Decree of the Ministry of Agriculture and Forestry amending the Decree on trade in seed for grassland and fodder crops (No. 16 of 2010)

Denna publikation fås från jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Besöksadress Postadress Telefon Mariegatan 23 PB 30 09 -1605 2313 00170 HELSINGFORS 00023 STATSRÅDET JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 16/10 Datum Dnr 8.6.2010 1691/14/2010 Ikraftträdelse- och giltighetstid 24.6.2010 - tills vidare Ändrar 1 § och bilagorna 2 och 3 till jord och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall och foderväxter (110/100) Bemyndigande 4 § Lag om handel med utsäde (728/2000) Motsvarande EG-rättsakter Kommissionens direktiv 2009/74/EG (32009L0074); EUT nr L 166, 27.6.2009, s.40 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall och foderväxter I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut ändras i jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 24 november 2000 om handel med utsäde av vall- och foderväxter (110/00) 1 § 1 mom., sådan den lyder delvis ändrad i förordning 46/05 och 20/08, ändras bilaga 2 sådan den lyder delvis ändrad in förordning 46/05, 60/06, 20/08, samt ändras bilaga 3 sådan den lyder delvis ändrad in förordning 20/08 som följer: 1 § Tillämpningsområde Denna förordning tillämpas på produktion, certifiering, marknadsföring och import av utsäde av arter av följande vall- och foderväxter: Gräsväxter: Brunven Agrostis canina L. Storven Agrostis gigantea Roth Krypven Agrostis stolonifera L. Rödven Agrostis capillaris L. Ängskavle Alopecurus pratensis L. Knylhavre Arrhenatherum elatius (L) P. Beauv. ex. J. Presl. & C. Presl Plattlosta Bromus catharticus Vahl. Alaskagräs Bromus sitchensis rin. Bermudagräs Cynodon dactylon (L.) Pers Hundäxing Dactylis glomerata L. Rörsvingel Festuca arundinacea Schreber Finsvingel Festuca filiformis Pourr. Fårsvingel Festuca ovina L. Ängssvingel Festuca pratensis Hudson Rödsvingel Festuca rubra L. Hårdsvingel Festuca trachyphylla (Hack.) Krajina Italienskt rajgräs Lolium multiflorum Lam. (inkl. westerwoldiskt rajgräs) Engelskt rajgräs Lolium perenne L. Hybridrajgräs Lolium ∗ bouchenanum Knuth Phalaris aquatica Phalaris aquatica L. Vildtimotej Phleum nodosum L. Timotej Phleum pratense L. Vitgröe Poa annua L. Lundgröe Poa nemoralis L. Sengröe Poa palustris L. Kärrgröe Poa trivialis L. Ängsgröe Poa pratensis L. Fjällgröe Poa alpina L. Parkgröe Poa chaixii Vill. Nordgröe Poa alpigena Fries. Gullhavre Trisetum flavescens L.P. Beauv. Festulolium xFestulolium Asch. & Graebn. (Hybrider som uppkommit genom korsning av en art av släktet Festuca med en art av släktet Lolium) Baljväxter: Fodergetruta Galega orientalis Lam. Tuppklöver Hedysarum coronarium L. Käringtand Lotus corniculatus L. Vitlupin Lupinus albus L. Blålupin Lupinus angustifolius Gullupin Lupinus luteus L. Humlelusern Medicago lupulina L. Blålusern Medicago sativa L. Mellanlusern Medicago x varia Martyn Esparsett Onobrychis viciifolia Scop Åkerärt Pisum sativum L. (partim) Alexandrinerklöver Trifolium alexandrium L. Alsikeklöver Trifolium hybridum L. Blodklöver Trifolium incarnatum L. Rödklöver Trifolium pratense L. Bockhornsklöver Trigonella foenum- graecum L. Vitklöver Trifolium repens L. Luktklöver Trifolium resupinatum L. Bondböna Vicia faba L. (partim) Ungersk vicker Vicia pannonica Crantz. Fodervicker Vicia sativa L. Luddvicker Vicia villosa Roth. Övriga arter: Kålrot Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Foderkål, fodermärgkål Brassica oleracea L. convar. acephala (DC) Alef. var. medullosa Thell. + var. viridus L. Honungsfacelia Phacelia tanacetifolia Benth. Oljerättika Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers. Rörflen Phalaris arundinacea L. Foderlosta Bromus inermis L. Vit sötväppling Melilotus alba Medicus Bovete Fagopyrum esculentum Moench Denna förordning träder i kraft den 24 juni 2010. Helsingfors den 8 juni 2010 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Specialsakkunnig Marja Savonmäki BILAGA 2 KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE CERTIFIKATUTSÄDE 1. Äkthet Utsädet skall i tillräcklig utsträckning kunna identifieras såsom tillhörande en viss sort och det skall vara tillräckligt rent. Minimisortrenheten skall främst undersökas vid en odlingsgranskning som förrättas i enlighet med villkoren i bilaga 1. Certifikatutsäde av apomiktiska sorter av ängsgröe 98.0 % certifikatutsäde certifikatutsäde 1 gen. 2 gen. Åkerärt, bondböna 99.0 % 98.0 % Foderkål, fodermärgkål, kålrot 99.0 % Äktheten undersöks främst vid en odlingsgranskning och en officiell efterkontroll, och äktheten skall uppfylla kvalitetskraven för arten och utsädeskategorin i fråga. Kontrollcentralen kan företa också andra bestämningar genom vilka äktheten konstateras, om en undersökning av sorten kräver det. Den som låter undersöka sorten betalar då kostnaderna för bestämningarna. 2. Utsädet skall vara förenligt med följande krav och andra villkor i tabell 1 i fråga om grobarheten, renheten och antalet frön av andra arter: Tabel 1 Art Grobarhet Renhet Frön av andra arter högst i ett prov med en vikt som fasttälls i bilaga 3 (kolumn 4) Grobarhet minst (% av de rena fröna) Hårda frön högst (% av de rena fröna) Renhet (% av vikten) Frön av andra arter högst ( % av vikten) Totalt Enskild art Elytri gia re pens Alope curus myo suroi des Meli lotus spp. Rapha nus rap hanist rum Si napis arven sis Avena fatua, Avena sterilis Cuscuta spp. Rumex spp. ut över Ru mex acetosella och Rumex maritimus 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Gräsväxter: Rödven 75 (a) 90 2.0 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Brunven 75 (a) 90 2.0 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Storven 80 (a) 90 2.0 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Krypven 75 (a) 90 2.0 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Ängskavle 70 (a) 75 2.5 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Knylhavre 75 (a) 90 3.0 1.0 (f) 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Plattlosta 75 (a) 97 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 10 (n) Alaskagräs 75 (a) 97 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 10 (n) Bermudagräs 70 (a) 90 2.0 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 2 Hundäxing 80 (a) 90 1.5 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Rörsvingel 80 (a) 95 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Finsvingel 75 (a) 85 2.0 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Fårsvingel 75 (a) 85 2.0 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Ängsvingel 80 (a) 95 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Festulolium 75 (a) 96 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Rödsvingel 75 (a) 90 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Hårdsvingel 75 (a) 85 2.0 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Italiensk rajgräs 75 (a) 96 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Engelsk rajgräs 80 (a) 96 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Hybridrajgräs 75 (a) 96 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Phalaris aquatica 75 (a) 96 1.5 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 Vildtimotej 80 (a) 96 1.5 1.0 0.3 0.3 0 0 (k) 5 Timotej 80 (a) 96 1.5 1.0 0.3 0.3 0 0 (k) 5 Vitgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Lundgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Sengröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Ängsgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Karrgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Parkgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Nordgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Fjallgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Gullhavre 70 (a) 75 3.0 1.0 (f) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Grobarhet minst (% av de rena fröna) Hårda frön högst (% av de rena fröna) Renhet (% av vikten) Totalt Enskild art Elytri gia re pens Alope curus myo suroi des Meli lotus spp. Rapha nus rapha nistrum Si napis arven sis Avena fatua, Avena sterilis Cuscuta spp. Rumex spp. ut över Ru mex ace tosella och Ru mex maritimus 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Baljväxter: Fodergetruta 60 40 97 2,0 1,5 0,3 0 0 (l) (m) 10 (n) Tuppklöver 75 (a) (b) 30 95 2.5 1.0 0.3 0 0 (k) 5 Käringtand 75 (a) (b) 40 95 1.8 (d) 1.0 (d) 0.3 0 0 (l) (m) 5 Vitlupin (*) 80 (a) (b) 20 98 0.5 (e) 0.3 (e) 0.3 0 0 (j) 5 (n) Blålupin (*) 75 (a) (b) 20 98 0.5 (e) 0.3 (e) 0.3 0 0 (j) 5 (n) Gullupin (*) 80 (a) (b) 20 98 0.5 (e) 0.3 (e) 0.3 0 0 (j) 5 (n) Humlelusern 80 (a) (b) 20 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Blålusern 80 (a) (b) 40 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Mellanlusern 80 (a) (b) 40 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Esparset 75 (a) (b) 20 95 2.5 1.0 0.3 0 0 (j) 5 Ärt 80 (a) 98 0.5 0.3 0.3 0 0 (j) 5 (n) Aleksandrineklöver 80 (a) (b) 20 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Alsikeklöver 80 (a) (b) 20 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Blodklöver 75 (a) (b) 20 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Rödklöver 80 (a) (b) 20 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Vitklöver 80 (a) (b) 40 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Luktklöver 80 (a) (b) 20 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Bockhornsklöver 80 (a) 95 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) 5 Bondböna 80 (a) (b) 5 98 0.5 0.3 0.3 0 0 (j) 5 (n) Ungersk vicker 85 (a) (b) 20 98 1.0 (e) 0.5 (e) 0.3 0 0 (j) 5 (n) Fodervicker 85 (a) (b) 20 98 1.0 (e) 0.5 (e) 0.3 0 0 (j) 5 (n) Luddvicker 85 (a) (b) 20 98 1.0 (e) 0.5 (e) 0.3 0 0 (j) 5 (n) Övriga arter: Kålrot 80 (a) 98 1.0 0.5 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 Foderkål, fodermärkål 75 (a) 98 1.0 0.5 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 10 Honungsfacelia 80 (a) 96 1.0 0.5 0.3 0.3 0 0 (j) (k) Oljerättika 80 (a) 97 1.0 0.5 0.3 0.3 0 0 (j) 5 Foderlosta 75 (a) 97 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 10 (n) Rörflen 75 (a) 96 1.5 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) Vit sötväppling 60 (a) 97 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) Bovete 80 (a) 97 1.5 1.0 0.5 0 0 (j) (k) *) I lupinfrön får antalet frön av avvikande färg inte överstiga i bitter lupin 2 % i andra lupiner 1 % Högsta tillåtna antalet frön av bitter lupin i andra sorter än bitter lupin är 2.5 %. a) Alla färska och friska frön som inte gror efter förbehandling anses vara groende frön. b) I fråga om arter för vilka antalet hårda frön har definierats medräknas de i grobarheten upp till det angivna högsta tillåtna fröantalet. c) Frön av andra Poa-arter anses inte utgöra en orenhet när de utgör högst 0.8 % av utsädets vikt. d) Frön av Trifolium pratense anses inte utgöra en orenhet när de utgör högst 1.0 % av utsädets vikt. e) Frön av Lupinus albus, Lupinus angustifolius, Lupinus luteus, Pisum sativum, Vicia faba spp, Vicia pannonica, Vicia sativa och Vicia villosa anses inte utgöra orenheter när de utgör högst 0.5 % av utsädets vikt i andra motsvarande arter. f) Det högsta tillåtna procenttalet frön av en enskild art tillämpas inte på frön av Poa spp. i) Antalet frön av Avena fatua och Avena sterilis behöver inte bestämmas om det inte misstänks att villkoren i kolumn 12 inte uppfylls. j) Antalet frön av Cuscuta spp. behöver inte bestämmas, om det inte misstänks att villkoren i kolumn 13 inte uppfylls. k) Ett frö av Cuscuta spp. i ett prov med fastställd vikt anses inte utgöra en orenhet, när frön av Cuscuta spp. inte ingår i ett annat prov med samma vikt. l) Prov som tas för bestämning av antalet frön av Cuscuta spp. skall vara av dubbel vikt jämfört med den provvikt som anges i bilaga 3 punkt 4. m) Ett frö av Cuscuta spp. i ett prov med fastställd vikt anses inte utgöra en orenhet, när frön av Cuscuta spp. inte ingår i ett annat prov med den dubbla vikten. n) Antalet frön av Rumex spp. utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus behöver inte bestämmas, om det inte misstänks att villkoren i kolumn 14 inte uppfylls. 1. Skadegörare som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på låg nivå. 2. Fukthalten bestäms i fråga om basutsäde och certifikatutsäde. Den får vara 17 % för ärt och bondböna och 14 % för gräsväxter, vallbaljväxter och andra arter. BASUTSÄDE De villkor som i denna bilaga fastställs för certifikatutsäde tillämpas på basutsäde med beaktande av följande bestämmelser: 1. Äkthet Utsädet skall i tillräcklig utsträckning kunna identifieras såsom tillhörande en viss sort och det skall vara tillräckligt rent. Minimisortrenheten skall främst undersökas vid en odlingsgranskning som förrättas i enlighet med villkoren i bilaga 1. Åkerärt, bondböna, foderkål, fodermärgkål, kålrot och apomiktiska sorter av ängsgröe 99.7 %. 2. Utsädet skall uppfylla följande krav och övriga villkor som anges i tabell 2: Tabell 2 Art Högsta innehåll av frön av andra arter Samman lagt (% av vikten) Antal i ett prov med fastställd vikt (bilaga 3 kolumn 4) Enskild art Rumex spp. utöver R. acetosella och R. maritimus Elytri gia re pens Alope curus myosur oides Melilotu s spp. Övriga villkor eller krav 1 2 3 4 5 6 7 8 Gräsväxter: Brunven 0.3 20 1 1 1 (j) Storven 0.3 20 1 1 1 (j) Rödven 0.3 20 1 1 1 (j) Krypven 0.3 20 1 1 1 (j) Ängskavle 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Knylhavre 0.3 20 (a) 2 5 5 (i) (j) Plattlosta 0.4 20 5 5 5 (j) Alaskagräs 0.4 20 5 5 5 (j) Bermudagräs 0.3 20 (a) 1 1 1 (j) Hundäxing 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Rörsvingel 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Finsvingel 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Fårsvingel 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Ängssvingel 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Rödsvingel 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Hårdsvingel 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) x Festulolium 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Italienskt rajgräs 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Engelskt rajgräs 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Hybridrajgräs 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Phalaris aquatica 0.3 20 2 5 5 (j) Vildtimotej 0.3 20 2 1 1 (j) Timotej 0.3 20 2 1 1 (j) Vitgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (f) (j) Lundgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (f) (j) Sengröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (f) (j) Ängsgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (f) (j) Kärrgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (f) (j) Fjällgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (j) Parkgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (j) Nordgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (j) Gullhavre 0.3 20 (c) 1 1 1 (i) (j) Baljväxter: Fodergetruta 0,3 20 2 0 (e) (j) Tuppklöver 0.3 20 2 0 (e) (j) Käringtand 0.3 20 3 0 (e) (g) (j) Vitlupin 0.3 20 2 0 (d) (h) (k) Blålupin 0.3 20 2 0 (d) (h) (k) Gullupin 0.3 20 2 0 (d) (h) (k) Humlelusern 0.3 20 5 0 (e) (j) Blålusern 0.3 20 3 0 (e) (j) 2 1 2 3 4 5 6 7 8 Mellanlusern 0.3 20 3 0 (e) (j) Esparsett 0.3 20 2 0 (d) Åkerärt Alexandrinerklöver 0.3 0.3 20 20 2 3 0 (d) 0 (e) (j) Alsikeklöver 0.3 20 3 0 (e) (j) Blodklöver 0.3 20 3 0 (e) (j) Rödklöver 0.3 20 5 0 (e) (j) Vitklöver 0.3 20 5 0 (e) (j) Luktklöver 0.3 20 3 0 (e) (j) Bockhornsklöver 0.3 20 2 0 (d) Bondböna 0.3 20 2 0 (d) Ungersk vicker 0.3 20 2 0 (d) (h) Fodervicker 0.3 20 2 0 (d) (h) Luddvicker 0.3 20 2 0 (d) (h) Övriga arter: Kålrot 0.3 20 2 (j) Foderkål, fodermärgkål 0.3 20 3 (j) Honungsfacelia 0.3 20 Oljerättika 0.3 20 2 Foderlosta 0.4 20 5 5 5 (j) Rörflen 0.3 20 2 5 5 (j) Vit sötväppling 0.3 20 5 0 (e) (j) a) Högsta tillåtna antalet frön av Poa spp. är 80 stycken. b) Villkoret i kolumn 3 tillämpas inte på frön av Poa spp. Högsta tillåtna antal frön av andra arter av Poa spp. än den som skall undersökas är 1 frö/prov om 500 frön. c) Högsta tillåtna antal frön av Poa spp. är 20 stycken. d) Antalet frön av Melilotus spp. behöver inte bestämmas, om det inte misstänks att villkoren i kolumn 7 inte uppfylls. e) Ett frö av Melilotus spp. i ett prov med fastställd vikt anses inte utgöra en orenhet, när inget frö av Melilotus spp. förekommer i ett prov med dubbla fastställda vikten. f) Villkor c i tabell 1 tillämpas inte. g) Villkor d i tabell 1 tillämpas inte. h) Villkor e i tabell 1 tillämpas inte. i) Villkor f i tabell 1 tillämpas inte. j) Villkoren k och m i tabell 1 tillämpas inte. k) Högsta tillåtna antal frön av bitter lupin är 1.0 % i andra sorter än bitter lupin. 3 ICKE SORTBETECKNAT KOMMERSIELLT UTSÄDE Villkoren för cerifikatutsäde i denna bilaga tillämpas på icke sortbetecknat kommersiellt utsäde med avseende på renhet och sundhet, med beaktande av följande bestämmelser: 1. 1 % läggs till viktprocenterna i kolumn 5 och 6 i tabell 1 i denna bilaga. 2. I fråga om frön av Poa annua anses ett innehåll om högst 10 % av utsädets vikt av andra Poa arter inte utgöra en orenhet. 3. I fråga om frön av Poa spp. anses ett innehåll om högst 3 % av utsädets vikt av andra Poa-arter än Poa annua inte utgöra en orenhet. 4. Högst 1 % frön av Melilotus spp. av vikten hos frön av tuppklöver anses inte utgöra en orenhet. 5. Villkor d i tabell 1 i denna bilaga tillämpas inte i fråga om Lotus corniculatus. 6. Frön av Vicia villosa och av motsvarande odlade arter anses inte utgöra en orenhet i Vicia pannonica, när de utgör högst 6 % av utsädets vikt. 7. Renheten hos Vicia pannonica skall utgöra åtminstone 97 % av vikten. 4 BILAGA 3 PARTI- OCH PROVVIKTER Art Högsta vikt för ett parti ton Lägsta provvikt gram Provets vikt vid bestämning av antalet frön av andra arter (bilaga 2 tabell 1, kolumnerna 12–14 och tabell 2 kolumnerna 3–7) gram 1 2 3 4 Gräsväxter: Brunven 10 200 5 Storven 10 200 5 Krypven 10 200 5 Rödven 10 200 5 Ängskavle 10 200 30 Knylhavre 10 400 80 Plattlosta 10 400 200 Alaskagräs 10 400 200 Bermudagräs 10 200 5 Hundäxing 10 250 30 Rörsvingel 10 250 50 Finsvingel 10 250 30 Fårsvingel 10 250 30 Ängssvingel 10 250 50 Rödsvingel 10 250 30 Hårdsvingel 10 250 30 x Festulolium 10 400 60 Italienskt rajgräs 10 400 60 Engelskt rajgräs 10 400 60 Hybridrajgräs 10 400 60 Phalaris aquatica 10 250 50 Vildtimotej 10 200 10 Timotej 10 200 10 Vitgröe 10 200 10 Lundgröe 10 200 5 Sengröe 10 200 5 Ängsgröe 10 200 5 Kärrgröe 10 200 5 Nordgröe 10 200 5 Parkgröe 10 200 5 Fjällgröe 10 200 5 Gullhavre 10 200 5 Baljväxter: Fodergetruta 10 300 200 Tuppklöver frukter 10 2000 300 frön 10 800 120 Käringtand 10 300 30 Vitlupin 30 2500 1000 Blålupin 30 2500 1000 Gullupin 30 2500 1000 Humlelusern 10 400 50 Blålusern 10 400 50 5 1 2 3 4 Mellanlucern Esparsett 10 400 50 frukter 10 1200 600 frön 10 800 400 Ärt 30 3000 1000 Alexandrinerklöver 10 400 60 Alsikeklöver 10 400 20 Blodklöver 10 1000 80 Rödklöver 10 500 50 Vitklöver 10 400 20 Luktklöver 10 400 20 Bockhornsklöver 10 1000 450 Bondböna 30 2500 1000 Ungersk vicker 30 2500 1000 Fodervicker 30 2500 1000 Luddvicker 30 2500 1000 Övriga arter: Kålrot 10 400 100 Foderkål, fodermärgkål 10 500 100 Honungsfacelia 10 500 40 Oljerättika 10 600 300 Foderlosta 10 300 90 Rörflen 10 200 30 Vit sötväppling 10 400 50 Bovete 10 1500 60 I vikten för partiet inräknas de kemiska behandlingsmedel som har använts till partiet. Detta skall beaktas när partiets högsta vikt fastställs. Partiets högsta vikt får överskridas med högst 5 %.