Decree of the Ministry of Agriculture and Forestry amending the Decree on trade in seed for grassland and fodder crops (No. 20 of 2008)

Denna publikation fås från jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Besöksadress Postadress Telefon Lappviksgatan 1 PB 310 020 772005 00180 HELSINGFORS 00023 STATSRÅDET JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 20/08 Datum Dnr 27.11.2008 2627/01/2008 Ikraftträdelse- och giltighetstid 15.12.2008 - tills vidare Ändrar 1, 10 och 16 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 24 november 2000 om handel med utsäde av vall- och foderväxter (110/2000) samt bilagorna 1, 2 och 3 Bemyndigande 4 och 10 § i lagen om handel med utsäde (728/2000) Motsvarande EG-rättsakter Kommissionens direktiv 2007/72/EG (32007L0072); EUT nr L 329, 14.12.2007, s.37 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall och foderväxter I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut ändras 1 § till jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 24 november 2000 om handel med utsäde av vall- och foderväxter (110/2000), sådan den lyder delvis ändrad i förordning 46/05, ändras 10 § 4 punkten sådan den lyder delvis ändrad i förordning 47/07, fogas till 16 § ett nytt 4 mom., ändras bilaga 1 sådan den lyder delvis ändrad i förordning 32/03, 46/05 och 73/06, ändras bilaga 2 sådan den lyder delvis ändrad i förordning 46/05 och 60/06, samt ändras bilaga 3 som följer: 1 § Tillämpningsområde Denna förordning tillämpas på produktion, certifiering, marknadsföring och import av utsäde av arter av följande vall- och foderväxter: Gräsväxter: Brunven Agrostis canina L. Storven Agrostis gigantea Roth Krypven Agrostis stolonifera L. Rödven Agrostis capillaris L. Ängskavle Alopecurus pratensis L. Knylhavre Arrhenatherum elatius (L) P. Beauv. ex. J. S. et k. B. Presl. Plattlosta Bromus catharticus Vahl. Alaskagräs Bromus sitchensis rin. Bermudagräs Cynodon dactylon (L.) Pers Hundäxing Dactylis glomerata L. Rörsvingel Festuca arundinacea Schreber Fårsvingel Festuca ovina L. Ängssvingel Festuca pratensis Hudson Rödsvingel Festuca rubra L. Italienskt rajgräs Lolium multiflorum Lam. (inkl. westerwoldiskt rajgräs) Engelskt rajgräs Lolium perenne L. Hybridrajgräs Lolium ∗ bouchenanum Knuth Phalaris aquatica Phalaris aquatica L. Vildtimotej Phleum bertolonii DC. Timotej Phleum pratense L. Vitgröe Poa annua L. Lundgröe Poa nemoralis L. Sengröe Poa palustris L. Kärrgröe Poa trivialis L. Ängsgröe Poa pratensis L. Fjällgröe Poa alpina L. Parkgröe Poa chaixii Vill. Nordgröe Poa alpigena Fries. Gullhavre Trisetum flavescens L.P. Beauv. Festulolium Festuca spp. × Lolium spp. (Hybrider som uppkommit genom korsning av en art av släktet Festuca med en art av släktet Lolium) Baljväxter: Fodergetruta Galega orientalis Lam. Tuppklöver Hedysarum coronarium L. Käringtand Lotus corniculatus L. Vitlupin Lupinus albus L. Blålupin Lupinus angustifolius Gullupin Lupinus luteus L. Humlelusern Medicago lupulina L. Blålusern Medicago sativa L. Lusern Medicago ∗ varia T. Martyn Esparsett Onobrychis viciifolia Scop Åkerärt Pisum sativum L. (partim) Alexandrinerklöver Trifolium alexandrium L. Alsikeklöver Trifolium hybridum L. Blodklöver Trifolium incarnatum L. Rödklöver Trifolium pratense L. Bockhornsklöver Trigonella foenum- graecum L. Vitklöver Trifolium repens L. Luktklöver Trifolium resupinatum L. Bondböna Vicia faba L. (partim) Ungersk vicker Vicia pannonica Crantz. Fodervicker Vicia sativa L. Luddvicker Vicia villosa Roth. Övriga arter: Kålrot Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Foderkål, fodermärgkål Brassica oleracea L. convar. acephala (DC) Alef. var. medullosa Thell. + var. viridus L. Honungsfacelia Phacelia tanacetifolia Benth. Oljerättika Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers. Foderärt Pisum arvense Rörflen Phalaris arundinacea L. Foderlosta Bromus inermis L. Vit sötväppling Melilotus alba Medicus Bovete Fagopyrum esculentum Moench 10 § Undantag 4) Frön av följande arter får marknadsföras som ocertifierat handelsutsäde: – foderlosta (Bromus inermis); – bermudagräs (Cynodon dactylon); – bovete (Fagopyrum esculentum); – tuppklöver (Hedysarum coronarium); – vit sötväppling (Melilotus alba); – esparsett (Onobrychis viciifolia); – Phalaris aquatica; – rörflen (Phalaris arundinacea); – nordgröe (Poa alpigena); – fjällgröe (Poa alpina); – vitgröe (Poa annua); – parkgröe (Poa chaixii); – bockhornsklöver (Trigonella foenum-graecum); ja – ungersk vicker (Vicia pannonica). 16 § Övergångsbestämmelser Samma fleråriga foderväxtodling av icke sortbetecknat kommersiellt utsäde av getruta (Galega spp.) får skördas under fem år i följd, det sista skördeåret är dock 2010. Denna förordning träder i kraft den 15 december 2008. Helsingfors den 27 november 2008 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Specialsakkunig Marja Savonmäki BILAGA 1 KRAV PÅ UTSÄDESODLINGAR BASUTSÄDE OCH CERTIFIKATUTSÄDE 1 Produktionsvillkor som gäller brukningsenheten och odlingen 1.1 Utsädesproduktion godkänns inte på brukningsenheter där flyghavre förekommer; förbudet gäller inte utsädesproduktionslägenheter där flyghavre förekommer bara på skiften som är under uppsikt och där en bekämpningsplan har följts. Sorter av vilka utsäde produceras får inte odlas på skiften som är under uppsikt. 1.2 På brukningsenheten får det inte finnas andra odlingar där mogen fröskörd bärgas av den sort av vilken utsäde produceras. Åkerärt: andra odlingar där mogen fröskörd bärgas av sorter som hör till samma sortgrupp får inte förekomma på brukningsenheten. Kontrollcentralen fastställer vilka sorter som ingår i de olika sortgrupperna. 1.3 På samma fleråriga odling av foderväxter får skörd bärgas tre år i rad. På utsädesodlingen av timotej och ängssvingel får skörd bärgas fyra år i rad. På utsädesodlingar av rörflen, rörsvingel, getruta och vit sötväppling kan skörd bärgas fem år i rad 2 Begränsningar i fråga om förfrukten Det föregående växtbeståndet på odlingen får inte vara oförenligt med arterna och sorterna i det växtbestånd som framställs, och odlingen skall vara tillräckligt fri från växter av föregående skörd. Den tidrymd som anges nedan skall ha förflutit från det att det på odlingen senast har odlats en annan sort av samma art eller ett parti av samma sort med okänd äkthet: Gräsväxter, ärt, bondböna, kålrot, foderkål, fodermärgkål och honungsfacelia 2 år Vallbaljväxter 3 år 3 Isoleringsavstånd Följande isoleringsavstånd skall följas på odlingen i förhållande till sådana växtbestånd som kan ge upphov till oönskad pollinering: Art basutsäde certifikatutsäde Foderkål, fodermärgkål, kålrot, honungsfacelia 400 m 200 m Övriga arter och sorter (utom kålrot, foderkål, fodermärgkål, ärt och apomiktiska sorter av ängsgröe): avsedda för uppförökning av utsäde odlingen högst 2 ha 200 m odlingen över 2 ha 100 m avsedda för produktion av foderväxter odlingen högst 2 ha 100 m odlingen över 2 ha 50 m 4 Växtbeståndets egenskaper 4.1 ÄKTHET Växtbeståndet skall vara identifierbart med avseende på sorten och sortrent. Basutsäde Certifikatuts. 1 gen. Certifikatuts. 2 gen. Åkerärt 99.7 % 99.0 % 98.0 % Bondböna 99.7 % 99.0 % 98.0 % Foderkål, fodermärgkål 99.7 % 99.0 % Kålrot 99.7 % 99.0 % Vid produktion av utsäde av andra arter än ärt, bondböna, kålrot, foderhål, fodermärgkål och ängsgröe får antalet typer som avviker tydligt från den sort som odlas vara högst basutsäde 1 st./30 m2 certifikatutsäde 1 st./10 m2 I fråga om arter av rajgräs (Lolium) får antalet plantor av andra rajgräsarter och i fråga om x Festulolium får antalet plantor av andra arter än den som odlas i växtbeståndet vara högst basutsäde 1 st./50 m2 certifikatutsäde 1 st./10 m2 Vid utsädesproduktion av ängsgröe får antalet typer som avviker tydligt från den sort som odlas vara högst basutsäde 1 st./20 m2 certifikatutsäde 4 st./10 m2 certifikatutsäde, apomiktiska sorter 6 st./10 m2 4.2 SUNDHET Skadliga sjukdomar som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå. 4.3 RENHET Under vegetationsperioden skall främmande arter och sorter avlägsnas från odlingen. Utsädesodlingen kan underkännas, om rikligt med skadliga kulturväxter eller ogräs förekommer. 4.4 FLYGHAVRE Skörden från en utsädesodling underkänns, om inte något annat följer av vad som anges nedan, ifall flyghavre konstateras förekomma på odlingen. Utsädesodlingen skall underkännas också i det fall att den konstateras vara fri från flyghavre, men det på andra odlingar på brukningsenheten förekommer flyghavre som medför fara för att flyghavre skall förorena utsädespartier. Om utsäde odlas på flera skiften, kan skörd från skiften som är fria från flyghavre godkännas, ifall flyghavreförekomsten är sådan att den inte medför fara för att flyghavre skall förorena utsädespartierna. På nya utsädesproduktionslägenheter får flyghavre inte förekomma. ICKE SORTBETECKNAT KOMMERSIELLT UTSÄDE 1 Produktionsvillkor som gäller brukningsenheten och odlingen 1.1 Utsädesproduktion godkänns inte på brukningsenheter där flyghavre förekommer; förbudet gäller inte utsädesproduktionslägenheter där flyghavre förekommer bara på skiften som är under uppsikt och där en bekämpningsplan har följts. Sorter av vilka utsäde produceras får inte odlas på skiften som är under uppsikt. 1.2 På samma mångåriga odling av foderväxter får skörd bärgas tre år i rad. På utsädesodlingar av rörflen och vit sötväppling kan skörd bärgas fem år i rad. 2 Kvalitetskrav som gäller växtbeståndet 2.1 En utsädesodling kan underkännas, om skadliga kulturväxter eller ogräs förekommer i riklig mängd. Skörden från en utsädesodling underkänns, om inte något annat följer av vad som anges nedan, ifall flyghavre konstateras förekomma på odlingen. Utsädesodlingen skall underkännas också i det fall att den konstateras vara fri från flyghavre, men det på andra odlingar på brukningsenheten förekommer flyghavre som medför fara för att flyghavre skall förorena utsädespartier. Om utsäde odlas på flera skiften, kan skörd från skiften som är fria från flyghavre godkännas, ifall flyghavreförekomsten är sådan att den inte medför fara för att flyghavre skall förorena utsädespartierna. På nya utsädesproduktionslägenheter får flyghavre inte förekomma. 2.2 Växtbeståndet skall vara identifierbart med avseende på sorten och sortrent. 2.3 Skadliga sjukdomar som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på låg nivå. BILAGA 2 KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE CERTIFIKATUTSÄDE 1. Äkthet Utsädet skall i tillräcklig utsträckning kunna identifieras såsom tillhörande en viss sort och det skall vara tillräckligt rent. Minimisortrenheten skall främst undersökas vid en odlingsgranskning som förrättas i enlighet med villkoren i bilaga 1. Certifikatutsäde av apomiktiska sorter av ängsgröe 98.0 % certifikatutsäde certifikatutsäde 1 gen. 2 gen. Åkerärt, bondböna 99.0 % 98.0 % Foderkål, fodermärgkål, kålrot 99.0 % Äktheten undersöks främst vid en odlingsgranskning och en officiell efterkontroll, och äktheten skall uppfylla kvalitetskraven för arten och utsädeskategorin i fråga. Kontrollcentralen kan företa också andra bestämningar genom vilka äktheten konstateras, om en undersökning av sorten kräver det. Den som låter undersöka sorten betalar då kostnaderna för bestämningarna. 2. Utsädet skall vara förenligt med följande krav och andra villkor i tabell 1 i fråga om grobarheten, renheten och antalet frön av andra arter: Tabel 1 Art Grobarhet Renhet Frön av andra arter högst i ett prov med en vikt som fasttälls i bilaga 3 (kolumn 4) Grobarhet minst (% av de rena fröna) Hårda frön högst (% av de rena fröna) Renhet (% av vikten) Frön av andra arter högst ( % av vikten) Totalt Enskild art Agro pyron repen s Alope curus myo suroi des Meli lotus spp. Raphan us rapha nistrum Sinapis arvensis Avena fatua, Avena ludoviciana, Avena sterilis Cuscuta spp. Rumex spp. utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Gräsväxter: Rödven 75 (a) 90 2.0 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Brunven 75 (a) 90 2.0 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Storven 80 (a) 90 2.0 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Krypven 75 (a) 90 2.0 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Ängskavle 70 (a) 75 2.5 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Knylhavre 75 (a) 90 3.0 1.0 (f) 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Plattlosta 75 (a) 97 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 10 (n) Alaskagräs 75 (a) 97 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 10 (n) Bermudagräs 70 (a) 90 2.0 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 2 Hundäxing 80 (a) 90 1.5 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Rörsvingel 80 (a) 95 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Fårsvingel 75 (a) 85 2.0 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Ängsvingel 80 (a) 95 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Festulolium 75 (a) 96 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Rödsvingel 75 (a) 90 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Italiensk rajgräs 75 (a) 96 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Engelsk rajgräs 80 (a) 96 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Hybridrajgräs 75 (a) 96 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Phalaris aquatica 75 (a) 96 1.5 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 Vildtimotej 80 (a) 96 1.5 1.0 0.3 0.3 0 0 (k) 5 Timotej 80 (a) 96 1.5 1.0 0.3 0.3 0 0 (k) 5 Vitgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Lundgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Sengröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Ängsgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Karrgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Parkgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Nordgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Fjallgröe 75 (a) 85 2.0 (c) 1.0 (c) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 (n) Gullhavre 70 (a) 75 3.0 1.0 (f) 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 2 (n) Grobarhet minst (% av de rena fröna) Hårda frön högst (% av de rena fröna) Renhet (% av vikten) Totalt Enskild art Agro pyron repen s Alope curus myo suroi des Meli lotus spp. Raphan us rapha nistrum Sinapis arvensis Avena fatua, Avena ludoviciana, Avena sterilis Cuscuta spp. Rumex spp. utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Baljväxter: Fodergetruta 60 40 97 2,0 1,5 0,3 0 0 0 0 (l) (m) 10 (n) Tuppklöver 75 (a) (b) 30 95 2.5 1.0 0.3 0 0 (k) 5 Käringtand 75 (a) (b) 40 95 1.8 (d) 1.0 (d) 0.3 0 0 (l) (m) 5 Vitlupin (*) 80 (a) (b) 20 98 0.5 (e) 0.3 (e) 0.3 0 0 (j) 5 (n) Blålupin (*) 75 (a) (b) 20 98 0.5 (e) 0.3 (e) 0.3 0 0 (j) 5 (n) Gullupin (*) 80 (a) (b) 20 98 0.5 (e) 0.3 (e) 0.3 0 0 (j) 5 (n) Humlelusern 80 (a) (b) 20 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Blålusern 80 (a) (b) 40 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Lusern 80 (a) (b) 40 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Esparset 75 (a) (b) 20 95 2.5 1.0 0.3 0 0 (j) 5 Ärt 80 (a) 98 0.5 0.3 0.3 0 0 (j) 5 (n) Aleksandrineklöver 80 (a) (b) 20 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Alsikeklöver 80 (a) (b) 20 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Blodklöver 75 (a) (b) 20 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Rödklöver 80 (a) (b) 20 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Vitklöver 80 (a) (b) 40 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Luktklöver 80 (a) (b) 20 97 1.5 1.0 0.3 0 0 (l) (m) 10 Bockhornsklöver 80 (a) 95 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) 5 Bondböna 80 (a) (b) 5 98 0.5 0.3 0.3 0 0 (j) 5 (n) Ungersk vicker 85 (a) (b) 20 98 1.0 (e) 0.5 (e) 0.3 0 0 (j) 5 (n) Fodervicker 85 (a) (b) 20 98 1.0 (e) 0.5 (e) 0.3 0 0 (j) 5 (n) Luddvicker 85 (a) (b) 20 98 1.0 (e) 0.5 (e) 0.3 0 0 (j) 5 (n) Övriga arter: Kålrot 80 (a) 98 1.0 0.5 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 5 Foderkål, fodermärkål 75 (a) 98 1.0 0.5 0.3 0.3 0 0 (j) (k) 10 Honungsfacelia 80 (a) 96 1.0 0.5 0.3 0.3 0 0 (j) (k) Oljerättika 80 (a) 97 1.0 0.5 0.3 0.3 0 0 (j) 5 Foderlosta 75 (a) 97 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) 10 (n) Rörflen 75 (a) 96 1.5 1.0 0.3 0.3 0 0 (j) (k) Vit sötväppling 60 (a) 97 1.5 1.0 0.5 0.3 0 0 (j) (k) Bovete 80 (a) 97 1.5 1.0 0.5 0 0 (j) (k) *) I lupinfrön får antalet frön av avvikande färg inte överstiga i bitter lupin 2 % i andra lupiner 1 % Högsta tillåtna antalet frön av bitter lupin i andra sorter än bitter lupin är 2.5 %. a) Alla färska och friska frön som inte gror efter förbehandling anses vara groende frön. b) I fråga om arter för vilka antalet hårda frön har definierats medräknas de i grobarheten upp till det angivna högsta tillåtna fröantalet. c) Frön av andra Poa-arter anses inte utgöra en orenhet när de utgör högst 0.8 % av utsädets vikt. d) Frön av Trifolium pratense anses inte utgöra en orenhet när de utgör högst 1.0 % av utsädets vikt. e) Frön av Lupinus albus, Lupinus angustifolius, Lupinus luteus, Pisum sativum, Vicia faba spp, Vicia pannonica, Vicia sativa och Vicia villosa anses inte utgöra orenheter när de utgör högst 0.5 % av utsädets vikt i andra motsvarande arter. f) Det högsta tillåtna procenttalet frön av en enskild art tillämpas inte på frön av Poa spp. i) Antalet frön av Avena fatua, Avena ludoviciana och Avena sterilis behöver inte bestämmas om det inte misstänks att villkoren i kolumn 12 inte uppfylls. j) Antalet frön av Cuscuta spp. behöver inte bestämmas, om det inte misstänks att villkoren i kolumn 13 inte uppfylls. k) Ett frö av Cuscuta spp. i ett prov med fastställd vikt anses inte utgöra en orenhet, när frön av Cuscuta spp. inte ingår i ett annat prov med samma vikt. l) Prov som tas för bestämning av antalet frön av Cuscuta spp. skall vara av dubbel vikt jämfört med den provvikt som anges i bilaga 3 punkt 4. m) Ett frö av Cuscuta spp. i ett prov med fastställd vikt anses inte utgöra en orenhet, när frön av Cuscuta spp. inte ingår i ett annat prov med den dubbla vikten. n) Antalet frön av Rumex spp. utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus behöver inte bestämmas, om det inte misstänks att villkoren i kolumn 14 inte uppfylls. 1. Skadegörare som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på låg nivå. 2. Fukthalten bestäms i fråga om basutsäde och certifikatutsäde. Den får vara 17 % för ärt och bondböna och 14 % för gräsväxter, vallbaljväxter och andra arter. BASUTSÄDE De villkor som i denna bilaga fastställs för certifikatutsäde tillämpas på basutsäde med beaktande av följande bestämmelser: 1. Äkthet Utsädet skall i tillräcklig utsträckning kunna identifieras såsom tillhörande en viss sort och det skall vara tillräckligt rent. Minimisortrenheten skall främst undersökas vid en odlingsgranskning som förrättas i enlighet med villkoren i bilaga 1. Åkerärt, bondböna, foderkål, fodermärgkål, kålrot och apomiktiska sorter av ängsgröe 99.7 %. 2. Utsädet skall uppfylla följande krav och övriga villkor som anges i tabell 2: Tabell 2 Art Högsta innehåll av frön av andra arter Samman lagt (% av vikten) Antal i ett prov med fastställd vikt (bilaga 3 kolumn 4) Enskild art Rumex spp. utöver R. acetosella och R. maritimus Agro pyron re pens Alope curus myosur oides Melilotu s spp. Övriga villkor eller krav 1 2 3 4 5 6 7 8 Gräsväxter: Brunven 0.3 20 1 1 1 (j) Storven 0.3 20 1 1 1 (j) Rödven 0.3 20 1 1 1 (j) Krypven 0.3 20 1 1 1 (j) Ängskavle 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Knylhavre 0.3 20 (a) 2 5 5 (i) (j) Plattlosta 0.4 20 5 5 5 (j) Alaskagräs 0.4 20 5 5 5 (j) Bermudagräs 0.3 20 (a) 1 1 1 (j) Hundäxing 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Rörsvingel 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Fårsvingel 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Ängssvingel 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Rödsvingel 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) x Festulolium 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Italienskt rajgräs 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Engelskt rajgräs 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Hybridrajgräs 0.3 20 (a) 2 5 5 (j) Phalaris aquatica 0.3 20 2 5 5 (j) Vildtimotej 0.3 20 2 1 1 (j) Timotej 0.3 20 2 1 1 (j) Vitgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (j) Lundgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (f) (j) Sengröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (f) (j) Ängsgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (f) (j) Kärrgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (f) (j) Fjällgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (j) Parkgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (j) Nordgröe 0.3 20 (b) 1 1 1 (j) Gullhavre 0.3 20 (c) 1 1 1 (i) (j) Baljväxter: Fodergetruta 0,3 20 2 (e) (j) Tuppklöver 0.3 20 2 0 (e) (j) Käringtand 0.3 20 3 0 (e) (g) (j) Vitlupin 0.3 20 2 0 (d) (h) (k) Blålupin 0.3 20 2 0 (d) (h) (k) Gullupin 0.3 20 2 0 (d) (h) (k) Humlelusern 0.3 20 5 0 (e) (j) Blålusern 0.3 20 3 0 (e) (j) 1 2 3 4 5 6 7 8 Lusern 0.3 20 3 0 (e) (j) Esparsett 0.3 20 2 0 (d) Åkerärt Alexandrinerklöver 0.3 0.3 20 20 2 3 0 (d) 0 (e) (j) Alsikeklöver 0.3 20 3 0 (e) (j) Blodklöver 0.3 20 3 0 (e) (j) Rödklöver 0.3 20 5 0 (e) (j) Vitklöver 0.3 20 5 0 (e) (j) Luktklöver 0.3 20 3 0 (e) (j) Bockhornsklöver 0.3 20 2 0 (d) Bondböna 0.3 20 2 0 (d) Ungersk vicker 0.3 20 2 0 (d) (h) Fodervicker 0.3 20 2 0 (d) (h) Luddvicker 0.3 20 2 0 (d) (h) Övriga arter: Kålrot 0.3 20 2 (j) Foderkål, fodermärgkål 0.3 20 3 (j) Honungsfacelia 0.3 20 Oljerättika 0.3 20 2 Foderlosta 0.4 20 5 5 5 (j) Rörflen 0.3 20 2 5 5 (j) Vit sötväppling 0.3 20 5 0 (e) (j) BILAGA 3 PARTI- OCH PROVVIKTER Art Högsta vikt för ett parti ton Lägsta provvikt gram Provets vikt vid bestämning av antalet frön av andra arter (bilaga 2 tabell 1, kolumnerna 12–14 och tabell 2 kolumnerna 3–7) gram 1 2 3 4 Gräsväxter: Brunven 10 200 5 Storven 10 200 5 Krypven 10 200 5 Rödven 10 200 5 Ängskavle 10 200 30 Knylhavre 10 400 80 Plattlosta 10 400 200 Alaskagräs 10 400 200 Bermudagräs 10 200 5 Hundäxing 10 250 30 Rörsvingel 10 250 50 Fårsvingel 10 250 30 Ängssvingel 10 250 50 Rödsvingel 10 250 30 x Festulolium 10 400 60 Italienskt rajgräs 10 400 60 Engelskt rajgräs 10 400 60 Hybridrajgräs 10 400 60 Phalaris aquatica 10 250 50 Vildtimotej 10 200 10 Timotej 10 200 10 Vitgröe 10 200 10 Lundgröe 10 200 5 Sengröe 10 200 5 Ängsgröe 10 200 5 Kärrgröe 10 200 5 Nordgröe 10 200 5 Parkgröe 10 200 5 Fjällgröe 10 200 5 Gullhavre 10 200 5 Baljväxter: Fodergetruta 10 300 200 Tuppklöver frukter 10 2000 300 frön 10 800 120 Käringtand 10 300 30 Vitlupin 25 2500 1000 Blålupin 25 2500 1000 Gullupin 25 2500 1000 Humlelusern 10 400 50 Blålusern 10 400 50 Lusern 10 400 50 1 2 3 4 Esparsett frukter 10 1200 600 frön 10 800 400 Ärt 25 3000 1000 Alexandrinerklöver 10 400 60 Alsikeklöver 10 400 20 Blodklöver 10 1000 80 Rödklöver 10 500 50 Vitklöver 10 400 20 Luktklöver 10 400 20 Bockhornsklöver 10 1000 450 Bondböna 25 2500 1000 Ungersk vicker 25 2500 1000 Fodervicker 25 2500 1000 Luddvicker 25 2500 1000 Övriga arter: Kålrot 10 400 100 Foderkål, fodermärgkål 10 500 100 Honungsfacelia 10 500 40 Oljerättika 10 600 300 Foderlosta 10 300 90 Rörflen 10 200 30 Vit sötväppling 10 400 50 Bovete 10 1500 60 I vikten för partiet inräknas de kemiska behandlingsmedel som har använts till partiet. Detta skall beaktas när partiets högsta vikt fastställs. Partiets högsta vikt får överskridas med högst 5 %.