling av musslor och ostron, ef- tersom inlagring av kalk försvåras. Ändrade väderförhållanden kan påverka odlingar genom vind- och vågpåverkan. Klimatförändringar som påverkar saltvatteninströmningen i Östersjön och Bottniska viken kan få stora kon- sekvenser för vattenbruk i dessa områden. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 226 Yrkesfiske 7 Yrkesfisket, det vill säga det kommersiella fisket som förser konsumenter och fodertillverkare med fisk, bidrar även till arbetstillfällen och till att upp- rätthålla kustsamhällens identitet och livskraft. Yrkesfisket och dess kring- verksamheter stärker också den lokala kulturmiljön som kulturbärare på många platser och skapar i många fall attraktionskraft för turism. Fisket bedrivs mer eller mindre intensivt i alla Sveriges havsområden. Det finns en dynamik i fisket som gör att fisketrycket varierar både geografiskt och över tid. Småskaligt fiske i Sverige bedrivs normalt inom mer begränsade Planeringsmålet som relaterar till områden nära kusten på grund av fartygens kapacitet och fiskeinriktning, yrkesfiske är: medan annat fiske är mer dynamiskt och rör sig över större områden, även • Skapa förutsättningar för ett områden utanför svenskt territorialhav eller ekonomisk zon. Var fiske be- hållbart yrkesfiske. drivs varierar mellan säsongerna, men beror också på hur fiskemöjlighe- terna utvecklas över tid, det vill säga hur fiskbestånden och regleringen av dessa utvecklas. Befintlig användning Svenskt fiske bedrivs mer eller mindre intensivt i Östersjön inklusive Bott- niska viken samt i Västerhavet, men periodvis även längre bort i Nordsjön och Norska havet. I Bottniska viken är yrkesfisket säsongsmässigt präglat utifrån isperioder. Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet har olika fysiska och ekologiska förutsättningar för förekomst av marina djurarter såsom fisk och skaldjur, vilket i sin tur påverkar fisket. Bottniska vikens och Östersjöns ekosystem har en relativt enkel struktur med få dominerande arter vilket även gör eko- systemen extra känsliga. Många av arterna här lever nära sin toleransgräns för salthalt och kan vara speciellt känsliga för påverkan. Västerhavet uppvi- sar däremot en stor biologisk mångfald med högre produktivitet i närings- kedjans alla led. I Bottniska viken och Östersjön förändras sammansätt- ningen av arter från söder till norr som en följd av minskande salthalt, vilket innebär att andelen marina arter minskar. Flera viktiga fiskarter, till exempel sill/strömming och skarpsill förekommer i alla tre områdena, medan andra är unika för respektive område. Torsk förekommer i både Västerhavet och Östersjön. Det kustnära yrkesfisket är drabbat av sälar och skarv. Sälar orsakar ska- dor på redskap, och såväl sälar som skarv konkurrerar om fiskefångsterna. I vissa områden är det periodvis omöjligt att bedriva ett lönsamt fiske. I syfte att kontrollera säl- och skarvpopulationerna bedrivs det skyddsjakt på båda arterna. Enligt jaktförordningen (1987:905) får Naturvårdsverket, efter hörande av Havs-och vattenmyndigheten och efter bedömning om det är vetenskapligt befogat ur ett ekosystemperspektiv, besluta om licensjakt på gråsäl. Bestämmelserna upphör att gälla den 1 januari 2022. I såväl svenskt territorialhav som i ekonomisk zon förekommer fiske från andra EU-länders fartyg. Samtidigt landar svenska fiskefartyg ofta sina fångster i utländska hamnar i Östersjö- och Västerhavsregionerna. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 227 Yrkesfiske i Bottniska viken 7 Yrkesfisket i Bottniska viken bedrivs mest småskaligt och är geografiskt utspritt, med den största koncentrationen i Södra Bottenhavet. Fisket är glest i utsjön, men tätare i de kustnära vattnen. Det kustnära fisket i Södra Bottenhavet sker mest med passiva redskap. Ett tidvis intensivt fiske efter framförallt sill/stömming bedrivs kring utsjöbankarna och i havsområdets sydöstra delar. Pelagiskt fiske är fiske på arter Det yrkesfiske som bedrivs i norra Bottenhavet är begränsat och sker med som lever i öppna havet, inte i kustvatten eller i bottenskikt. passiva redskap och i kustnära miljöer, med inslag av pelagiskt fiske i de Demersalt fiske är fiske närmast södra delarna av norra Bottenhavet. botten, till exempel med bottentrål. Surströmming och rom från siklöja är två välkända produkter från Bottniska viken. Strömmingsfångsterna landas lokalt. Fisket efter siklöja sker utanför havsplaneområdet närmare kusten. I Bottniska viken pågår även finskt fiske efter strömming i svenskt territorialvatten och i svensk ekonomisk zon. Löv- skärs hamn i Luleå och Norrsundets hamn strax norr om Gävle är viktiga landningshamnar i Bottniska viken (Havs- och vattenmyndigheten, 2018d). Yrkesfiske i Östersjön Fiskförvaltningen Fisket i Östersjöns havsplaneområde utgör en stor andel av det svenska yr- kesfisket både värdemässigt och sett till fångstmängd. Fisket bedrivs av fis- För att undvika att fiskresursen keföretag hemmahörande främst på ostkusten, men även en del fartyg från överutnyttjas finns det ett omfat- tande regelverk som rör fisk- västkusten. förvaltningen, där yrkesfiskets De ekonomiskt och kvantitetsmässigt viktigaste arterna över tid i Östersjön fiskeinsats såväl som dess fiskeut- tag begränsas. För att få fiska är skarpsill, sill/strömming och torsk. Andra arter i det kommersiella fisket, yrkesmässigt i havet krävs fiskeli- men av avsevärt mindre betydelse, är skrubbskädda och piggvar. Det före- cens och särskilt tillstånd för vissa kommer också ett kustnära ålfiske. Fisket bedrivs både passivt, med till ex- fisken. Det finns begränsningar om var, när och hur fiske får ske. För empel nät, och aktivt med trål. I Öresund bedrivs endast fiske med passiva de viktigaste kommersiella arterna redskap. De största fångsterna av sill och skarpsill kommer från ett område finns fastställda årliga kvoter på söder om Gotland, mellan Polen och Sverige, medan torsk till största delen EU-nivå som fördelas till medlems- fångas i Hanöbuktsområdet. länderna. För att få stabilitet och långsiktighet i förvaltningen finns Torsk används som livsmedel, medan strömming och skarpsill till största ett system med förvaltningsplaner delen går till framställning av fiskmjöl och fiskfoder. Viktiga landningsham- för vissa fiskbestånd vars geogra- fiska omfattning ofta sträcker sig nar är Västervik i Småland, Byxelkrok på Öland, Ronehamn på Gotland, över flera länders vatten. Nogersund och Karlskrona i Blekinge samt Simrishamn och Trelleborg i I Sverige finns en särskild trål- Skåne. Stora kvantiteter landas även i Danmark (Havs- och vattenmyndig- gräns innanför vilken det inte är heten, 2017a & 2018d). tillåtet att tråla, med undantag för så kallade trålfiskeområden. Yrkesfiske i Västerhavet I Bottniska viken, Östersjön och Skagerrak går gränsen vid fyra På västkusten finns en lång tradition av att nyttja och hantera fisk och skal- nautiska mil från baslinjen. I Kat- djur från havet. Yrkesfiske är viktigt såväl regionalt som lokalt och bidrar tegatt går gränsen vid tre nautiska till kustsamhällens identitet och livskraft genom såväl fisket i sig som fis- mil från kustlinjen. I Öresund är det överhuvudtaget inte tillåtet kets betydelse för landbaserade näringar som fiskberedning, varvsindustri, att tråla. Det finns även ett antal hamnverksamhet och redskapstillverkning. Även besöksnäringen gynnas av fiskfredningsområden utmed hela ett levande lokalt yrkesfiske. den svenska kusten och längre ut i Östersjön och Kattegatt där I Västerhavet är yrkesfisket varierat, med fiske efter nordhavsräka, havskräf- det inte är tillåtet att bedriva fiske ta och blandfiske efter torsk, kolja och gråsej. Det fiskas även efter makrill, under hela eller delar av året. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 228 sill och skarpsill. Det förekommer både passivt fiske med till exempel bu- 7 rar och aktivt fiske med trål och vad. Fångsten används huvudsakligen som livsmedel (Havs- och vattenmyndigheten, 2017a). Antalet stora och viktiga landningshamnar för fisk är många i Västerhavet. I Hallands län finns land- ningshamnarna Glommen och Träslövsläge. Utöver det stora antalet land- ningshamnar i Bohuslän såsom Rönnängs, Ellös, Grebbestads, och Öckerös hamnar finns även Göteborgs hamn som betydande landningshamn samt Sveriges största fiskauktion (Havs- och vattenmyndigheten, 2018d). Anspråk En förutsättning för att fiske ska kunna bedrivas är att det finns tillgång till goda fiskbestånd. Goda fiskbestånd kräver att fisken har tillgång till lämp- liga livsmiljöer under sina livsstadier. Inte minst är områden för fiskens re- produktion, tillväxt och i somliga fall vandring viktiga. För yrkesfisket är det således nödvändigt att det finns tillräckligt med kunskap och skydd av livsmiljöerna. Behovet av förbättrad kunskap kring fiskbestånd är tätt sam- mankopplat med bedömningar som görs inom ramen för havsmiljöför- valtningen. Kommersiellt viktiga fisk- och skaldjursarter är viktiga delar i arbetet med bland annat nationell marin kartering. Behovet av förbättrad kunskap om relationen mellan fiskens livsmiljöer och mänsklig påverkan är även identifierad i arbetet med en ekosystembaserad fiskförvaltning. För fiskets bedrivande är det viktigt med fungerande infrastruktur i form av tillgängliga fiskeplatser, hamnar och landningsplatser och att fartygen kan förflytta sig mellan dessa. En särskild utmaning är att fisket är dynamiskt över tiden och att en anpassning av fisket sker utifrån beståndsutvecklingen, både i fråga om beståndens storlek, täthet och utbredning. Det finns också en ekonomisk dynamik relaterad till marknadsförutsättningar och fiskefö- retagens lönsamhet. Hållbart nyttjande av bestånd och förbättrad lönsamhet är utgångspunkter för den nationella målbilden som presenteras i strategin Svenskt yrkesfiske 2020 (Havs- och vattenmyndigheten & Jordbruksverket, 2016). Utveckling och trender God yrkeskunskap och medvetna konsumenter som efterfrågar innovativa, miljöanpassade och nyttiga alternativ gör att det finns betydande utveck- lingspotential för yrkesfisket. Liksom i andra branscher pågår sedan länge en effektivisering i fiskesektorn, vilket inneburit färre yrkesfiskare och fis- kefartyg. Samtidigt finns det samhällsmål om att det småskaliga kustfisket ska främjas. Andra faktorer som kan förändra verksamheten är ändrade konsumtionsmönster samt teknikutveckling och anpassning för att minska fiskets påverkan på exempelvis bottenmiljöer. Vid sidan av rådande dynamik kan klimatförändringar ytterligare medföra att yrkesfisket behöver ändra fiskemönster och fiskeområden eftersom olika fiskarters utbredningsområden förändras. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 229 Karta 27. Yrkesfiske: Riksintresseanspråk Havsplaneområden Riksintresseanspråk för yrkesfiske, 3 kap. 5 § MB ! Fiskehamn Fångstområde Lekområde Lek- och fångstområde Rekryteringsområde Vandringsområde Vandrings- och fångstområde (Havs- och vattenmyndigheten) Karta 28. Yrkesfiske: Andra anspråk Havsplaneområden Andra anspråk för yrkesfiske Sammanställning av årliga ekonomiska landnings- värden för 12 separata fiskerier under perioden 2003-2015. Mest värdefull, står för 50% av värdet står tillsammans för 75% står tillsammans för 90% står tillsammans för 95% (Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet) 7 Figur 39. Passivt fiske (exempelvis nät). Figur 40. Pelagisk trålning (i vattenmassan/ej bottentrålning). Passivt fiske Sammanställning av årliga ekonomiska landningsvärde inom det passiva fisket. Utgår från sex olika fiskerier som avgrän- sats per havsplaneområde eller regionalt. De sex fiskerierna är passivt fiske Bottniska viken, Östersjön exklusive Öre- sund, Öresund respektive Västerhavet samt passivt fiske efter torsk och burfiske efter havskräfta. Mörk färg visar höga värden och ljus färg visar låga värden (Sveriges lant- bruksuniversitet 2017b). Pelagisk trålning Sammanställning av årliga ekonomiska landningsvärde inom det pelagiska fisket. Utgår från fyra olika fiskerier som av- gränsats per havsplaneområde eller regionalt. De fyra fiske- rierna är pelagiskt fiske i Västerhavet, Östersjön respektive Bottniska viken samt siklöjefisket i Bottenviken. Mörk färg visar höga värden och ljus färg visar låga värden (Sveriges lantbruksuniversitet 2017b). Demersal trålning Sammanställning av årliga ekonomiska landningsvärde inom det demersala fisket efter fisk och skaldjur. Utgår från tre olika fiskerier som avgränsats per havsplaneområde. De tre fiskerierna är trålning efter nordhavsräka respektive havskräfta i Västerhavet samt trålning efter torsk i Östersjön. Mörk färg visar höga värden och ljus färg visar låga värden (Sveriges lantbruksuniversitet 2017b). Figur 41. Demersal trålning (närmast botten). Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 232 Karta 29. Yrkesfiske: Fiskeregleringar Havsplaneområden Fiskeregleringar Område innanför trålgränsen Trålfiskeområde (undantag från trålförbud innanför trålgränsen) Fredningsområde, permanent Fredningsområde, tidsbegränsat (under året) (Havs- och vattenmyndigheten, (EC) Helcom) Pågående arbete 7 Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med Jordbruksverket tagit fram en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner. Strategin och handlingsplanerna utgår från ekosystemansatsen och ska bidra till att stärka måluppfyllnaden i Maritima strategin samt En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/2017:104). För att stärka skyddet i marina skyddade områden har regeringen gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå fiskeregleringar i både nya och redan etablerade skyddade områden, och vid behov föreslå åtgärder. Målet är att värdefulla miljöer ska bevaras. Myndigheten har under vår och höst 2018 presenterat utredningar om bottentrålningens effekter inom skyd- dade områden och inom trålgränsen. En mängd olika regleringar kan bli aktuella, till exempel för att etablera områden med totalt fiskestopp eller förbud mot användning av vissa fiskeredskap. En eventuell reglering kan ändra fiskemönster och de planeringsmässiga förutsättningarna för använd- ning yrkesfiske i havsplanerna. Myndigheten har inom uppdraget även sett över tänkbara möjligheter att modernisera regelverket för det kustnära fis- ket. Uppdraget redovisades till Miljö- och energidepartementet under 2018 (Havs- och vattenmyndigheten, 2018j). När det gäller reglering av yrkesfiske i skyddade områden har Havs- och vattenmyndigheten sett möjlighet att utveckla arbetet med fiskereglerande åtgärder havsområdesvis. Myndigheten håller i samordningen av arbetet, inklusive samråd för att införa nödvändiga bevarandeåtgärder att nå må- let till 2020. Med havsområde avses här havsplaneområde samt området in till strandlinjen. En redovisning lämnades till regeringen den 30 september 2019 (Havs- och vattenmyndigheten 2019). Riksintresseanspråk enligt 3 kapitlet miljöbalken Riksintresseanspråk för yrkesfiske enligt 3 kapitlet 5 § miljöbalken avser om- Läs mer om riksintresseanspråken råden i havet, insjöar, älvar samt hemma- och landningshamnar. Havs- och på Havs- och vattenmyndighetens vattenmyndigheten beslutar om riksintressen för yrkesfisket. Områdena i webbplats. havet omfattar såväl svenskt inre vatten och territorialhav som ekonomisk zon. För havet avser riksintresseanspråken för yrkesfiske fångstområden, lek- och uppväxtområden samt vandringsstråk för fisk. Riksintresseanspråk för yrkesfiske som avser fångstområden definieras hu- vudsakligen utifrån fångstvärde per ytenhet, alltså ett ekonomiskt kriterium. Områdena är identifierade utifrån ett urval av data över årliga landnings- värden inom tolv fiskerier över en längre tidsperiod. Tillämpat ekonomiskt kriterium avser relativa värden. Riksintresseanspråken för yrkesfiske som avser lek- och uppväxtområden och vandringsstråk definieras utifrån den ekologiska betydelsen för olika livsstadier av kommersiellt viktiga fisk- och skaldjursarter. Havs- och vattenmyndigheten beslutade om reviderade riksintresseanspråk i havsplaneområdet i december 2019. De reviderade riksintresseanspråken gäller sedan 1 februari 2020. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 234 Internationellt samspel 7 Yrkesfisket förvaltas huvudsakligen inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Detta avser fiskerier som delas med andra EU-länder. Bland annat fiskar danska fiskare i svenskt territorialhav och ekonomisk zon och övriga EU-länder runt Östersjön i svensk ekonomisk zon. I Västervik finns återkommande landningar från polska fiskefartyg, medan det finns danska landningar i Simrishamn. I Bottniska viken bedrivs finskt fiske på finsk kvot i svenskt territorialhav och ekonomisk zon med Norrsundet som en betydande landningshamn. I Västerhavet utövas ett stort svenskt fiske i norska vatten och i Danmark landas en stor andel av den västsvenska fis- keflottans fångst. Dessutom bedrivs fiske med norska och danska fiskefar- tyg i svenskt territorialhav varav danska landningar sker i viss utsträckning i Smögen. I den svenska ekonomiska zonen i Västerhavet fiskar, förutom norska och danska fiskefartyg, även tyska fartyg. Reglering av fiske utanför Sveriges nuvarande nationella trålgräns, men i svenskt territorialhav, kräver överenskommelser med berörda grannländer och beslut inom EU. Juridiska förutsättningar Det yrkesmässiga fisket regleras inom ramen för EU:s gemensamma fis- keripolitik (GFP) med kompletterande nationell svensk fiskelagstiftning. Regleringen utgår från havsrättskonventionen. Geografiskt reglerar fiskeri- politiken det yrkesmässiga fisket ut till den yttre gränsen för den ekono- miska zonen, men gäller EU-fartyg även utanför EU-vatten enligt Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013.För fiske som inte är yrkesmässigt finns de flesta bestämmelserna i nationell lagstiftning, som i Sverige är fiskelagen (1993:787). EU:s medlemsstater har fritt tillträde att fiska i EU:s vatten in till 12 nautiska mil från baslinjerna utanför andra med- lemsstaters kuster. När det gäller svenska vatten har Danmark och Norge tillträde in till fyra nautiska mil från baslinjen i Skagerrak, Danmark in till tre nautiska mil från kustlinjen i Kattegatt, samt Danmark och Finland in till fyra nautiska mil från baslinjen i Östersjön (inklusive Bottniska viken). Enligt de avtal som Sverige har med Danmark, Norge och Finland får den fiskande staten bedriva fiske enligt sina egna regler, det vill säga flaggstatens regler. Inom Öresund är fisket gemensamt för svenska och danska fiskare. Hur fisket får bedrivas där anges i 2 kapitlet 2 § Fiskeriverkets föreskrifter (2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Miljö och klimat Miljöpåverkan Fiske har olika miljöpåverkan beroende på vilken fiskemetod som avses. Fisket påverkar storleken och strukturen på fiskpopulationerna både för de arter som fisket inriktas mot och de som fångas oavsiktligt. Inom främst det passiva fisket påverkas även andra delar av näringskedjor då marina däggdjur och fågel fastnar i näten. Även redskap som förlorats i havet skapar problem då de fortsätter fånga djur långt efter att de slutat användas. Minskningen av antalet fiskar i olika led i näringskedjan ger även följdeffekter på ekosystemet i övrigt. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 235 Bottentrålning ger spår i mjukbottnarna som påverkar bottenlevande 7 djur och bottenstruktur, vilket kan resultera i förändrade artsammansätt- ningar och bottenmiljöer. Enligt underlagsrapporter till regeringsuppdrag M2017/02522/Nm om bottentrålningens effekter försvinner sex procent av arterna vid ett tråldrag på en tidigare opåverkad botten. Återhämtningstid för en bottenmiljö vars biologiska värden degraderats till hälften kan uppgå till sex år (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, 2018a). Fisket påverkar också miljön på samma sätt som annan fartygstrafik genom utsläpp till luft och vatten med stor variation beroende på fångstmetod. Beståndens storlek Periodvisa fiskeriundersökningar ligger till grund för vetenskapliga bedöm- ningar om fiskbeståndens storlek och om hur mycket fisk som kan tas upp. Utifrån dessa gränser bedöms det om fisket efter ett visst bestånd är håll- bart och om fiskbeståndet befinner sig inom säkra biologiska gränser. Den vetenskapliga bedömningen sker inom Internationella havsforskningsrådet, ICES, och är sedan rådgivande underlag för den kvottilldelning mellan EU:s medlemsländer som sker årligen av EU:s ministerråd. Förändringar i fiskens omgivande ekosystem påverkar fisksamhällenas struktur och förutsättningarna för fiske, men fisketrycket i sig kan också ge upphov till förändringar i ekosystemet. Övergödning från till exempel jord- bruk och reningsverk påverkar ekologin i havet. Tillförsel av näringsämnen leder till ökad produktion av alger som har stor påverkan i vissa områden. Under lång tid har det tillförts miljöföroreningar till havet såsom dioxin, PCB och kvicksilver, som är svårnedbrytbara och kan ansamlas och lagras i fettvävnaden hos människor och djur. Ökad sjöfart har inneburit att spridningen av främmande arter ökat. Även utsläpp från fartyg kan skada fiskhabitat, liksom habitat kan påverkas av svallvågor från båttrafik. Även områden med höga koncentrationer av säl och andra fiskpredatorer kan medföra ökat predationstryck och minskade förutsättningar för fisket. Fiskresursen påverkas även av fysiska störningar i ekosystemet som kan bero på muddring, anläggningar, förlorade fiske- redskap och ljud. En viktig påverkansfaktor är strandexploatering som kan innebära att fiskars lekhabitat förstörs i kustområden. Klimat Förändringar i klimat kan påverka såväl fiskars geografiska utbredning som deras reproduktion, tillväxt och födotillgång, vilket behöver beaktas i förvaltningen av fiskbestånden. I Östersjön återspeglas storskaliga klimat- förändringar i en förväntad ökning av havsvattnets medeltemperatur, men även i minskad salthalt på grund av ökad avrinning och förändrad vattenfö- ring (Havs- och vattenmyndigheten, 2017b & 2017c). Förändrad utbredning av en eller flera fiskarter kan få konsekvenser för yrkesfisket såtillvida att ett fiskbestånd kan röra sig bort från ett traditionellt fångstområde, eller att be- ståndet blir mindre. Klimatförändringen förväntas även kunna leda till änd- rade vindförhållanden som då försvårar möjligheten att konsekvent bedriva fiske, särskilt för garnfiske och trålfiske med mindre fartyg (SOU, 2007:60). Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 236 7

19. Risker Med risker och påverkansfaktorer menas risker för olyckor och andra hän- delser som kan ge skadliga konsekvenser för människor och djur- och växt- liv i havet. De största riskerna finns i samband med olyckor som exempel- vis kollisioner inom sjöfarten. Sådana olyckor kan föra med sig risker för utsläpp av olja, kemikalier eller andra skadliga ämnen. Miljöfarliga ämnen kan även hamna i havet via utsläpp från land. Risker kan även uppstå på grund av att skadliga ämnen som redan finns i havet läcker ut. Det kan ske från till exempel fiberbankar, som innehåller historiskt avfall från industrier med skadliga ämnen. Det kan också handla om avfall eller ammunition och kemiska stridsmedel som har dumpats i havet. Utsläpp Figur 42. Gråmarkerat område markerar dumpningsområdet för vrak innehållande Olyckor och sjunkna vrak kan vara orsak till utsläpp av olja och olika kemi- okända mängder kemiska stridsmedel. kalier. Vid händelse av utsläpp till havs eller vid den svenska kusten kan ma- Kemiska stridsmedel har detekterats i rina ekosystemtjänster påverkas kraftigt på lokal eller regional nivå. Främst biota och sediment på flertalet platser inom området. berörs naturskyddsintressen och eventuellt kulturarv, men även andra in- tressen som rekreationsvärden inom friluftsliv och turism samt yrkesfiske och boendemiljöer längs kusten. Utsläpp av olja och oljeprodukter Oljeutsläpp i havet kan komma från landbaserade verksamheter, driva in från internationellt vatten eller ske till följd av sjöfartsolyckor. Större oljeut- släpp till följd av sjöfarten är ovanligare i dag än för några decennier sedan, tack vare skärpta regler, ökad miljöövervakning och förbättrade möjligheter att ta hand om spillolja i hamnar (Havs- och vattenmyndigheten, 2018g). Även sjunkna och läckande vrak innebär en risk för oljeutsläpp. Det finns cirka 300 identifierade miljöfarliga vrak på svenska havsbottnar, där många vrak riskerar oljeläckage (Sjöfartsverket, 2011 & 2015). Riskerna ser olika ut i svenska hav beroende på havsmiljö och aktiviteter. Framträdande påverkan är korrosion av vrakens skrov, militär verksamhet och även yrkesfisket med trål då fiske ofta förekommer i nära anslutning till vraken eftersom de utgör revstrukturer som attraherar fisk (Chalmers, 2018). Enstaka, stora oljeut- släpp från vraken har ofta dödlig effekt på djur och växter som kommer i kontakt med oljan. Miljöpåverkan från mindre, men kontinuerliga oljeut- släpp är också en källa till miljöproblem. Effekter av dessa kan vara nedsatt reproduktion, genetisk påverkan, cancer och försämrad motståndskraft. Så- dana effekter kan över lång tid medföra lika stora eller större effekter än ett enstaka stort oljeutsläpp. Utsläpp av andra skadliga ämnen Risken för allvarliga konsekvenser vid utsläpp av kemikalier kan vara min- dre än för olja eftersom de flesta kemikalier medför mindre allvarlig mil- jöfara. Emellertid beror konsekvenserna på vilken typ av kemikalier det handlar om och var utsläppet sker. Den här typen av utsläpp är mera re- surs- och kostnadskrävande att hantera än olja. Det finns vissa områden med koncentrerade halter av miljöfarliga ämnen från historisk dumpning, Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 237 vilket påverkar möjligheter för dagens verksamheter att utvecklas där. Till 7 exempel finns det cirka 23 000 tunnor med kvicksilverhaltigt avfall i havet vid Sundsvallsbukten. Även minor och dumpade kemiska stridsmedel från världskrigen utgör en risk för människor och miljö. Ammunition från mili- tära övningar kan utgöra en förorening. Sjunkna och läckande vrak innebär också en risk för utsläpp av kemikalier. En betydande andel är fartyg fullastade med kemiska stridsmedel som dum- pades efter andra världskriget. Ett sådant område finns utanför Måseskär i Skagerrak där provtagningar på fisk under senare år visar halter av senaps- gas som bekräftar att det sker läckage och spridning i miljön (Havs- och vattenmyndigheten, 2018i). Fiberbankar Fiberbankar finns framför allt längs Bottenhavets kust. Där bildar de histo- riska föroreningarna från massaindustrin stora ansamlingar på havsbotten i form av fiberbankar och fiberrika sediment. Längs med Bottenhavets kust finns även förorenade sediment utan inslag av fibrer. Många miljöskadliga ämnen har identifierats i fiberbankarna, bland annat höga halter av miljögifter som PCB, DDT och arsenik samt tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium (Sveriges geologiska undersökning, 2016a). Behovet av sanering av förorenade sediment i Bottenhavet kan komma att öka till följd av att fiberbankarna varken är fysiskt eller kemiskt stabila. Det finns en risk att miljögifter sprids till djupare områden, där de kan tas upp av bottenlevande organismer och föras vidare uppåt i näringskedjan. Även stormar och vågverkan, ändrade bottenströmmar och olika mänskliga aktiviteter såsom sjöfart, muddring och trålning kan bidra till spridning av förorenade sediment (Sveriges geologiska undersökning, 2018a). Landhöj- ning bidrar till att förorenade bottenytor som i dag ligger under vatten, på sikt kommer att ligga ovan vattenytan och utsättas för erosion i form av vågor och vind med risk för spridning av föroreningarna. Sjöfartsolyckor Sjöfartsrelaterade olyckor är inte särskilt vanliga, och kan ofta härledas till trafikintensitet eller grundstötningar. Riskerna är oljeutsläpp och avbrott i transporter. I de trånga farvattnen kring Öresund samt vid infartslederna till de olika hamnarna, är det högre sannolikhet för olyckor (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2016). EU-projektet BRISK (Sub-regional risk of spill of oil and hazardous substances in the Baltic Sea) har bedömt riskerna för olyckor i havet. Enligt BRISK föreligger de största riskerna inom svenska havsområden vid Svenska Björn, nordost om Ölands södra grund, i Bornholmsgattet och Öresund. Årligen passerar 38 000 fartyg ge- nom Öresund, vilket gör att själva trafikintensiteten är en risk i sig. Genom Bornholmsgattet passerar omkring 51 000 fartyg per år. Med korsande och anslutande farleder innebär detta att Bornholmsgattet enligt BRISK är det mest trafikintensiva området i Östersjön, där sannolikheten för en allvarlig olycka är som störst. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 238 Karta 30. Risker: Dumpade stridsmedel Havsplaneområden Dumpade stridsmedel Förekomst av dumpad ammunition Risk för förekomst av sjunkna minor mycket låg risk låg risk mycket hög risk (Försvarsmakten) 7

20. Förteckningar och referenser Källförteckning Backer, H. & Frias, M., eds. (2013). Planning the Bothnian Sea –key findings of the Plan Bothnia project. Digital edition. ISBN 978-952-67205-5-5 Baltic SCOPE (2017). Recommendations on Maritime Spatial Planning across Borders. www.balticscope.eu. Boverket (2018a). PM - Uppföljning av område Fysisk planering - land, kust och hav inom den Maritima Strategin. Boverket. Boverket (2018b). Transportinfrastruktur. (2018-11-15) Hämtad från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/ allmanna-intressen/hav/struktur/transportinfrastruktur/ Chalmers (2018). Riskbedömningsverktyget VRAKA. (2018-09-18) Hämtad från http://www.chalmers.se/ Ek, K., Bäckström L. & Pettersson, M. (2017). Samhällsnyttans bety- delse vid tillståndsprövningen av vindkraft. Rapport 6738. Stockholm: Naturvårdsverket. Energimyndigheten (2017). Havsbaserad vindkraft - En analys av samhälls- ekonomi och marknadspotential. ER 2017:3. Statens Energimyndighet. Energimyndigheten (2018a). Vindkraftsstatistik 2017. Statens Energimyndighet. Energimyndigheten (2018b). Yttrande angående samråd om havsplaner. 2018-08-14. Dnr 2018-005103. Europeiska kommissionen (2008). Guidelines for an Integrated Approach to Maritime Policy: Towards best practice in integrated maritime governance and stakeholder consultation. Europeiska kommissionen. Europeiska kommissionen (2012). Blå tillväxt: möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn. Europeiska kommissionen. Europeiska kommissionen (2019). Blå bioteknik. Hämtad från https:// ec.europa.eu/ Europeiska kommissionen (2021). Meddelande från kommissionen till Euro- paparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en ny strategi för en hållbar blå ekonomi i EU 240 Om- ställning av EU:s blå ekonomi för en hållbar framtid. COM (2021) 240 final av den 17 maj 2021 Europeiska rådet (2000). Europeisk landskapskonvention. Europeiska rådet. Folketinget (2018). B 35 Forslag til folketingsbeslutning om etablering af beskyt- tet naturområde i Øresund. Hämtad från https://www.ft.dk/samling/20171/ beslutningsforslag/b35/index.htm Försvarsmakten (2019a). Samråd om tillkommande riksintresseanspråk för totalförsvarets militära delar enligt 3 kap 9§ miljöbalken. 2019-10-02. Dnr FM2019.20224:1 Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 240 Försvarsmakten (2019b). Vårt miljöarbete. Hämtad från https://www. 7 forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/vart-arbetssatt/vart-miljoarbete/ GeoERA (2019). Seabed Mineral Deposits in European Seas: Metallogeny and Geological Potential for Strategic and Critical Raw Materials (MINDeSEA). Hämtad från http://geoera.eu/ Gray, M., Stromberg, P.-L., & Rodmell, D. (2016). Changes to fishing practices around the UK as a result of the development of offshore windfarms – Phase 1 (Revised). The Crown Estate. Gröndahl, F. (2018). E-post ang miljöpåverkan av algodling vid Seafarm, Kos- ter. 2018-11-26. Halpern et al. (2015). Spatial and temporal changes in cumulative human im- pacts on the world’s ocean. Nature Communications, 6(7615). doi:10.1038/ ncomms8615 Halpern et al., B. S. (2008). A Global Map of Human Impact on Marine Eco- systems. Science, 319(5865), 948-952. doi:10.1126/science.1149345 Hansson,P. (2019). Koncentrationer av hotade termikflyttande fåglar i Fen- noskandia, hämtad 2019-11-29 från https://www.umu.se/arktiskt-centrum/ nyheter/nya-publikationer/ Havs- och vattenmyndigheten & Jordbruksverket (2016). Svenskt yrkesfiske 2020 - Hållbart fiske och nyttig mat. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2012). Tillämpning av ekosystemansatsen i havsplaneringen. Rapport 2012:14. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2015a). Ekosystemtjänster från svenska hav – status och påverkansfaktorer. Rapport 2015:12. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2015b). Havsplanering – Nuläge 2014. Rap- port 2015:2. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2016a). Färdplan havsplanering. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2016b). Handlingsplan för marint område- skydd: Myllrande mångfald och unika naturvärden i ett ekologiskt nätverk under ytan. Slutredovisning av regeringsuppdrag M2015/771/Nm. Rapport

2016. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2016c). Sjöfart och naturvärden vid ut- sjöbankarna i centrala Östersjön. Rapport 2016:24. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2017a). Fiskedata. Opublicerat. Havs- och vattenmyndigheten (2017b). Havsplanering med hänsyn till kli- matförändringar. Rapport 2017:26. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2017c). Underlag för klimatrefugier i havspla- neringen 2017: Möjliga klimatrefugier i Östersjön baserat på två olika scena- rier. Rapport 2017:37. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 241 Havs- och vattenmyndigheten (2017d). Omdirigeringsanalys av sjöfart kring 7 Hoburgs bank och midsjöbankarna. Rapport 2017:11. Göteborg: Havs-och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2017e). Sjöfartens rumsliga behov och miljö- påverkan i Kattegatt - fördjupat underlag för svensk havsplanering. Rapport 2017:27. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2017f). Sjötrafik på Salvorev, norr om Got- land. Rapport 2017:28. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2018a). Effekter av omdirigering av sjöfart och tumlare vid Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Rapport 2018:6. Göte- borg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2018b). Finngrunden och Storgrundet – Un- derlagsrapport till havsplanering avseende energiproduktion samt miljökon- sekvenser för lokala naturvärden. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2018c). Förslag till komplettering av nätver- ket av Helcom- och Ospar MPA. Remiss 2018-08-22, Dnr 2650-18. Havs- och vattenmyndigheten (2018d). Internt arbetsmaterial 2018-11-05, Högsta landningsvärden 2017. Enheten för fiskereglering. Havs- och vattenmyndigheten (2018e). Marin strategi för Nordsjön och Öst- ersjön 2018 – 2023, Bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Rapport 2018:27. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2018f). Miljösystemanalys för Havsplane- ringen. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2018g). Oljeutsläpp i marina miljöer. (26-06- 2018) Hämtad från https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljopa- verkan/oljeutslapp.html Havs- och vattenmyndigheten (2018h). Symphony - Integrerat planeringsstöd för statlig havsplanering utifrån en ekosystemansats. Rapport 2018:1. Göte- borg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2018i). Undersökning av biota i anslutning till dumpade fartyg med kemisk ammunition. Rapport 2018:21. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2018j). Uppdrag om bevarandeåtgärder vad avser fiske i marina skyddade områden. Redovisning av regeringsuppdrag, Dnr 3199-2017. Havs- och vattenmyndigheten (2018k). Uppdrag om marina skyddade om- råden utan lokal mänsklig påverkan. Redovisning av regeringsuppdrag, Dnr 1-18. Havs- och vattenmyndigheten (2018l). Uppföljning av den maritima strate- gin. Rapport 2018:11. Havs- och vattenmyndigheten (2019a). Fritidsfiske i Sverige: En inblick i fri- tidsfiskets omfattning under åren 2013-2017. Rapport 2019:5. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 242 Havs- och vattenmyndigheten (2019b). Hållbarhetsbeskrivning av havspla- 7 ner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Underlag till regeringen. Dnr 3628-2019. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2019c). Miljökonsekvensbeskrivning av havs- planer för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Underlag till regering- en. Dnr 3628-2019. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2019d). Natur i havsplaneringen - en fördjup- ning om utgångspunkter och underlag för natur och klimat i havsplaner för Bottniska Viken, Östersjön och Västerhavet. Underlag till regeringen. Dnr 3628-2019. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2019e). Samhällsekonomisk konsekvensana- lys av förslag till havsplan Östersjön. Rapport 2019:8. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2019f). Samrådsredogörelse för samråd om förslag till havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Dnr 396-18. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten (2019g). Uppdrag om redovisning av arbete med att stärka det marina områdesskyddet. Redovisning av regeringsupp- drag, Dnr 1-19. ICES (2016). Effects of extraction of marine sediments on the marine environ- ment 2005-2011. Copenhagen: ICES. International maritime organization (2018). Maritime Safety Committee (MSC), 99th session 16-25 May 2018. (2018-05-25) Hämtad från http://www. imo.org/en/MediaCentre/MeetingSummaries/MSC/Pages/MSC-99th-ses- sion.aspx IPCC (2019). Summary for Policymakers. I: Pörtner, H.O., Roberts, D.C., Masson-Delmotte, V., Zhai, P., Tignor, M., Poloczanska, E., Mintenbeck, K., Nicolai, M., Okem, A., Petzold, J., Rama, B., Weyer, N. (red.) IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate. Under tryckning. Jordbruksverket (2012). Svenskt vattenbruk – en grön näring på blå åkrar. Strategi 2012–2020. Jönköping: Jordbruksverket. Landskrona stad (2017). Europaspåret: Nya järnvägsförbindelser i Öresunds- regionen för internationell och regional utveckling. Rapport 2017. Landskrona stad. Länsstyrelsen i Skåne län (2005). Bevarandeplan för Natura 2000-område Falsterbo-Foteviken, 2005-12-16, 511-22490-05 Miljö- och energidepartementet (2017). Uppdrag om bevarandevärden vad avser fiske i skyddade områden. Dnr M2017/02522/NM. Miljödepartementet (2019). Uppdrag om förbättrad kunskap för hantering av förorenade sediment. Dnr M2019/01427/Ke Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016). Riskbild för oljeo- lyckor till sjöss i Sverige - En kunskapsöversikt för Östersjön, Västerhavet och de stora sjöarna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 243 Naturvårdsverket (2000). Registerblad för område av riksintresse för natur- 7 vård Skåne län Måkläppen – Limhamnströskeln. Beslut 2000-02-07. Naturvårdsverket (2006). Inventering av marina naturtyper på utsjöbankar. Rapport 5576. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket (2007). Ekosystemansatsen - en väg mot bevarande och håll- bart nyttjande av naturresurser. Rapport 5782. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket (2010). Undersökning av utsjöbankar: Inventering, modelle- ring och naturvärdesbedömning. Rapport 6385. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket (2012). Vindkraftens effekter på marint liv. Rapport 6488, Vindval. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket (2015). Mål i sikte: Analys och bedömning av de 16 miljö- kvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 2. Rapport 6662. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket (2019). Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019, Med förslag till regeringen från myndigheter i samverkan. Rapport 6865. Stock- holm: Naturvårdsverket. Nordström, P. (2003). Sveriges kust- och skärgårdslandskap: kulturhistoris- ka karaktärsdrag och känslighet för vindkraft. Rapport 2003:4. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Näringsdepartementet (2015). En svensk maritim strategi - för människor, jobb och miljö. Stockholm: Regeringskansliet. Näringsdepartementet (2018). Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara gods- transporter - en nationell godstransportstrategi. Stockholm: Regeringskansliet. Post- och telestyrelsen (2018). Opublicerad statistik om bredbandstillgång. Regeringen (2016). Överenskommelse om den svenska energipolitiken. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad från https://www.regeringen.se/ artiklar/2016/06/overenskommelse-om-den-svenska-energipolitiken/ Regeringskansliet (2015). En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020. Stockholm: Regeringskansliet. Riksantikvarieämbetet (2018). Världsarv. Hämtad från https://www.raa.se/ om-riksantikvarieambetet/fragor-och-svar/varldsarv/ (2018-04-27) Riksantikvarieämbetet (2019). Höga kusten. Hämtad från https://www.raa. se/evenemang-och-upplevelser/upplev-kulturarvet/varldsarv-i-sverige/ hoga-kusten/ (2019-10-31) Schmidtbauer Crona, J. (2017). The Ecosystem Approach in Maritime Spatial Planning – A Checklist Toolbox. En rapport från Baltic SCOPE-projektet. Sjöfartsverket (2011). Miljörisker från fartygsvrak. Regeringsuppdrag 2009/4683/TR . Sjöfartsverket (2015). Miljörisker sjunkna vrak II : Undersökningsmetoder och miljöaspekter. Dnr: 1399-14-01942-15. Sjöfartsverket. Sjöfartsverket (2018). Sea Traffic Management Validation Project. Hämtad från http://www.sjofartsverket.se/ (2018-10-02) Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 244 SOU (2007:60). Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. 7 Miljö och energidepartementet. Statistiska centralbyrån (2018a). Fritidsfisket i Sverige 2017 : Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden JO 57 SM 1802. Statistiska centralbyrån. Statistiska centralbyrån (2018b). Maritima näringar. Hämtad från htt- ps://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/naringsverksamhet/ naringslivets-struktur/maritima-naringar/ Statistiska centralbyrån (2018c). Tillförsel och användning av el 2001-2017 (GWh). Hämtad från https://www.scb.se/ (2018-11-30) Statistiska centralbyrån (2019a). Fritidsfiske i Sverige 2018: Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden JO 57 SM 1901. Statistiska centralbyrån. Statistiska centralbyrån (2019b). Opublicerad statistik om befolkning vid kus- ten år 2017. Statistiska centralbyrån (2019c). Opublicerad statistik om gästnätter år 2017. STM (2019). About Sea Traffic Management: STM – The next step for a sa- fer, more efficient and environmentally friendly maritime sector. Hämtad från https://https://www.seatrafficmanagement.info/ (2019-12-13) SweBoat (2018). Fakta om båtlivet i Sverige 2018. Stockholm: Sweboat. Sveriges geologiska undersökning (2016a). Kartläggning och riskklassning av fiberbankar i Norrland. Rapport 2016:21. Uppsala: Sveriges geologiska undersökning. Sveriges geologiska undersökning (2016b). Koldioxidlagring i Sverige – sam- manställning och resultat från NORDICCS. Rapport 2016:20. Uppsala: Sveri- ges geologiska undersökning. Sveriges geologiska undersökning (2017a). Förutsättningar för utvinning av marin sand och grus i Sverige. Dnr 21-2973/2015. Rapport 2017:05. Uppsala: Sveriges geologiska undersökning. Sveriges geologiska undersökning (2017b). Geologisk lagring av koldioxid i Sverige - Lägesbeskrivning avseende förutsättningar, lagstiftning och forskning samt olje- och gasverksamhet i Östersjöregionen. Uppsala: Sveriges geologis- ka undersökning. Sveriges geologiska undersökning (2018a). Arbetsmaterial om utsiktsanalys. Opublicerat. Sveriges geologiska undersökning (2018b). Förorenade sediment – behov och färdplan för en renare vattenmiljö. Rapport 2018:21. Uppsala: Sveriges geolo- giska undersökning. Sveriges geologiska undersökning (2018c). Grön infrastruktur inom havs- planeringen och länsstyrelsernas arbeten – samstämmighet, erfarenheter och blickar framåt mot arbetet med områdesskydd och ekosystemtjänster. PM till Havs- och vattenmyndigheten 2018-10-30. Sveriges geologiska undersökning (2018d). Havsplan marin sand, internt ar- betsmaterial. Uppdrag för Havs- och vattenmyndigheten 2018. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 245 Sveriges geologiska undersökning (2020). Kågesten, G., Baumgartner, F. 7 Freire, F. High resolution benthic habitat mapping of Hoburgs bank, Baltic Sea. SGU-Rapport 2020:34. Uppsala : Sveriges Geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet (2017a). PM Fiskars och kräftdjurs lekhabitat i havsplaneringen. Dnr 1140-17. Sveriges lantbruksuniversitet (2017b). PM Yrkesfiske i relation till första ut- kast till havsplan. 2017-04-10. Dnr 1140-17. Sveriges lantbruksuniversitet (2018). Sammanställning och analys av yrkes- fiskets utbredning. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser (2018a). Bottentrålning - effekter på marina ekosystem och åtgärder för att minska bot- tenpåverkan. Aqua reports 2018:7. Lysekil: Sveriges lantbruksuniversitet. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser (2018b). Spatiella analyser Delleverans B 31 maj. Projekt 31 inom överenskommelse mellan Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges lantbruksuniversitet 2018. Thomas, J-B E. et al (2019). Identifying Suitable Sites for Macroalgae Culti- vation on the Swedish West Coast. Coastal Management 47(1), 88–106. doi: 10.1080/08920753.2019.1540906 Trafikanalys (2018). Sjötrafik 2017 Sveriges officiella statistik. Trafikanalys. Trafikverket (2013). Kunskaps- och planeringsunderlag för en gemensam nu- lägesbeskrivning av havet. Dnr 2013/8610. Transportstyrelsen (2016). Barlastkonventionen träder i kraft 2017. Hämtad från https://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/2016/barlastkon- ventionen-trader-i-kraft-2017/ (2016-09-13) Ystads kommun (2018). E-post ang verksamhet inom tillståndsgiven sandut- vinning vid Sandhammars bank. 2018-08-23. Øresundsinstituttet (2018). Fakta: Trafiken över Öresund 2017. Hämtad från https://www.oresundsinstituttet.org/fakta-trafiken-over-oresund-de-senas- te-12-manaderna/ (2018-02-06) Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 246 Lagar, förordningar med mera 7 SFS 1966:314. Lag om kontinentalsockeln. SFS 1966:315. Kontinentalsockelförordning. SFS 1983:293. Lag om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn. SFS 1988:950. Kulturmiljölag. SFS 1992:1140. Lag om Sveriges ekonomiska zon. SFS 1993:787. Fiskelag. SFS 1994:1716. Förordning om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. SFS 1998:808. Miljöbalk. SFS 1998:896. Förordning om hushållning med mark- och vattenområden. SFS 2004:660. Vattenförvaltningsförordning. SFS 2010:900. Plan- och bygglag. SFS 2010:1341. Havsmiljöförordningen. SFS 2013:251. Miljöprövningsförordning. SFS 2014:21. Förordning om geologisk lagring av koldioxid. SFS 2015:400. Havsplaneringsförordningen. SFS 2017:1272. Lag om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. FIFS 2004:36. Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. HVMFS 2012:18. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi). Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpoliti- kens område (Ramdirektiv för vatten). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 de- cember 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG. Proposition Hushållning med havsområden (prop. 2013/14:186). SÖ 2000:1. Förenta nationernas havsrättskonvention Montego Bay den 10 december 1982 och avtalet om genomförande av Del XI i denna konvention. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 247 Kartförteckning 7 Karta 1. Plankarta havsplaneområde Bottniska viken.......................................................... 69. Karta 2. Plankarta havsområde Bottenviken .......................................................................72. Karta 3. Plankarta havsområde Norra Bottenhavet och Norra Kvarken ...............................76. Karta 4. Plankarta havsområde Södra Bottenhavet.............................................................82. Karta 5. Plankarta havsplaneområde Östersjön .................................................................. 87. Karta 6. Plankarta havsområde Norra Östersjön och Södra Kvarken .................................. 91. Karta 7. Plankarta havsområde Mellersta Östersjön............................................................ 97. Karta 8. Plankarta havsområde Sydöstra Östersjön .......................................................... 104. Karta 9. Plankarta havsområde Södra Östersjön ............................................................... 110. Karta 10. Plankarta havsområde Sydvästra Östersjön och Öresund ................................... 116. Karta 11. Plankarta havsplaneområde Västerhavet ..............................................................122. Karta 12. Plankarta havsområde Södra Västerhavet ...........................................................126. Karta 13. Plankarta havsområde Norra Västerhavet ........................................................... 131. Karta 14. Kumulativ miljöpåverkan, nuläge ........................................................................ 158. Karta 15. Klimattillflykter .................................................................................................... 161. Karta 16. Energi: Riksintresseanspråk och andra anspråk ................................................... 171. Karta 17. Försvar: Riksintresseanspråk och påverkansområden .......................................... 177. Karta 18. Infrastruktur: Riksintresseanspråk och andra anspråk ......................................... 185. Karta 19. Kulturmiljö: Riksintressen och riksintresseanspråk ............................................. 188. Karta 20. Kulturmiljö: Andra värdefulla områden .............................................................. 189. Karta 21. Lagring av material: Anspråk .............................................................................. 194. Karta 22. Naturvård: Riksintressen och riksintresseanspråk samt nationella naturskydd .. 200. Karta 23. Naturvård: Internationella naturskydd ................................................................ 201. Karta 24. Rekreation: Riksintressen och riksintresseanspråk............................................ 209. Karta 25. Sjöfart: Riksintresseanspråk och andra anspråk ................................................216. Karta 26. Utvinning av material: Anspråk ...........................................................................221. Karta 27. Yrkesfiske: Riksintresseanspråk..........................................................................230. Karta 28. Yrkesfiske: Andra anspråk ..................................................................................231. Karta 29. Yrkesfiske: Fiskeregleringar...............................................................................233. Karta 30. Risker: Dumpade stridsmedel ...........................................................................239. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 248 Figurförteckning 7 Figur 1. Översiktskarta över Sveriges tre havsplaner. ............................................................ 3. Figur 2. Dokumentets struktur – gemensamma och enskilda delar .......................................4. Figur 3. Gränser i havet .......................................................................................................10. Figur 4. Begrepp, gränser och planeringsansvar. I territorialhavet delar staten planerings- ansvar med kommunerna. I den ekonomiska zonen har staten ensamt planeringsansvar. ......11. Figur 5. Dialogen kring havsplanerna................................................................................... 17. Figur 6. Havsplaneringsprocessen pågår över flera år. Efter ett antal år tas nya förslag till havsplaner fram och processen upprepas. ...........................................................................18. Figur 7. Havsplaneringens tillvägagångssätt är processinriktat. ............................................21. Figur 8. Kommunens översiktsplan och statens havsplan överlappar i en del av territorialhavet. Där verkar båda planerna. ........................................................................27. Figur 9. Planeringsmålen och några av de övergripande mål och förutsättningar som varit utgångspunkter vid formulerandet av planeringsmålen. ...................................................... 36. Figur 10. FN:s globala mål för hållbar utveckling. (Källa: United Nations Development Programme, UNDP)............................................................................................................37. Figur 11. Havsplanerna delas in i olika typer av områden. ................................................... 38. Figur 12. Exempel på hur användningar och särskild hänsyn redovisas i plankartorna. Områden har ett id-nummer under användningsbeteckningarna. Via id-numret fås mer information, i tabeller och i kartor på webben......................................................................41. Figur 13. Avvägning mellan intressen i olika situationer. ......................................................42. Figur 14. Exempel på hur samexistens kan se ut i plankartan. I plankartan redovisas samexistens genom att användningar överlappar. I området Ö222 samexisterar användningarna försvar, natur, rekreation, och sjöfart. ........................................................ 56. Figur 15. Översiktlig illustration av havsmiljöförordningens process och begrepp................64. Figur 16. De tre havsområdena inom Bottniska viken. Numrering enligt kartnummer. ......... 67. Figur 17. De fem havsområdena inom Östersjön. Numrering enligt kartnummer. .................85. Figur 18. De två havsområdena inom Västerhavet. Numrering enligt kartnummer. .............120. Figur 19. Karta över befolkningstäthet 2017. ........................................................................151. Figur 20. Karta över arbetsställen 2016...............................................................................151. Figur 21. Karta över gästnätter 2017. ...................................................................................151. Figur 22. Karta över bredbandstillgänglighet 2017. ..............................................................151. Figur 23. Fördelning av nettoomsättningen inom de maritima näringarna efter område, år 2014 (Statistiska centralbyrån, 2018b). .............................................................................. 152. Figur 24. Antal förvärvsarbetande inom de maritima näringarna efter område och kön, år 2014 (Statistiska centralbyrån, 2018b). .............................................................................153. Figur 25. Siktanalys (SGU) ...............................................................................................154. Figur 26. Havets ekosystem bidrar med flera samhällsviktiga funktioner som till exempel produktion av livsmedel. De mer synliga ekosystemtjänsterna påverkar och är beroende av andra indirekta som inte är så synliga. Till exempel är fiskar beroende av livskraftiga livsmiljöer och lekområden för att överleva och ge bärkraftiga fiskbestånd. Ett annat exempel är ekosystem som bryter ner näringsämnen och gifter. ......................................................163. Figur 27. Viktiga ekosystemtjänster för rekreation och kulturmiljö. .....................................164. Figur 28. Viktiga ekosystemtjänster för vattenbruket. .........................................................165. Figur 29. Viktiga ekosystemtjänster för yrkesfisket.............................................................165. Figur 30. Nord Stream 1 och 2 ........................................................................................... 167. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 249 Figur 31. Transmissionsnätet för el 2019 (Källa: Svenska kraftnät, reviderad). ................... 168. 7 Figur 32. Elområden i Sverige. Det produceras mycket i norr men förbrukas mycket i söder (Källa: Energimarknadsinspektionen). .............................................................................. 169. Figur 33. Produktionskostnad för vindkraft till havs (LCOE). Huvudscenario 2025 med 6 % genomsnittlig vägd kapitalkostnad. ....................................................................................170. Figur 34. Koncentration av fartygs- och båtlämningar. (Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöregister. 2019-10-03.) .................................................. 187. Figur 35. Symphony osäkerhetskarta. Medelvärde av osäkerhetsgrad. ............................202. Figur 36. Metod för Symphony, kumulativ miljöpåverkan. Symphony beräknar summan av alla verksamheters påverkan på alla naturvärden med olika känslighet. Beräkningen görs på varje plats i havet, uppdelat i ett rutnät med rutor om 250 x 250 meter.............................203. Figur 37. Symphony Gröna kartan. Aggregerade naturvärden. Medelvärde per planområde av Symphonys samlade naturvärden. Baseras på sammanvägda kategorier av bottenmiljö, fisk, däggdjur och fågel. ..................................................................................................203. Figur 38. Totala flöden i ton per år med sjöfart (blå), på järnväg (grön) och på väg (röd). (Källa: Trafikanalys 2016.) .................................................................................................213. Figur 39. Passivt fiske (exempelvis nät). ..........................................................................232. Figur 40. Pelagisk trålning (i vattenmassan/ej bottentrålning). .........................................232. Figur 41. Demersal trålning (närmast botten). ..................................................................232. Figur 42. Gråmarkerat område markerar dumpningsområdet för vrak innehållande okända mängder kemiska stridsmedel. Kemiska stridsmedel har detekterats i biota och sediment på flertalet platser inom området. ......................................................................................... 237. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 250 Tabellförteckning 7 Tabell 1. Konsekvensbedömningar i havsplaneringsprocessen .............................................23. Tabell 2. Havsområde Bottenviken......................................................................................73. Tabell 3. Havsområde Norra Bottenhavet och Norra Kvarken ............................................. 77. Tabell 4. Havsområde Södra Bottenhavet ..........................................................................83. Tabell 5. Havsområde Norra Östersjön och Södra Kvarken ................................................92. Tabell 6. Havsområde Mellersta Östersjön ........................................................................ 98. Tabell 7. Havsområde Sydöstra Östersjön ........................................................................ 105. Tabell 8. Havsområde Södra Östersjön .............................................................................. 111. Tabell 9. Havsområde Sydvästra Östersjön och Öresund .................................................. 117. Tabell 10. Havsområde Södra Västerhavet ........................................................................ 127. Tabell 11. Havsområde Norra Västerhavet...........................................................................132. Tabell 12. Samlade miljöeffekter........................................................................................ 142. Fotografier Del 1, Fotograf Håkan Carlstrand. Skärgården. Havs- och vattenmyndighetens bildarkiv. Del 2. Fotograf Mats Svensson. Hanöbukten från Baskemölle, Stenshuvud. Havs- och vat- tenmyndighetens bildarkiv. Del 3. Fotograf Maja Kristin Nylander. Vatten-stenar. Havs- och vattenmyndighetens bildarkiv. Del 4. Fotograf Natalie Greppi. -16. Havs- och vattenmyndighetens bildarkiv. Del 5. Fotograf Maja Kristin Nylander. Utsikt över Laholmsbukten i Halmstad. Havs- och vattenmyndighetens bildarkiv. Del 6. Fotograf Monica Forsell. Hav-segelbåt-Västkust, Havs- och vattenmyndighetens bildarkiv. Del 7. Fotograf Natalie Greppi. -12. Havs- och vattenmyndighetens bildarkiv. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 251 Källförteckning för geografiska underlag 7 Bakgrundskartor I plankartor Topografisk webbkarta Visning. Lantmäteriet, https://www.lant- materiet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/geodatatjanster/ topografisk-webbkarta-visning/. I förutsättningskartan Yrkesfiske: Andra anspråk Natural Earth. Hämtad från Natural Earth, https://www.naturalearthdata. com/. Hämtad 2015. I övriga förutsättningskartor Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad. Lantmäteriet, https://www. lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/geodatatjanster/ topografisk-webbkarta-visning-skiktindelad/. I Figur 25 Ingen bakgrundskarta. I Figur 42 Topografisk webbkarta Visning. Lantmäteriet, https://www.lant- materiet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/geodatatjanster/ topografisk-webbkarta-visning/. I övriga figurer Natural Earth. Hämtad från Natural Earth, https://www.naturalearthdata. com/. Hämtad 2015. Kartor skapade av Havs- och vattenmyndigheten Plankartor Skapade av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Skapade: 2019. Uppdate- rade: 2022. Kumulativ miljöpåverkan, nuläge Kumulativ miljöpåverkan, nuläge. Skapad av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och Medins. Skapad: 2018. Klimattillflykter Klimattillflykter. Baserat på en rapport från Havs- och vattenmyndigheten (2017). Underlag för klimatrefugier i havsplaneringen 2017: Möjliga klimat- refugier i Östersjön baserat på två olika scenarier. Rapport 2017:37. Göte- borg: Havs- och vattenmyndigheten. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 252 Energi: Riksintresseanspråk och andra anspråk 7 Riksintresse för energiproduktion vindbruk. Hämtad från Energimyndighe- ten, https://www.energimyndigheten.se/fornybart/riksintressen-for-energi- andamal/riksintressen-for-vindbruk/kartmaterial/. Hämtad: 2019-09-16. Vindbruk i kommunala översiktsplaner (2013). Sammanställning gjord av länsstyrelsen i Västra Götaland. Sammanställt: 2013. Områden identifierade i planeringsprocessen. Skapad av Havs- och vatten- myndigheten, HaV. Skapad: 2017. Intresseområden för vindbruk. Sammanställning gjord av Havs- och vat- tenmyndigheten, HaV. Sammanställt: 2019. Transmissionsnätskablar. Hämtad från Geodata.se, https://www.geodata. se/geodataportalen/srv/swe/catalog.search;jsessionid=D100875A27C2ED6 D8C45D4C722741F97#/metadata/08ec56a0-6b5c-4f83-b29e-375e6f1a34b9. Hämtad: 2020-09-25. Försvar: Riksintresseanspråk och påverkansområden Riksintresse för totalförsvarets militära del och dess påverkansområden. In- kommit från Försvarsmakten. Inkommit: 2020-01-18. Infrastruktur: Riksintresseanspråk och andra anspråk Riksintresse för trafikslagens anläggningar. Hämtad från Trafikverket, https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/ samhallsplanering/Riksintressen/Kartor-over-riksintressen/. Hämtad: 2019-08-29. Flygplats i grannland, MSA-ytor (Minimum Sector Altitude). Skapad av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Skapad: 2017. Kulturmiljö: Riksintressen och riksintresseanspråk Riksintresse Obruten kust MB4kap3. Hämtad från Planeringskatalogen, htt- ps://ext-geodatakatalog-forv.lansstyrelsen.se/PlaneringsKatalogen/. Häm- tad: 2019-10-07. Riksintresse för Högexploaterad kust (LST Riksintresse Högexploaterad kust MB4kap4). Hämtad från Länsstyrelsens externa geodatakatalog, https://ext- geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/. Hämtad: 2019-09-17. Riksintresse för Kulturmiljövård (RAÄ Riksintresse Kulturmil- jövård MB3kap6). Hämtad från Länsstyrelsens externa geodata- katalog, https://ext-geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/ GetMetaDataById?id=378391e2-f11e-495c-930d-2ddbcbfebb23. Hämtad: 2019-09-17. Kulturmiljö: Andra värdefulla områden UNESCO sites. Hämtad från HELCOM, http://metadata.helcom.fi/geo- network/srv/eng/catalog.search#/metadata/78e50e17-0049-4212-8288- 922ba6f32e4f. Hämtad: 2019-10-04. (UNESCO, EC, HELCOM). Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 253 Världsarv i Sverige, enligt INSPIRE, nedladdningstjänst. Hämtad 7 från Riksantikvarieämbetet, https://www.geodata.se/geodataportalen/ GetMetaDataById?id=183f638d-5b27-43ad-979e-6a2dcb73c93a. Hämtad: 2019-10-07. Skyddade områden, kulturreservat. Hämtad från Naturvårdsverket Miljöda- taportalen, http://gpt.vic-metria.nu/data/land/KR.zip. Hämtad: 2019-10-04. Landskapsbildsskydd (Öppna tjänster för data i naturvårdsregistret). Häm- tad från Naturvårdsverket Miljödataportalen, http://mdp.vic-metria.nu/ miljodataportalen/. Hämtad: 2019-09-17. Kulturhistoriska värdekärnor. De kulturhistoriska värdekärnorna är fram- tagna efter analys utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv av kuststräckor sär- skilt känsliga för vindkraftverk. De finns beskrivna i rapporten Nordström, Pernilla. Sveriges kust- och skärgårdslandskap: kulturhistoriska karaktärs- drag och känslighet för vindkraft. 2003. Riksantikvarieämbetet. http://raa. diva-portal.org/smash/get/diva2:1294842/FULLTEXT01.pdf. Lagring av material: Anspråk Möjliga områden för koldioxidlagring. Baserat på en rapport från Sveriges geologiska undersökning (2016). Koldioxidlagring i Sverige – samman- ställning och resultat från NORDICCS. Rapport 2016:20. Uppsala: Sver- iges geologiska undersökning. Naturvård: Riksintressen och riksintresseanspråk samt nationella naturskydd Skyddade områden, Art- och habitatdirektivet (Natura2000, SCI, SAC). Hämtad från Naturvårdsverket Miljödataportalen, http://mdp.vic-metria. nu/miljodataportalen/. Hämtad: 2019-09-16. Skyddade områden, fågeldirektivet (Natura 2000, SPA). Hämtad från Na- turvårdsverket Miljödataportalen, http://mdp.vic-metria.nu/miljodatapor- talen/. Hämtad: 2019-09-16. Riksintresse naturvård. Hämtad från Naturvårdsverket Miljödataportalen, http://mdp.vic-metria.nu/miljodataportalen/. Hämtad: 2019-10-10. Riksintresse Naturvård i Fladen. Inkommit från: Länsstyrelsen Halland. In- kommit: 2019. Skyddade områden, nationalparker. Hämtad från Naturvårdsverket Mil- jödataportalen, http://mdp.vic-metria.nu/miljodataportalen/. Hämtad: 2019-10-07. Skyddade områden, naturreservat. Hämtad från Naturvårdsverket Mil- jödataportalen, http://mdp.vic-metria.nu/miljodataportalen/. Hämtad: 2019-09-24. Skyddade områden, djur- och växtskyddsområden. Hämtad från Natur- vårdsverket Miljödataportalen, http://mdp.vic-metria.nu/miljodataporta- len/. Hämtad: 2019-09-24. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 254 Naturvård: Internationella naturskydd 7 Skyddade områden, Art- och habitatdirektivet (Natura2000, SCI, SAC). Hämtad från Naturvårdsverket Miljödataportalen, http://mdp.vic-metria. nu/miljodataportalen/. Hämtad: 2019-09-16. Skyddade områden, fågeldirektivet (Natura 2000, SPA). Hämtad från Na- turvårdsverket Miljödataportalen, http://mdp.vic-metria.nu/miljodatapor- talen/. Hämtad: 2019-09-16. Natura 2000 data - the European network of protected sites. Hämtad från European Environment Agency, https://www.eea.europa.eu/data-and- maps/data/natura-10#tab-metadata. Hämtad: 2019-10-04. (En delmängd av datat visas i kartan). Copyright holder: Directorate-General for Environ- ment (DG ENV). OSPAR MPA. Inkommit från OSPAR. Inkommit: 2019-10-24. (En delmängd av datat visas i kartan). HELCOM MPAs. Hämtad från HELCOM, http://metadata.helcom.fi/geo- network/srv/eng/catalog.search#/metadata/d27df8c0-de86-4d13-a06d- 35a8f50b16fa. Hämtad: 2019-09-24. Ecologically or Biologically Significant Marine Areas (EBSAs) in the Baltic Sea. Hämtad från HELCOM, http://metadata.helcom.fi/geonetwork/srv/ eng/catalog.search#/metadata/828468c6-dd88-408c-97d3-ce9c926681f0. Hämtad: 2019-10-04. Rekreation: Riksintressen och riksintresseanspråk LST Riksintresse Rörligt friluftsliv MB4kap1+2. Hämtad från Länsstyrel- sens externa geodatakatalog, https://ext-geodatakatalog.lansstyrelsen.se/ GeodataKatalogen/GetMetaDataById?id=072b6b36-2cf6-4717-a616-bbf3f- ddea83d. Hämtad: 2019-09-17. Riksintresse Friluftsliv. Hämtad från Naturvårdsverket Miljödataportalen, http://mdp.vic-metria.nu/miljodataportalen/. Hämtad: 2019-10-10. Riksintresse Friluftsliv i Östergötlands Skärgård. Skapat av Havs- och vat- tenmyndigheten, HaV. Skapad: 2017. Sjöfart: Riksintresseanspråk och andra anspråk Riksintresse för Trafikslagens anläggningar. Hämtad från Trafikverket, https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/ samhallsplanering/Riksintressen/Kartor-over-riksintressen/. Hämtad: 2019-08-29. Sammanställning av övriga anspråk. Skapat av Havs- och vattenmyndighe- ten, HaV. Skapad: 2019-10-23. IMO ships routeing guide. Hämtad från HELCOM, http://metadata.hel- com.fi/geonetwork/srv/eng/catalog.search#/metadata/60712fe9-ce1b-4fc6- b0b6-46e44f9bf134. Hämtad: 2018. Routeing measures Kattegat. Inkommit från Transportstyrelsen. Inkommit: 2017-10-31. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 255 Recommended route Kattegat. Inkommit från Transportstyrelsen. Inkom- 7 mit: 2017-10-31. Utvinning av material: Anspråk Möjliga områden för sandutvinning. Baserat på en rapport från Sveriges geologiska undersökning (2017). Förutsättningar för utvinning av marin sand och grus i Sverige. Dnr 21-2973/2015. Rapport 2017:05. Uppsala: Sveri- ges geologiska undersökning. Yrkesfiske: Riksintresseanspråk Riksintresse yrkesfiske. Skapad av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Ska- pad: 2019. Yrkesfiske: Andra anspråk Värdekarta fiske. Skapad av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och Sveri- ges lantbruksuniversitet, SLU. Skapad 2017. Yrkesfiske: Fiskeregleringar Fiskets geografier. Hämtad från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, htt- ps://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/kartor--gis/karttjanster/ karttjanster/fiskets-geografier.html. Hämtad: 2017. Cod fisheries closures. Hämtad från HELCOM, http://metadata.helcom.fi/ geonetwork/srv/eng/catalog.search#/metadata/42f9583a-505b-411e-8ade- b2f10e03610b. Skapad: 2013-02-13. (EC, HELCOM). Risker: Dumpade stridsmedel Förekomst av dumpad ammunition och risk för sjunkna minor. Inkommit från Försvarsmakten. Inkommit: 2019-01-21. Kartfigurer skapade av Havs- och vattenmyndigheten Figur 1, 12, 14, 16, 18 Översikts- och exempelfigurer. Havs- och vattenmyndigheten, HaV. 2019. Figur 3 Gränser i havet. Hämtade från Sjöfartsverket, www.sjofartsverket.se. Häm- tade: 2018. Figur 19 Befolkningstäthet 2017. Statistik inkommit från Statistiska centralbyrån. In- kommit: 2018. Figur 20 Arbetsställen 2016. Statistik inkommit från Statistiska centralbyrån. Inkom- mit: 2018. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 256 Figur 21 7 Gästnätter 2017. Statistik inkommit från Statistiska centralbyrån. Inkommit: 2018. Figur 22 Bredbandstillgänglighet 2017. Inkommit från Post och telestyrelsen. Inkom- mit: 2018. Figur 25 Siktanalys. Sveriges geologiska undersökning (2018). Arbetsmaterial om ut- siktsanalys. Opublicerat. Figur 30 Nord Stream 1. Inkommit från Nord Stream AG. Inkommit: 2019-10-07. Nord Stream 2. Inkommit från Nord Stream 2. Inkommit: 2019-10-14. Figur 33 LCOE analys. Inkommit från Energimyndigheten. Inkommit: 2017. Figur 34 Fartygs- och båtlämningar, uppgift om. Hämtad från Riksantikvarieämbe- tets Kulturmiljöregister. Hämtad: 2019-10-03. Figur 35 Osäkerhetskarta. Skapad av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och Sveri- ges geologiska undersökning, SGU. Skapad: 2018. Figur 37 Gröna kartan: Aggregerade naturvärden (symphonymetoden). Skapat av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och Sveriges geologiska undersökning, SGU. Skapad: 2017. Figur 39, 40, 41 Värdekartor fiske. Skapad av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och Sve- riges lantbruksuniversitet, SLU. Skapad 2017. Figur 42 Dumpningsområde av vrak innehållande kemiska stridsmedel. Baserat på Havs- och vattenmyndighetens rapport Undersökning av biota i anslutning till dumpade fartyg med kemisk ammunition, 2018:21., rapporten Sjöfarts- verket 2015. Miljörisker sjunkna vrak II. samt på Dahllöf I, Lindgren JF, Paka V, Hassellöv I-M, Tengberg A, Niemikoski H, Kotwicki L, Vanninen P. Skagerrak dump site, concentrations of chemical warfare agents and envi- ronmental effects. In prep. Havsplaner | Del 7 - Planeringsförutsättningar 257