Decree (2023:32) on environmental compensation, compensation for organic production, and compensation to areas with natural constraints

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2023 Nr 32 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115, EUT L 435, 6.12.2021, s.1 LANDSKAPSFÖRORDNING om miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga begränsningar Utfärdad i Mariehamn den 27 april 2023 Med stöd av 5 § 3 mom., 6 § 5 mom., 7 § 6 mom., 8 § 5 mom., 10 § 3 mom., 29 § 2 mom., 32 § 5 mom., 34 § 5 mom., 35 § 4 mom., 40 § 2 mom. och 41 § 2 mom. landskapslagen (2023:17) om finansiering av landsbygdsnäringar beslutas som följer : 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § Tillämpningsområde I denna landskapsförordning finns bestäm melser om miljöersättning, ersättning för eko logisk produktion och ersättning för naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar, nedan kompensationsersättning, som avses i artikel 70 och 71 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om faststäl lande av regler om stöd för de strategiska pla ner som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphä vande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013, nedan EU-förordningen om strategiska planer, samt om genomförandet av dem. Miljöersättningen, ersättningen för ekolo gisk produktion och kompensationsersättning en utgör en del av Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023– 2027 som godkänts av Europeiska kommissio nen. Miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och kompensationsersättning kan beviljas och betalas under den tid som den strategiska planen är i kraft inom ramen för de medel som anvisats i landskapets budget. 2 § Definitioner I denna förordning avses med 1) basskifte ett sådant referensskifte som avses i artikel 2.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1172 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade ad ministrations- och kontrollsystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt till lämpningen och beräkningen av administra tiva sanktioner för grundvillkor, nedan förord ningen om kvalitetsbedömning, 2) jordbruksskifte ett skifte som avses i ar tikel 65.3 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemen samma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 och som utgör ett sådant område i åkerskiftesregistret som hör till en enhetlig jordbruksmark eller någon annan areal som till sin placering och stödbe rättigande maximiareal är avgränsad till ett enda basskifte och på vilket en växtart, en växtsort eller en blandning av flera växtarter odlas eller som läggs i träda eller som används för särskilda ändamål i enlighet med de krav som ställs på jordbruksverksamhet eller andra arealer, 3) jordbruksmark areal som omfattar åker, permanenta grödor och permanent gräsmark 100 År 2023. Nr 32 enligt artikel 4.3 i EU-förordningen om stra tegiska planer, 4) åker areal som avses i artikel 4.3 a i EU förordningen om strategiska planer, 5) permanenta grödor areal som avses i ar tikel 4.3 b i EU-förordningen om strategiska planer, 6) permanent gräsmark areal som avses i artikel 4.3 c i EU-förordningen om strategiska planer, 7) träda en sådan areal som avses i 3 § 1 mom. 4 punkten statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de na tionella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållande (FFS 1384/2022), 8) torvåker åker där halten av organiskt material i bearbetningsskiktet är minst 40 pro cent, 9) väg en trafikled av bestående karaktär som byggts för förbindelse eller som uppkommit på jordbruksmark till följd av trafik, 10) vattendrag ett vattendrag som avses i 3 § 1 mom. 30 punkten vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland, 11) Natura 2000-område ett område som avses i 4 kap. i landskapslagen (1998:82) om naturvård, 12) miniminivå de krav som avses i artikel 31.5 a och b samt artikel 70.3 a och b i EU förordningen om strategiska planer och som ska iakttas, 13) den strategiska planen Finlands stra tegiska plan för den gemensamma jordbruks politiken för perioden 2023 - 2027 som avses i artikel 104.1 i EU-förordningen om strategiska planer, 14) den årliga ansökan den stödansökan som avses i artikel 3.1 i kommissionens genomföran deförordning (EU) 2022/1173 om regler för till lämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det inte grerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken, nedan förordningen om ansökningssystem, 15) finansieringslagen landskapslagen (2023:17) om finansiering av landsbygdsnä ringar, 16) EU-Förordningen om ekologisk produk tion Europaparlamentets och rådets förord ning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007, 17) kontrollsystem för ekologisk produktion kontrollsystem som avses i EU-förordningen om ekologisk produktion, 18) lagen om växtskyddsmedel den i riket gällande lagen om växtskyddsmedel, vilken är tillämplig i landskapet med stöd av landskaps lagen (2012:41) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel samt 19) lagen om gödselmedel lagen om gödsel fabrikat (FFS 539/2006) vilken är tillämplig i landskapet i enlighet med landskapslagen (2007:96) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om gödselfabrikat. 3 § Jordbruksmark Till den jordbruksmark som avses i 3 § 1 mom. 13 punkten finansieringslagen räknas sådan areal som enligt 4 § 1–4 mom. statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd (FFS 77/2023) anses höra till jordbruksmark och som uppfyller villkoren i 5 mom. i samma paragraf. Jordbruksmarkens markanvändningsslag be stäms enligt 5 § i nämnda statsrådsförordning. Arealerna som ingår i ett åtagande som avses i 7 § 1 mom. 3 och 4 punkten finansieringslagen är till sitt markanvändningsslag annat område. 4 § Produktion av jordbruksprodukter på jord bruksmark till den del som produktionen gäl ler växtodling Till den del som produktionen av jordbruks produkter på jordbruksmark gäller växtodling ska produktionen ske i enlighet med 6 § stats rådets förordning om allmänna villkor för be viljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd. 5 § Krav på att hålla jordbruksmarken öppen Jordbruksmarken ska hållas öppen på det sätt som föreskrivs i 7 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd. 6 § Beräkning av minimiareal som berättigar till ersättning Vid beräkningen av den minimiareal som berättigar till ersättning beaktas också minst 0,01 hektar stora arealer som i åkerskiftesre gistret har fastställts både vad beträffar läget och areal, men för vilka ersättning inte betalas. 7 § Ersättningsberättigande areal på jordbruks mark Den jordbruksmark som år 2022 berättigade till miljöersättningen, ersättning för ekologisk produktion eller kompensationsersättning är ersättningsberättigande i fråga om de ersätt År 2023. Nr 32 101 ningsformer som avses i artikel 69 punkterna a och b i EU-förordningen om strategiska planer. En areal som till sitt markanvändningsslag är naturbeten och ängar och som år 2022 en dast berättigade till kompensationsersättning är berättigad endast till kompensationsersätt ning. Areal som till sitt markanvändningsslag är annat område är berättigad till kompensa tionsersättning om arealen år 2022 var till sitt markanvändningsslag naturbeten och ängar och arealen uppfyllde villkoren för jordbruks mark. Den jordbruksmark som avses i 1 mom. för blir ersättningsberättigande även om på den tillfälligt inte bedrivs jordbruksverksamhet, om arealen fortfarande utgör jordbruksmark. Den jordbruksmark som avses i 1 mom. för lorar sin rätt till ersättning, om 1) markanvändningsslaget för en areal som till sitt markanvändningsslag är naturbeten och ängar förändras till åker, 2) det vid arealmonitorering eller en kontroll konstateras att arealen inte längre är jord bruksmark. Jordbruksmark som kommit i sökandens besittning genom en laga kraft vunnen ägo reglering kan beviljas rätt till ersättning enligt landskapsregeringens prövning och enligt an slagssituationen i landskapets budget. Den ersättningsberättigande jordbruksmar ken ska uppfylla kraven i 13 § 3 mom. statsrå dets förordning om allmänna villkor för bevil jande av vissa arealbaserade jordbruksstöd. 8 § Fogande av areal som inte berättigar till er sättning till ett ersättningsberättigat basskifte Till ett i 7 och 9 §§ avsett ersättningsberätti gat basskifte som till sitt markanvändningsslag är åker kan med beaktande av anslagssituatio nen i landskapets budget i samband med upp dateringen av åkerskiftesregistret fogas sådan icke ersättningsberättigad areal som förbättrar basskiftets form och som uppstår då hinder som försvårar odlingsåtgärderna avlägsnas eller till följd av förändringar i basskiftets gränser Den i 1 mom. avsedda arealen ska 1) gränsa till ett basskifte som redan finns i åkerskiftesregistret och 2) vara till sin storlek högst 0,50 hektar och högst 5 procent av det basskifte som avses i 1 mom. 9 § Överföring av rätten till ersättning En aktiv jordbrukare som avses i 3 § 1 mom.19 punkten finansieringslagen kan på den jordbruksmark som hon eller han har i sin ägo överföra rätten till ersättning mellan en i 7 § avsedd ersättningsberättigad areal till en icke ersättningsberättigad areal. Arealerna mellan vilka rätten till ersättning överförs ska vara av samma markanvändningsslag. Från en torvåker som omvandlas till någon annan användning får rätten till ersättning inte över föras till en areal som avses i 4 § statsrådets för ordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållande. En markägare kan överföra rätten till ersätt ning från jordbruksmark som hon eller han äger till en icke ersättningsberättigande areal på jordbruksmark som ägs av en ovan avsedd aktiv jordbrukare. Rätten till ersättning får överföras endast från sådana ersättningsberättigade basskiften, på vilka det året före överföringen har funnits godkända jordbruksskiften. Överföring av er sättningsberättigandet gäller hela basskiftet. Ett basskifte från vilket rätten till ersättning överförs ska vara större eller lika stort som det basskifte till vilket rätten till ersättning över förs. Sammanlagt ska minst 0,2 hektar ersätt ningsberättigad areal överföras. Överföringen av rätten till ersättning mellan basskiften ska genomföras samtidigt. Det basskifte till vilket rätten till ersätt ning överförs ska vara odlingsbart på det sätt att grundförbättringssåtgärder har vidtagits senast den 31 december 2022. Från ett bas skifte som till sitt markanvändningsslag är naturbeten och ängar kan rätten till ersättning överföras endast till ett basskifte av samma markanvändningsslag. På ansökningsförfarandet för överföring av rätten till ersättning tillämpas 6 kap. finansie ringslagen. 10 § Återställande av rätten till ersättning Om jordbruksmark som tagits ur jordbruks användning och för vilken rätten till ersättning har avförts år 2023 eller senare återtas i jord bruksanvändning, kan arealen återfå sin rätt till ersättning. Den som ansöker om återstäl lande av rätten till ersättning ska till ansökan på begäran lägga fram ett till platsen bundet fotografi av arealen som visar att arealen utgör jordbruksmark. Rätten till ersättning kan inte återställas på en areal från vilken den tidigare har över förts i enlighet med 9 §. Om arealen inte är jordbruksmark, kan rätten till ersättning inte återställas. 102 År 2023. Nr 32 11 § Omräkning av antalet djur till djurenheter Antalet djur ska omräknas till djurenheter med hjälp av koefficienterna i bilaga 1. 2 kap. Miljöersättning Allmänna bestämmelser om miljöersättning 12 § Åtagandeperiod Ett åtagande som avses i 7 § 1 mom. 1-4 punkterna finansieringslagen börjar den 1 maj det år då åtagandet ingås. Åtagandeåret och åtagandeperioden börjar den 1 maj och slu tar den 30 april. Åtagandet förblir i kraft även om den som har ingått åtagandet inte ansöker om en årlig utbetalning av den ersättning som åtagandet berättigar till, om den årliga ansö kan inte har lämnats in av orsaker som avses i 34 § 2 mom. finansieringslagen. Ett åtagande som avses i 7 § 1 mom. 5 punk ten finansieringslagen börjar den 1 januari, åtagandeåret och åtagandeperioden börjar den 1 januari och slutar den 31 december. 13 § Kombination av åtaganden En gårdsbruksenhet kan omfattas av ett el ler flera åtaganden men åtagandena kan inte kombineras med varandra på samma areal. I ett gårdsomfattande miljöåtagande eller i ett åtagande om anläggning av gräsbevuxna skyddszoner kan inte ingå sådan areal som ingår i ett åtagande om ekologisk produktion som avses i 3 kap. Gårdsomfattande miljöåtagande 14 § Gårdsomfattande miljöåtagande Till det gårdsomfattande miljöåtagandet hör 1) en skriftlig odlings- och gödslingsplan enligt 15 §, 2) en klimat- och miljöplan enligt 16 §, 3) en årlig miljö-och klimatskolningsdag en ligt 17 §, 4) markkartering enligt 18 §, 5) en omfattande jordanalys enligt 19 § samt 6) skiftesvisa anteckningar enligt 20 §. Åtagandet ska omfatta all den areal som avses i 7 och 9 §§ och vars markanvändnings slag är åker och som den som har ingått åta gandet besitter, frånsett den areal som ingår i ett åtagande om ersättning för ekologisk produktion eller ett åtagande om anläggning av gräsbevuxna skyddszoner. Stödmottagaren ska på arealen som omfattas av åtgärden be driva jordbruksverksamhet i enlighet med 5 § rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (FFS 1332/2022). Till åtagandet kan under åtagandeperioden fogas sådan ersättningsberättigad areal som har ingått i en annan stödmottagares gårds omfattande miljöåtagande och areal som har ingått i ett åtagande om ekologisk produktion och som uppgetts i den årliga ansökan det före gående året. Till åtagandet kan också, till det maximibelopp som anslagits i landskapets bud get, fogas sådan ersättningsberättigad areal som avses i 7 och 9 §§ samt i 10 § 1 mom. Ur åtagandet får avföras ersättningsberät tigad areal 1) om besittningen av arealen överförs till någon annan eller 2) om arealen som stödmottagaren har i sin besittning inte lägre är jordbruksmark eller 3) om stödmottagaren för över areal till sitt åtagande om ekologisk produktion på det sätt som avses i 41 § 1 mom. eller till ett åtagande om anläggning av gräsbevuxna skyddszoner som stödmottagaren ingår och om den areal som omfattas av åtagandet ef ter avförandet inte sjunker under den minimia real som avses i 7 § 2 mom. finansieringslagen. Från åtagandet får inte avföras ersättningsbe rättigande areal som är i sökandens besittning. Ett gårdsomfattande miljöåtagande kan un der åtagandeperioden, utom i de situationer som avses i 34 § 2 mom. finansieringslagen frånträ das om stödmottagaren ingår ett åtagande om ekologisk produktion för hela den areal som har ingått i det gårdsomfattande miljöåtagandet. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska vid användning av växtskyddsmedel iakttas de allmänna principerna för integrerat växt skydd enligt 4 § 1 mom. 7 punkten riksla gen om växtskyddsmedel, 9 § andra meningen Ålands landskapsregerings beslut (2016:41) om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket, och verksamhetskrav 7 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer. 15 § Odlings- och gödslingsplan En skriftlig odlings- och gödslingsplan som omfattar gårdsbruksenhetens all den areal som avses i 14 § 2 och 3 mom. ska upprättas årligen före odlingsperioden inleds. I odlings- och göds lingsplanen ska anges vilka växtarter och vil ken gödsling med avseende på gödselmängder och gödselslag som planeras på varje jordbruks skifte. År 2023. Nr 32 103 16 § Klimat- och miljöplan En gårdsomfattande klimat- och miljöplan ska utarbetas i enlighet med separata anvis ningar. Klimat- och miljöplanen ska utarbetas efter det första åtagandeåret, men dock senast under det tredje åtagandeåret och i den ska kartläggas gårdsbruksenhetens miljöutma ningar och utvecklingsmöjligheter i anslutning till vattenskyddet inom jordbruket, förbättran det av markens bördighet, begränsningen av klimatförändringen, anpassningen till klimat förändringen, luftvården, energin och beva randet och främjandet av jordbruksnaturens mångfald kartläggs. 17 § Miljö- och klimatskolning Den som har ingått ett gårdsomfattan de miljöåtagande eller alternativt en annan person som är delaktig i verksamheten på en gårdsbruksenhet ska årligen, eller samman lagt minst fem gånger under åtagandeperioden delta i en miljö- och klimatskolningsdag som anvisas av landskapsregeringen inom följande utbildningsmoduler om miljö-, klimat- eller mångfaldsutmaningar på gårdsbruksenheten 1) kolbindning i åkermark och markens bör dighet, 2) minskning av växthusgasutsläppen och anpassning till klimatförändringen på gårds bruksenheten, 3) främjande av jordbruksnaturens mång fald, 4) vattenskyddet på gårdsbruksenheten samt 5) metoder för integrerad bekämpning. Den person som avses i 1 mom. kan delta i samma utbildning endast en gång. 18 § Markkartering All den areal som enligt 14 § 2 och 3 mom. ska omfattas av det gårdsomfattande miljöåta gandet ska markkarteras. Ett basskifte ska ha en gällande markkartering om basskiftet odlas med en skördeväxt eller om det på basskiftet an nars får användas gödsel. För markkartering ska tas minst ett jordprov per basskifte. Är basskiftet större än fem hektar ska ett jordprov tas per varje påbörjat femtal hektar. Basskiften som är 0,5 hektar eller mindre behöver inte markkarteras. Vid linjeprovtagning räcker det med ett prov per varje påbörjat tiotal hektar. Varje jordprov ska bestå av minst sju delprover. Proverna ska vara jämnt fördelade över hela skiftet. Proverna ska tas från hela bearbet ningsskiktets djup. Jordproverna ska analyseras för att bestäm ma jordarten, mullhalten, surheten, mängden utbytbart kalcium, kalium och magnesium samt mängden lättlöslig fosfor. Analysen ska utföras vid ett laboratorium som är specialise rat på jordanalyser. Fosforanalysen ska utföras på det sätt som är standard i Finland genom att provet extraheras med sur ammoniumasetat lösning och analyseras på grund av färgreak tion med spectrofotometer. Analyseras provet i ett laboratorium utanför Finland måste det framgå ur analysresultatet att denna metod har använts. Av analysresultaten ska framgå analysdatum eller det datum då provet har läm nats för analys. Proverna och provresultatet ska förses med basskiftets tiosiffriga signum. En ny markkartering ska utföras när det har gått fem år sedan den föregående analy sen. Vid linjeprovtagning ska prov tas vart tredje år. Stödmottagaren ska ha tillgång till resultaten av de nya markkarteringarna före gödselmedel sprids följande gång. Den som ingår ett gårdsomfattande miljöåtagande och som inte omedelbart före åtagandet ingås har haft ett åtagande om balanserad användning av näringsämnen som avses i 8 § 1 mom. 1 punk ten landskapsförordningen (2016:42) om er sättning för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ersättning för ekologisk produktion och ersätt ning till områden med naturliga begränsningar ska ha markkarteringar som uppfyller villko ren i denna paragraf före utgången av det första åtagandeåret. Denna tidsfrist tillämpas även på skiften som kommer i sökandens besittning under åtagandeperioden. Resultaten av markkarteringarna ska be varas så att de finns tillgängliga på gårds bruksenheten. 19 § Omfattande jordanalys För uppföljning av jordmånens egenskaper ska på minst tre olika basskiften minst en gång under åtagandeperioden, dock senast den 30 november 2027 utföras antingen 1) en omfattande jordanalys som inkluderar analyser av mängden totalt kol och organiskt material samt en undersökning som beskriver markens bördighet eller näringstillstånd, eller 2) analys av åkermarkens kvalitetsfaktorer med en markskanner som i realtid med hjälp av sensorer och i kombination med geografisk information mäter egenskaper i marken som påverkar växternas tillväxt och som produce rar visuell information om variationen inom skiftet. Basskiftena som analyseras ska vara minst 0,50 hektar stora och vara i sökandens besittning. 104 År 2023. Nr 32 Provtagningen för den jordanalys som avses i 1 mom. 1 punkten ska utföras på samma sätt som vid markkartering enligt 18 §, men dock så att det av jordprovet går att utföra de behövliga analyserna. Analysen ska utföras vid ett labo ratorium som är specialiserat på jordanalyser. Den undersökning av markens bördig het eller näringstillstånd som avses i 1 mom. 1 punkten kan gälla markens mikrobiologiska aktivitet, katjonbyteskapacitet, vattenhåll ningskapacitet, lagrade näringsämnen, reserv näringsämnen eller spårämnen. Resultaten av den analys som avses i 1 mom. 2 punkten kalibreras med hjälp av jordprover för det skifte som undersöks. 20 § Skiftesvisa anteckningar I de skiftesspecifika anteckningarna ska om alla ersättningsberättigade skiften som avses i 14 § 2 mom. föras in basskiftets grunduppgifter och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna samt de uppgifter som krävs för de skiftesvisa frivilliga komplementen som ingår i åtagandet. I de skiftesspecifika anteckningarna ska också föras in sådda växter, växtföljd, gödsling, kalk ning, bearbetning, bevattning, dikning, konsta terade sjukdomar och skadegörare, använda växtskyddsmedel och växtskyddsmetoder samt andra motsvarande åtgärder som vidtas på skiftet och som hänför sig till odling och an nan markanvändning. De skiftesvisa anteckningarna ska bevaras så att de finns tillgängliga på gårdsbruksenhe ten. Frivilliga skiftesvisa komplement till ett gårdsomfattande miljöåtagande 21 § Skiftesvisa frivilliga komplement Till ett gårdsomfattande miljöåtagande kan följande frivilliga komplement väljas: 1) Odling av markförbättrande växter och saneringsväxter. 2) Odling av fånggröda. 3) Alternativa växtskyddsmetoder i träd gårdsodling. 4) Främjande av cirkulär ekonomi. 5) Odling av dragväxter för bin. Åtgärderna kan väljas årligen och de kan va riera från år till år. De skiften på vilka åtgärden genomförs ska anges i den årliga ansökan. 22 § Begränsningar i valet av skiftesvisa frivilliga komplement Ett frivilligt komplement som avses i 21 § 1 punkten kan inte kombineras med ett fri villigt komplement som avses i 21 § 2, 3 eller 5 punkten och kan inte väljas för en areal som omfattas av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. 2-4 punkten rikslagen om Eu ropeiska unionens direktstöd till jordbrukare (FFS 1332/2022). Ett frivilligt komplement som avses i 21 § 2 punkten kan inte kombineras med ett fri villigt komplement som avses i 21 § 1 eller 5 punkten och kan inte väljas för en areal som omfattas av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. 2–4 punkten rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. Ett frivilligt komplement som avses i 21 § 4 punkten kan inte väljas för en areal som omfattas av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. 2 eller 3 punkten rikslagen om Euro peiska unionens direktstöd till jordbrukare. Ett frivilligt komplement som avses i 21 § 5 punkten kan inte kombineras med ett fri villigt komplement som avses i 21 § 1, 2 eller 3 punkten och kan inte väljas för en areal som omfattas av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. 2-4 punkterna rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. 23 § Odling av markförbättrande växter och saneringsväxter Odling av markförbättrande växter och sa neringsväxter kan genomföras endast på så dana skiften som föregående år har odlats med en ettårig produktionsgröda. Som markförbätt rande växter kan odlas oljerättika, bearbet ningsrättika, lusern, luddvicker, fodervicker, vitsenap, sötväppling, cikoria, humleblomster, solros, blek taggborre, växtbestånd av kum min under det första året eller blandningar av dessa. Markförbättrande växter får inte odlas som bottengröda till en gröda vars skörd bär gas, efter produktionsväxten som fånggröda eller tillsammans med produktionsgrödan. Som saneringsgrödor kan odlas oljerättika, bearbetningsrättika, vitsenap, tagetes eller blandningar av dessa. Som bearbetningsrät tika betraktas också bearbetningsrädisa. Markförbättrande växter och saneringsväx ter får gödslas. Den markförbättrande växten eller saneringsväxten ska sås på våren och den får vändas in i jorden tidigas två månader efter sådd. Växtbeståndet får slås eller krossas under växtperioden och växtmassan får utnyttjas. År 2023. Nr 32 105 Markförbättrande växter och saneringsväx ter som avses i 1 mom. ska odlas på minst 0,50 hektar för att ersättning ska beviljas. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 6 § statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbruks hävd och goda miljöförhållanden. 24 § Odling av fånggröda Odling av fånggröda kan genomföras på sådana skiften på vilka det växer en ettårig jordbruksväxt eller en ettårig trädgårdsväxt, dock inte en vallväxt. Fånggrödan ska sås antingen som botten gröda i huvudgrödan eller efter att huvudgröda är skördad. En fånggröda som odlas som botten gröda kan sås antingen i samband med sådden av huvudgrödan eller senast på spannmålens broddstadium. Fånggrödan kan även sås före skörden. Fånggrödan ska dock sås senast den 15 augusti. Sådden ska ske så att växtligheten täcker hela jordbruksskiftet. Som fånggröda kan odlas italienskt rajgräs eller ett annat vallgräs, klöver eller en annan vallbaljväxt. Som fånggröda kan också odlas en blandning av flera växtarter av vars vikt högst tio procent kan bestå av andra blomman de ettåriga växter. Fånggrödan får inte bestå av enbart kvävefixerande växter. Honungsfacelia, oljerättika eller bearbetningsrättika kan odlas som fånggröda om det på skiftet odlas en ett årig trädgårdsväxt eller tidig potatis. Spann mål kan odlas som fånggröda endast på sådana skiften på vilka det under samma år har odlats tidig potatis eller tidiga grönsaker. En sådan fånggröda som sås efter att huvud grödan har skördats får inte gödslas. Gödsling en av en fånggröda som odlas som bottengröda ska ske i enlighet med den odlade huvudgrödan. Fånggrödan får avslutas med växtskydds medel tidigast den 15 september. Växtligheten får bearbetas tidigast den 1 oktober. Om det på skiftet sås en höstsådd gröda vars skörd bärgas är det är tillåtet att avsluta fånggrödan och bearbeta skiftet tidigare. Fånggrödan ska dock finnas på skiftet i minst sex veckor. Fånggröda ska odlas på minst 1,00 hektar för att ersättning ska beviljas. 25 § Alternativa växtskyddsmetoder i trädgårds odling Som alternativa växtskyddsmetoder i träd gårdsodling ska genomföras minst en sådan biologisk eller mekanisk bekämpningsmetod som avses i bilaga 2. Bekämpningsmetoden ska vara sådan att den minskar den risk som användningen av växtskyddsmedel medför för miljön och för människors hälsa. Av följande bekämpningsmetoder ska minst en väljas 1) användning av mikrobiologiska växt skyddsmedel som sprids mekaniskt för be kämpning av växtsjukdomar eller skadegörare, 2) organisk eller biologiskt nedbrytbar mark täckning under växtperioden på skiften med ettåriga växter, 3) insektsnät, 4) användning av mikrobiologiska växt skyddsmedel som sprids med pollinerande in sekter för bekämpning av växtsjukdomar, 5) användning av makroorganismprodukter vid bekämpning av växtskadegörare eller 6) organisk eller biologiskt nedbrytbar mark täckning eller gräs som klipps under växtperio den på skiften med fleråriga växter. För ett jordbruksskifte kan endast en be kämpningsmetod väljas per gång och den valda metoden ska genomföras på hela jordbruksskif tet. I början av växtperioden men senast den 31 maj ska en förhandsplan för de alterna tiva växtskyddsmetoderna utarbetas för varje skifte och växt. Av planen ska framgå vilken alternativ växtskyddsmetod som ska använ das för respektive växtart och skifte samt en beskrivning av vilka hjälpmedel som kommer att användas på skiftet för att följa upp be hovet av den alternativa växtskyddsmetoden och hur den lyckas. I förhandsplanen ska det anges i vilka situationer den alternativa växt skyddsmetoden kan kompletteras med andra metoder. Användningen av andra metoder ska alltid basera sig på en tillräckligt lång uppfölj ning av den alternativa metodens effekt och på ett konstaterat behov av komplettering vilka ska framgå ur de skiftesvisa anteckningarna som avses i 20 §. Om den metod som valts baserar sig på användning av mikrobiologiska preparat el ler makroorganismer ska de preparat eller bekämpningsorganismer som behövs för ge nomförande av metoden anskaffas inför varje år då åtgärden genomförs. Om användning av bin för spridning av preparatet ingår i den valda metoden ska det på området finnas minst två bikupor per hektar under odlingsväxtens blomningsperiod. I bikuporna ska det finnas en lämplig spridare för växtskyddsmedlet samt separata in- och utgångar för bina. Har använd ning av insektsnät valts som metod, ska sådana nät avsedda för insektsbekämpning användas som täcker hela det område där åtgärden ge nomförs. Om marktäckning har valts som metod ska raderna på ett skifte som odlas med ettåriga 106 År 2023. Nr 32 trädgårdsväxter och raderna eller radmellan rummen på ett skifte som odlas med fleråriga trädgårdsväxter täckas med tillräcklig täck ning under hela växtperioden i enlighet med be stämmelserna i 6 och 7 mom. Växtskyddsmedel får inte användas för bekämpning av ogräs på de skiften på vilka marktäckning genomförs. På ett skifte som odlas med ettåriga träd gårdsväxter ska markytan i raderna täckas med halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbryt bar film, eller något annat organiskt material som är oskadligt för jordmånen. På ett skifte som odlas med fleråriga träd gårdsväxter ska markytan i raderna täckas med halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbryt bar film, täckpapper eller annat organiskt ma terial. Radmellanrummen ska antingen besås med gräs som sedan klipps eller täckas med någon annan organisk marktäckning som inte är skadligt för jordmånen, marktäckningen mellan raderna kan också bestå av en bloms terremsa som slås efter blomningen. Ett skifte som odlas med fleråriga trädgårdsväxter kan täckas helt och hållet eller så kan endast ra derna eller radmellanrummen täckas. Kravet på marktäckning som avses i 6 och 7 mom. ska uppfyllas senast den 30 juni. För växter som kräver en förgröda samt för sal latsväxter, kinakål, blomkål och broccoli ska kravet på marktäckning uppfyllas senast den 31 juli. Grästäcket som klipps ska vara täck ande senast vid tidpunkten för skörd. Täckma terialet i de täckta raderna eller täckmaterialet i radmellanrummen ska täcka minst 90 pro cent av den markyta som ska täckas. Gräset i radmellanrummen ska hållas kort genom att det klipps tillräckligt ofta under växtperioden. Marktäckningen ska bevaras fram till skörd. Uppgifter om uppföljningen av växtligheten och skadegörarna samt den utförda bekämp ning ska föras in i de skiftesvisa anteckning arna som avses i 20 §. Kvitton över anskaffning av preparat eller entreprenadarbete ska kunna uppvisas vid behov. Alternativa växtskyddsmetoder ska genom föras på minst 1,00 hektar för att ersättning ska beviljas. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas verksamhetskrav 7 i bilaga III till EU förordningen om strategiska planer och 7 §, 12 § 2 mom., 14 § 1–4 mom. och 17 § 1 mom. riksla gen om växtskyddsmedel samt de allmänna principerna för integrerat växtskydd enligt 4 § 1 mom. 7 punkten rikslagen om växtskyddsme del. 26 § Främjande av cirkulär ekonomi En stödmottagare som har valt det frivil liga skiftesvisa komplementet som avses i 21 § 1 mom. 4 punkten ska sprida flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller flytande organiska gödsel med placerande eller nedmyllade utrustning eller att tillföra skiftet organiskt material som har en torrsub stanshalt på minst 20 procent. Flytgödsel och motsvarande ämnen som en ligt 1 mom. ska spridas med en placerande eller nedmyllande utrustning ska spridas med en utrustning som placerar ämnet i marken genom att skära en skåra i markens yta dit ämnet rin ner ner eller sprutas in, eller med en myllnings utrustning som är kopplad till enheten som sprider ut ämnet. Flytgödsel och motsvarande ämnen som sprids i växande gröda ska spridas med slangspridare som placerar ämnet ner i växtligheten. Minimimängden som ska spridas per hektar är 15 kubikmeter. En förteckning över godtagbara flytande organiska gödsel som avses i 1 mom. finns i bilaga 3. Flytgödsel och motsvarande ämnen som enligt 1 mom. ska spridas genom placering eller nermyllning kan härstamma från stödmottagarens egen gårds bruksenhet eller någon annanstans ifrån. De organiska materialen som avses i 1 mom. är 1) organiska gödselmedel, 2) organiska jordförbättringsmedel, 3) blandningar av organiska gödselmedel och jordförbättringsmedel, 4) fast gödsel eller komposterad gödsel som skaffats från en annan gård för nyttobruk samt 5) torr fraktion som separerats från stallgöd sel. Minimimängden som ska spridas av stall gödsel, torra fraktioner eller de godtagbara ämnen som avses i bilaga 4 är tio kubikmeter per hektar. Minimimängden som ska spridas av ämnen med högt näringsinnehåll och vars fosforhalt är minst tre kilogram per kubikmeter är minst fem kubikmeter per hektar. Miljöer sättning beviljas inte för fast gödsel som sprids som organiskt ämne, om det kommer från stöd mottagarens egen gårdsbruksenhet. Stödmot tagaren får inte samtidigt både leverera och ta emot organiskt material, med undantag för sådant organiskt material som har bearbetats i en biogasanläggning. Materialet som sprids ska väljas utgående från spridningsplatsen så att den högsta till låtna mängden kväve som avses i 6 § 5 mom. och 7 mom. samt 7 § Ålands landskapsreger ings beslut (2016:41) om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket och den År 2023. Nr 32 107 högsta tillåtna mängden fosfor som fastställs i lagen om gödselmedel inte överskrids med de minimimängder som enligt 2 och 4 mom. måste spridas per hektar. Stödmottagaren ska med hjälp av ett överlå telseavtal, ett kvitto eller en fraktsedel kunna påvisa näringsinnehållet samt produkten, leve rantören och mängden i fråga om sådant ma terial som kommer någon annanstans ifrån än från den egna gårdsbruksenheten. De använda ämnena och mängderna som har spridits ska antecknas i de skiftesvisa anteckningarna. Åtgärden ska genomföras på minst 1,00 hek tar för att ersättning ska beviljas. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas gällande mängden fosfor enligt 11 § Jord- och skogsbruksministeriets förordning 1784/24/11 om gödselfabrikat och 6 1-4 mom., 6 mom. och 8 mom. 1–4 meningen samt 7 §§ Ålands landskapsregerings beslut om begräns ning av utsläpp i vatten av nitrater från jord bruket. 27 § Odling av dragväxter för bin Stödmottagaren ska åta sig att odla drag växter för bin. Som dragväxter ska i renbestånd användas honungsfacelia, humleblomster, mal va, stockros, solros, blåklint och rödklint. In hemska arter ska användas i första hand om en tillräcklig mängd utsäde finns tillhands. Växtligheten får inte förstöras innan blom ningen är avslutad. Insatsen ska genomföras på minst 1,00 hek tar för att ersättning ska beviljas. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas verksamhetskrav 7 och 8 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer. Övriga åtaganden 28 § Anläggning av gräsbevuxna skyddszoner En skyddszon kan anläggas i områden där landskapsregeringen i en översiktsplan har konstaterat att det finns behov av att anlägga skyddszoner som en vattenförbättrande åtgärd. Skyddszonen ska anläggs längs vattendrag på åkermark och kan omfatta också permanent gräsmark om skiftets markanvändningsslag är åker. Ett skifte anses ligga vid ett vattendrag, om dess avstånd från vattendraget är högst 10 meter. En skyddszon kan inte anläggas på 1) en i 4 § 1 mom. statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöför hållanden enligt villkorligheten avsedd torv marksareal, 2) en i 5 § statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt villkorligheten avsedd annan areal än en torvmarksareal, 3) en i 15 § statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt villkorligheten avsedd areal med perma nent gräsmark på Natura 2000-områden, Skyddszonen ska vara minst tre meter bred. Landskapsregeringen fastställer bredden på varje enskild skyddszon. Landskapsregeringen ska härvid beakta åtminstone åkerns lutning, närheten till vattenområdet och arrondering. Om en åker i sin helhet ligger inom ett område på 50 meter från ett vattendrag, kan hela bas skiftet utgöra skyddszon. En flerårig gräsväxtlighet ska anläggas på skyddszonen under det första åtagandeåret. Växtbeståndet får anläggas med färdiga ut sädesblandningar av vall- och gräsväxter. För att garantera att växtligheten etablerar sig väl tillåts gödsling i samband med anläggningen, dock inte närmare än fem meter från vatten draget. Om det på området redan finns en god tagbar växtlighet som anlagts tidigare behöver växtligheten inte anläggas på nytt. Anläggs växtbeståndet i skyddssäd ska anläggningen ske redan under den föregående växtperioden. Skyddszonen ska under hela åtagandeperioden vara täckt av en flerårig gräsväxtlighet. Efter sådden får skyddszonen inte bearbetas eller gödslas eller behandlas med kemiska växt skyddsmedel, utom vid eventuell förekomst av sådana växtskadegörare som enligt gällande lagstiftning måste bekämpas. Arealen får dock bearbetas om växtligheten måste förnyas i si tuationer som avses i 5 mom. Växtligheten på skyddszonen ska, med be aktande av de vilda fåglarnas och däggdjurens levnadsförhållanden slås årligen inom den tids frist som avses i 5 § och det slagna gräset ska köras bort och omhändertas på vederbörligt sätt så att syftet med vattenskyddet inte även tyras. Växtmassan får inte medföra olägenhet för miljön, och den får inte föras till skogen eller till impediment. Det slagna gräset får utnyttjas som foder till husdjur. Husdjur får beta på skyddszonen förutsatt att växtligheten på skyddsremsan inte förstörs eller markytan trampas sönder. På skyddszonen får ingen till skottsutfodring av djuren ske. Skyddszonen måste bevaras som jordbruks mark. Skyddszonens växtbestånd ska förny as om växtbeståndets förmåga att producera växtmassa och binda erosionsmaterial och nä ringsämnen försvagas betydligt eller om det på skiftet i mer än i en ringa omfattning etablerar sig en växtlighet som är kännetecknande för annan mark än åkermark. Ny gräsväxtlighet 108 År 2023. Nr 32 ska anläggas genast när förhållandena medger det. Växtbestånd som upprätthålls på skydds zonen får under åren innehålla fler arter än vid anläggandet. Om växtligheten på skyddszonen skadas eller förstörs under vintern, till följd av bekämpning av flyghavre eller av någon annan motsvarande orsak, ska den skadade arealen besås med ny gräsväxtlighet så snart förhål landena medger det. Uppgifter om åtgärder vid anläggande och skötsel av skyddszonen, om för störd växtlighet, om bekämpning av flyghavre eller andra ogräs och om anläggande av nytt växtbestånd ska dokumenteras. Åtgärder av kortvarig art som förbättrar vat tenhushållningen får vidtas på skyddszonen. Undantag från villkoren som gäller skyddszo ner får göras, om det är fråga om genomförande av vattenskyddsåtgärder i ett vattendrag som gränsar till skyddszonen. Till åtagandet kan inte läggas till ny areal under åtagandeperioden, utom i de fall som nämns i 8 §. Ur åtagandet kan inte avföras areal under åtagandeperioden. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 7 § statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbruks hävd och goda miljöförhållanden samt verk samhetskraven 1, 3 och 4 i bilaga III till EU förordningen om strategiska planer. 29 § Naturbetesskötsel I ett åtagande om naturbetesskötsel kan ingå naturbeten på kulturmark, ängar, strandängar och hagmark. Åtagandet kan inte omfatta så dana beten som är permanent gräsmark. Naturbeten som i sin helhet består av trädbe vuxna områden kan berättiga till ersättning en dast om trädbeståndet består av olika trädslag av både löv- och barrträd i varierande ålder och trädbeståndet inte är dominerande och om det mellan de trädbevuxna delarna förekommer öppna ljusare partier där det växer gräs- eller ängsväxter eller om det är fråga om en björk hage. Åtagandet kan inte omfatta för följande områden: 1) Ekonomiskog eller annan sådan produktiv skogsmark som i första hand används för be drivande av skogsbruk. Med sådana områden avses områden som i sin helhet är trädbevuxna och vars trädbestånd är ensidigt och i jämn ålder och vars fältskikt består i huvudsak av ris, så som blåbärsris, lingonris och ljung, eller mossor samt andra trädbevuxna områden som i sin helhet domineras av trädbeståndet även om det i fältskicket förekommer gräs och örter. 2) Områden som i sin helhet är trädbevuxna och vars virkesförråd överstiger 70 kubikme ter tall och gran eller 100 kubikmeter lövträd, hamlade äldre björkar och askar samt ek med räknas inte. 3) Områden där skogsförnyelse genom av verkning i fröträds- eller skärmställning eller plantering efter kalavverkning har påbörjats. 4) Områden som i sin helhet består av plantbestånd eller ungskog vars plantantal per stamantal kan anses bilda ett godtagbart plantbestånd enligt 5 § landskapsförordningen (1998:86) om skogsvård eller för andra motsva rande avverkade områden. 5) Sådana naturbeten som domineras av tvinmark, impediment eller bergsområden. 6) Områden som vuxit igen med sly eller med unga granar eller tallar i tätt bestånd. I åtagandet kan inte heller ingå odlade gräsmattor, tomtområden och områden som används som gårdsplan, skötta park- eller re kreationsområden, rastgårdar, permanenta vä gar, vidsträckta sammanhängande kala berg, myrmark eller platser på vilka djuren utfod ras med tillskottsfoder och där markytan eller växtligheten förstörs av detta. I ett åtagande kan heller inte ingå områden som erhåller an tingen EU-stöd eller stöd inom ramen för ett nationellt stödsystem för iståndsättande åtgär der eller fortlöpande skötselåtgärder. Om betet tillhör en skärgårdskommun kan betena bestå av en mosaikartad naturtyp med inslag av berghällar, strandpartier, buskmark och mager lågproduktiv naturskogsartad barr bland- eller hällmarkstallskog, som inte har på verkats av skogsskötselåtgärder och som enligt tradition har varit betad. Betena som omfattas av åtagandet ska skötas med betande husdjur under hela åtagandepe rioden. I motiverade fall, så som vid parasitan grepp kan ett bete lämnas obetat under ett år. Betestrycket ska motsvara foderproduktionen och -tillväxten på betet. Området får inte växa igen med sly och buskar. Kompletterande sköt selåtgärder så som röjning, slåtter och putsning ska utföras om igenväxning börjar förekomma. Djuren ska beta på betet senast den 15 augusti. Gräsväxtligheten på betet ska vara väl avbetat minst en gång före den 30 september. Djurtätheten på ska vara minst 0,4 djuren heter per hektar. Djurtätheten beräknas genom att dividera det totala antalet djurenheter av antalet betande djur med den totala betesa realen som ingår i sökandens åtagande eller åtaganden om naturbetesskötsel. Som betes djur kan godkännas nötkreatur över två år, nötkreatur mellan sex månader och två år, nötkreatur under sex månader, får och getter över ett år, lamm och killingar över två måna der och hästdjur över sex månader. År 2023. Nr 32 109 På naturbeten som omfattas av åtagandet får inte handelsgödsel eller kemiska växtskydds medel användas, betena får heller inte bearbe tas, planteras eller besås. Bekämpning av främ mande arter så som jätteloka kan undantagsvis med landskapsregeringens särskilda tillstånd bekämpas med kemiska växtskyddsmedel. Åtagandet ska omfatta en på förhand defi nierad betesareal men arealen som insatsen genomförs på kan variera från år till år. Er sättning beviljas dock endast för de beten som under stödåret har betats i enlighet med stöd villkoren. Tidpunkten för betesgången, antalet betan de djur och de utförda skötselåtgärderna ska antecknas i beteskort. Ur åtagandet får avföras ersättningsberät tigad areal om besittningen av arealen över förs till någon annan eller om areal förs över till ett åtagande om riktade skötselåtgärder på naturbeten och om den areal som omfattas av åtagandet efter avförandet inte sjunker under den minimiareal som avses i 7 § 3 mom. finan sieringslagen. Till åtagandet kan inte läggas till ny areal under åtagandeperioden, förutom om arealen överförs från en annan odlares mot svarande åtagande eller åtagande om riktade skötselåtgärder på naturbeten. Ett åtagande om naturbetesskötsel kan un der åtagandeperioden, utom i de situationer som avses i 34 § 2 mom. finansieringslagen från trädas om stödmottagaren ingår ett åtagande om riktade skötselåtgärder på naturbeten för hela den areal som har ingått i åtagandet om naturbetesskötsel. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 5 § landskapslagen (1998:82) om naturvård, samt verksamhetskraven 3 och 4 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer. 30 § Riktade skötselåtgärder på naturbeten Ersättning för riktade skötselåtgärder på naturbeten kan beviljas för kulturmarksbeten och för naturbeten på strandängar, ängar och hagmark. Åtagandet kan inte omfatta sådana beten som är permanent gräsmark. Områden som ingår i åtagandet ska ha klara förutsätt ningar för att genom skötselåtgärderna fram gångsrikt främja artrikedomen i jordbruks miljön eller landskapet. Åtagandet kan inte omfatta sådana områden som i första hand används för skogsbruk enligt definitionen i 29 § 2 mom. 1–5 punkten eller naturreservat. För varje enskilt bete som ingår i stödmotta garens åtagande ska en individuell skötselplan göras upp av jordbrukaren och en sakkunnig rådgivare i samarbete. Förlänger stödmottaga ren sitt åtagande efter den inledande perioden om fem år i en situation som avses i 7 § 5 mom. finansieringslagen ska planen uppdateras. I skötselplanen ska de åtgärder som stödmot tagaren måste genomföra under åtagandepe rioden definieras. Skötselåtgärderna ska minst omfatta en årlig betning med betande husdjur men vid behov ska även slåtter och bärgning av slåtterrester, underhållsröjning av träd och buskar inklusive bärgning av röjningsrester, avlägsnande av främmande arter, lövtäkt och andra motsvarande åtgärder utföras. På områ det får inte sådan avverkning av trädbestånd utföras som inte ingår i den röjning som främ jar den biologiska mångfalden och landskapet enligt skötselplanen. Skötselplanen ska göras utgående från be tets karaktär, artsammansättning och behov av skötsel. Planen ska omfatta minst 1) en karta på vilken åtagandets areal är markerad, 2) en allmän beskrivning av området och en uppskattning av projektets inverkan på miljön och landskapet, 3) lämplig betestidpunkt på betet, 4) betesintensitet, 5) typ av betesdjur, 6) fållindelning, 7) i vilken omfattning och vid vilken tid punkt röjning och slåtter behövs samt bortför sel av röjnings- och slåtterrester samt 8) en redogörelse för de åtgärder för vilkas genomförande det redan betalas något annat stöd eller någon annan ersättning i enlighet med ett av Europeiska unionen finansierat eller nationellt stödsystem. Planen ska bifogas till ansökan om åtagande. Stödmottagaren ska sköta området som omfattas av åtagandet i enlighet med den av landskapsregeringen godkända skötselplanen. Åtgärderna ska påbörjas under det första åta gandeåret på varje skifte som ingår i åtagandet, om inte den godkända planen förutsätter något annat. I ett åtagande kan inte ingå områden som re dan erhåller antingen EU-stöd eller stöd inom ramen för ett nationellt stödsystem för motsva rande åtgärder. Betena ska betas med ett lämpligt och för artsammansättningen anpassat betestryck så att området varken blir över- eller underbetat. Tillskottsutfodring får ske endast under högst två veckor i början och under högst två veckor i slutet av betesperioden. Betet ska dessutom avskiljas med stängsel från gödslade betesval lar på åkermark för att ett för området lämpligt betestryck ska åstadkommas och för att en ne gativ gödslingseffekt från gödslade betesvallar 110 År 2023. Nr 32 på åkermark ska undvikas. På det område som omfattas av åtagandet får inte handelsgödsel eller kemiska växtskyddsmedel användas och det får heller inte bearbetas, planteras eller besås. Bekämpning av främmande arter såsom jätteloka kan undantagsvis med landskapsre geringens särskilda tillstånd bekämpas med kemiska växtskyddsmedel. Uppgifter om antalet betande djur, tidpunkt för betesgång och betesperiodens längd, utförda skötselåtgärder samt tidpunkt ska antecknas i en skötseldagbok. Till åtagandet kan inte läggas till ny areal under åtagandeperioden och ur åtagandet kan inte avföras areal under åtagandeperioden. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 5 § landskapslagen (1998:82) om naturvård, samt verksamhetskraven 3 och 4 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer. 31 § Uppfödning av ursprungsraser Ett åtagande om uppfödning av ursprungs raser kan omfatta renrasiga ålandsfår, får av finsk lantras samt nötkreatur av östfinsk, västfinsk och nordfinsk boskap. Ett djur av en ursprungsras är renrasigt om det är infört i hu vudavdelningen för respektive djurras stambok i enlighet med 6 § lagen om djuravelsverksam het (FFS 319/2014). Jordbrukaren ska under hela åtagandeperioden hålla renrasiga djur av den djurart som åtagandet gäller. Antalet djur i åtagandet kan minska under åtagan deperioden. En anmälan om de djur som ska avföras från åtagandet ska lämnas skriftligen till Ålands landskapsregering inom 14 kalen derdagar från det att de avfördes. Ersättning betalas för de djur som ingår i åtagandet och som har varit i jordbrukarens besittning under hela åtagandeperioden eller för djur som har ersatt ett annat djur. Djur som omfattas av ett åtagande kan under åtagandeperioden ersättas med djur av motsvarande ras som jordbrukaren har i sin besittning vid tidpunkten för ersät tandet. Djuret ska ersättas inom 14 kalenderda gar från det att det djur som ska ersättas har avlägsnats från sökandens besittning eller har dött. Det ersättande djuret ska uppfylla villko ren för erhållande av ersättning från och med tidpunkten för ersättandet. För att godkännas till åtagandet ska djuren ha ett intyg av vilket härstamningen framgår. Intyget får utfärdas av en i 3 § lagen om djur avelsverksamhet avsedd sammanslutning som godkänts som stambokförare. De nötkreatur och får som omfattas av ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser ska ha producerat en renrasig avkomma minst en gång under de två år som föregår tidpunkten då djuret införs i åtagandet. Som produktion av avkomma anses att djuret har fött en levande eller en död avkomma. Dräktighet genom eller donation av embryo anses inte vara produktion av en renrasig avkomma. För de får som ingår i åtagandet ska det fin nas en uppdaterad avelsplan för aveln av renra siga djur på gården. Avelsplanen ska innehålla 1) målen för aveln av djurmaterialet på går den, 2) hur de renrasiga fåren som omfattas av åtagandet beaktas vid aveln, 3) en plan över de betäcknings- och insemi neringsgrupper där en bagge av samma ras används samt 4) beaktande av graden av släktskap hos den avkomma som föds. För att ett nötkreatur ska kunna ingå i åta gandet ska dess inavelsgrad understiga 6,25 procent. Vid beräkningen av graden av släkt skap ska sex föräldragenerationer användas. En i 2 mom. avsedd sammanslutning som god känts som stambokförare tillhandahåller be räkningen av inavelsgraden. Beräkningen ska fogas till ansökan om åtagande. Ersättning kan beviljas för ett djur som har identifierats och registrerats i enlighet med vad som föreskrivs i 1) artikel 102 samt del IV avdelning I kapitel 2 avsnitt 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djur sjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djur hälsolag”), 2) artiklarna 22 och 23, del III avdelning I kapitel 1 och 2 samt avdelning II kapitel 1 och 2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 om komplettering av Europaparla mentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg och 3) artiklarna 3, 13 och 14 i kommissionens ge nomförandeförordning (EU) 2021/520 om fast ställande av tillämpningsföreskrifter för Eu ropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller spårbarhet för vissa hållna landlevande djur, samt i lagen om registrering och identifiering av djur (FFS 1069/2021) och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den lagen. Djuren ska finnas på den anmälda djurhåll ningsplatsen. Aktören på djurhållningsplatsen ska iaktta skyldigheten att föra och bevara journaler enligt artikel 102 i Europaparlamen tets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och År 2023. Nr 32 111 upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”). Jordbrukarens djuruppfödning ska uppfylla kriterierna för jordbruksproduktion i enlighet med 5 och 17 §§ statsrådets förordning (FFS 1383/2022) om produktionskopplat inkomst stöd som betalas för år 2023. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska bestämmelserna i 5 § 1 mom. och 6 § 1 mom. djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland samt 3 § 1 mom. första och andra me ningen, 2 mom. och 3 mom., 5 §. 1 mom., 2 mom. första och tredje meningen, 3 mom., 5 mom. första, andra och tredje meningen, 6 mom. för sta meningen, 6 § 2 mom., 7 § 6 mom., 8 § 3 mom. första meningen och 21 § 1 mom. tredje och fjärde meningen djurskyddsförordningen (1998:96) iakttas. 32 § Företrädesordning vid ingående av åtaganden om uppfödning av ursprungsraser Om det anslag som finns att tillgå för upp födning av ursprungsraser överskrids med det antal djurenheter som ingår i åtagandena ges de sökanden företräde som det föregående året har haft ett motsvarande åtagande om uppföd ning av ursprungsaraser. Ett nytt åtagande kan ingås för högst samma djurantal, djurart och djurraser som ingick i åtagandet för det föregående året. Betalning av miljöersättning 33 § Betalning av miljöersättning På basen av ett gårdsomfattande miljöåta gande som avses i 7 § 1 mom. 1 punkten finan sieringslagen kan miljöersättning betalas för den ersättningsberättigade areal som ingår i åtagandet och som uppges i den årliga ansökan på det sätt som landskapsregeringen bestäm mer, och som är i sökandens besittning senast den 15 juni under året i fråga. Ersättningen kan betalas för sådan jordbruksmark var mark användningsslag är åker och som används för odling av åker- och trädgårdsväxter. Sökanden kan i sin årliga ansökan uppge att utbetalning av ersättning inte söks för en viss åkerareal, om den minimiareal som avses i 7 § 2 mom. finansierings uppfylls trots detta. Ersättning betalas inte för 1) trädgårdsland, 2) trädor, 3) arealer med energiväxter med vedstam, 4) arealer med sådan hampa som inte be rättigar till grundläggande inkomststöd som Europeiska unionen finansierar fullt ut eller 5) arealer som berörs av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. 2–4 punkten rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbru kare. Ersättning för de skiftesvisa komplementen som avses i 21 § betalas för den ersättningsbe rättigade areal på vilken åtgärden genomförs. Ersättning för det skiftesvisa komplementet som avses i 24 § betalas för högst 30 procent av den totala ersättningsberättigade arealen på gårdsbruksenheten. Om det årliga arealmålet som ställts upp i den strategiska planen över skrids eller underskrids kan den maximala arealen som ersättning kan betalas för på en gårdsbruksenhet ändras till följande åtagan deår. Om sökanden uppfyller kravet på växt följd enligt 10 § statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbruks hävd och goda miljöförhållanden med en mel langröda som sås efter den gröda vars skörd har bärgats, kan för samma areal inte betalas miljöersättning för det skiftesvisa komplemen tet som avses i 24 §. Ersättning för det skiftesvisa komplementet som avses i 26 § kan inte betalas om det på grund av kraven som ingår i villkorlighet inte är möjligt att på det sätt som åtgärden förutsätter bearbeta in i jorden det organiska material som sprids. På basen av ett åtagande som avses i 29 § betalas ersättning för den areal som omfattas av åtagandet och som betas under åtagande året. På basen av ett åtagande som avses i 28 och 30 §§ betalas ersättning för den areal som omfattas av åtagandet. Om förfarandet för åter ställandet av permanent gräsmark måste tas i bruk kan ingen ersättning längre betalas för sådana skyddszoner som avses i 28 § och som har anlagts på permanent gräsmark. Ersätt ning för uppfödning av ursprungsraser betalas i enlighet med djurantalet i åtagandet omräknat till djurenheter. 112 År 2023. Nr 32 34 § Ersättningsbelopp Till en stödmottagare som uppfyller stödvill koren betalas i miljöersättning följande eurobe lopp. 3 kap. Ersättning för ekologisk produktion 35 § Åtagandeperiod Ett åtagande som avses i 8 § 1 mom. fi nansieringslagen börjar den 1 maj det år då åtagandet ingås. Åtagandeåret och åtagande perioden börjar den 1 maj och slutar den 30 april. Åtagandet förblir i kraft även om den som har ingått åtagandet inte ansöker om en årlig utbetalning av den ersättning som åtagandet berättigar till, om den årliga ansökan inte har lämnats in av orsaker som avses i 34 § 2 mom. finansieringslagen. 36 § Villkor för ingående av ett åtagande om ekolo gisk produktion Stödmottagaren ska ha tillräckliga kunska per i ekologiska produktionsmetoder. En stöd mottagare som inte under åren 2014-2022 har haft ett åtagande om ekologisk produktion som avses i 48 § landskapsförordningen (2016:42) om ersättning för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga be gränsningar och som på grund därav deltagit i kurser i ekologiska produktionsmetoder som sammanlagt har omfattat minst fyra dagar ska ha genomgått en minst fyra dagar lång grund kurs i ekologiska produktionsmetoder innan åtagandet ingås. Är det fråga om jordbruk som bedrivs i form av en sammanslutning ska den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla utbildningskravet. Utbildningskravet ska uppfyllas senast 30 april det år då åtagan det ingås. En sökande som inte under åren 2014-2022 har haft ett åtagande om ekologisk produktion som avses ovan ska till landskaps regeringen lämna ett intyg över att utbildnings kravet uppfylls senast när den årliga ansökan ska lämnas in. En stödmottagare som inte redan är anmäld till kontrollsystemet om ekologisk produktion ska anmäla sig tillkontrollsystemet senast den 30 april det är då åtagandet ingås. Stöd mottagaren ska under hela åtagandeperioden vara ansluten till kontrollsystemet och finnas i det register som avses i 6 § landskapslagen (1995:52) om ekologisk produktion. Utesluts sö kanden från kontrollsystemet och från registret förfaller åtagandet. 37 § Åtagande om ekologisk produktion Stödmottagaren ska följa de produktionsvill kor som anges i EU-förordningen om ekologisk produktion och i de kompletterande författning arna. Stödmottagaren ska under åtagandeperio den delta i en kursdag om ekologiska produk tionsmetoder. Har stödmottagaren också ett åtagande om ekologisk husdjursproduktion ska stödmottagaren också delta i en kursdag om ekologisk husdjursproduktion. Ett åtagande om ekologisk produktion kan inte omfatta sådan mark som ingår i ett gårds omfattande miljöåtagande som avses i 14 § eller i ett åtagande om anläggning av gräsbevuxna skyddszoner som avses i 28 §. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 6 § statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbruks hävd och goda miljöförhållande, 11 § Jord- och skogsbruksministeriets förordning 1784/24/11 om gödselfabrikat, 5, 6 och 9 §§ Ålands land skapsregerings beslut (2016:41) om begräns ning av utsläpp i vatten av nitrater från jord bruk och verksamhetskrav 7 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer. Vid användning av växtskyddsmedel ska de all männa principerna för integrerat växtskydd enligt rikslagen om växtskyddsmedel iakttas. åtgärd euro/ha gårdsomfattande miljöåtagande åkerväxter trädgårdsväxter och kummin 45 113 odling av markförbättrande växter och saneringsväxter 223 odling av fånggröda 109 alternativa växtskyddsmetoder i trädgårdsodling 500 främjande av cirkulär ekonomi 75 odling av dragväxter för bin 275 anläggning av gräsbevuxna skyddszoner 353 naturbetesskötsel 235 riktade skötselåtgärder på naturbeten 645 euro/de uppfödning av ursprungsraser ålandsfår finska lantrasfår nötdjur av öst-, väst och nordfinska rasen 350 300 683 År 2023. Nr 32 113 38 § Val av frivilliga skiftesvisa komplement En stödmottagare som har ingått ett åta gande om ekologisk produktion kan genomföra sådana frivilliga skiftesvisa komplement som avses i 21 §. Stödmottagaren kan dock som be kämpningsmetod välja endast den metod som avses i 25 § 6 punkten. De frivilliga skiftesvisa komplementen kan väljas årligen med beak tande av begränsningarna i 22 §. 39 § Begränsningar i valet av andra åtgärder Sökanden får inte för sådana skiften som omfattas av ett åtagande om ekologisk produk tion välja den åtgärd i miljösystemet som avses i 13 § 1 mom. 3 punkten rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. 40 § Areal I ett åtagande kan ingå endast ersättnings berättigande skiften vars markanvändnings slag är åker. Arealen som omfattas av åtagandet ska vara godkänd i kontrollsystemet för ekologisk pro duktion från början av åtagandeperioden eller från och med den tidpunkt som avses i 41 § och vidare under hela åtagandeperioden. Areal som läggs om till ekologisk produktion i ett senare skede kan inte tas med i åtagandet. En stödmot tagare som bedriver ekologisk produktion på endast en del av sin gårdsbruksenhet kan be driva konventionell odling och ekologisk odling parallellt endast under de förutsättningar som anges i EU-förordningen om ekologisk produk tion. Arealen som omfattas av åtagandet ska odlas enligt ekologiska produktionsmetoder och på de skiften som ingår i åtagandet ska stödmot tagaren tillämpa en ändamålsenlig växtföljd i enlighet med de ekologiska produktionsregler som fastställs i EU-förordningen om ekologisk produktion och de kompletterande författning arna, med undantag av den areal som odlas med permanenta grödor eller jordgubbar. Sådana skiften som odlas med andra grödor än perma nenta grödor eller jordgubbar och på vilka en ändamålsenlig växtföljd inte kan iakttas kan inte ingå i åtagandet. På sådan areal som något år tillfälligt inte kan odlas måste ändå minst de villkor som fastställts i EU-förordningen om ekologisk produktion följas och skiftet måste omfattas av den årliga produktionskontrollen även om ingen ersättning beviljas för skiftet. Stödmottagaren ska på arealen som omfat tas av åtgärden bedriva jordbruksverksamhet i enlighet med 5 § rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. Ett skifte som är i gemensamt bruk kan ingå i åtagandet endast om samtliga jordbrukare som odlar skiftet bedriver ekologisk produktion på skiftet. 41 § Fogande av areal till ett åtagande om ekolo gisk produktion Till ett åtagande om ekologisk produktion får med beaktande av anslagssituationen i land skapets budget fogas sådan ersättningsberät tigad areal som avses i 7, 9 och 10 §§. På arealen som fogats till åtagandet under åtagandepe rioden ska villkoren för ekologisk produktion iakttas från början av odlingssäsongen det år då arealen fogas till åtagandet. Till ett åtagande om ekologisk produktion kan fogas sådan areal som har ingått i en annan jordbrukares åtagande om ekologisk produk tion och som denna har uppgett i den årliga ansökan det föregående året. Två jordbrukare som vardera har ingått ett åtagande om ekolo gisk produktion kan under åtagandeperioden sinsemellan byta areal som omfattas av åta gandena. 42 § Avförande av areal ur ett åtagande om ekolo gisk produktion Ur åtagandet om ekologisk produktion får avföras areal 1) om besittningen av arealen eller dess rätt till ersättning överförs till någon annan eller 2) om stödmottagaren i enlighet med 9 § för över rätten till ersättning till ett annat icke ersättningsberättigande skifte i sin besittning som ansluts till åtagandet och om den areal som ingår i åtagandet efter att areal avförts inte sjunker under den minimia real som avses i 8 § 2 mom. finansieringslagen. Areal som inte längre är jordbruksmark men som ändå är kvar i sökandens besittning måste avföras från åtagandet. Tar stödmottagaren areal ur åtagandet och fortsätter att odla den konventionellt återkrävs ersättningen som be viljats för ekologisk produktion. 43 § Betalning av ersättning för ekologisk växtpro duktion Ersättning för ekologisk växtproduktion kan betalas för den ersättningsberättigad arealen som ingår i sökandens åtagande om ekologisk produktion och som odlas på det sätt som avses i 40 §. Arealen ska uppges i den årliga ansökan om utbetalning på det sätt som landskapsre 114 År 2023. Nr 32 geringen årligen beslutar och vara i sökandens besittning senast den 15 juni under året i fråga. Ersättning kan beviljas för avsalugrödor och för foderväxter. Därutöver kan ersättning beviljas för gröngödslingsvall. Gröngödslings vallarna ska ingå i gårdens normala växtföljd och kan inte placeras i växtföljden efter en vall, en markförbättrande växt eller saneringsväxt som avses i 23 § eller efter en naturvårdsvall eller mångfaldsväxter som avses i 13 § 2 och 4 punkten rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. Under åtagandepe rioden får gröngödslingsvall odlas på samma skifte under högst två år. En gröngödslingsvall får inte gödslas. Till en sökande som har valt åtgärden som avses i 26 § punkten kan ersättning betalas en dast för sådana organiska gödselfabrikat som är tillåtna i ekologisk produktion. Har sökanden anslutit sig till produktions kontrollen samma år som åtagandet ingås be talas ersättning först när sökandens gårds bruksenhet har godkänts i den produktions kontroll som avses i 36 §. 44 § Åtagande om ekologisk husdjursproduktion Ett åtagande om ekologisk husdjursproduk tion kan omfatta nötdjur, får, getter, svin och fjäderfän som sökanden eller sökandens famil jemedlemmar innehar. Husdjuren som ingår i åtagandet ska omfattas av kontrollsystemet för ekologisk produktion från början av åta gandeperioden. På gårdsbruksenheten kan det finnas också konventionell djurproduktion om djuren är av en annan djurart än de som ingår i åtagandet om ekologisk produktion och sköt seln av dem har ordnats i produktionsenheter i enlighet med EU-förordningen om ekologisk produktion. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 5 § 1 mom. och 6 § 1 mom. djur skyddslagen (1998:95) för landskapet Åland samt 3 § 1-3 mom., 5 § 2 mom. tredje meningen och 5 mom. andra meningen, 6 § 2 mom., 8 § 3 mom. första meningen, 12 § 2 mom. 4 mom. och 6 mom. andra meningen, 10 § 10 mom. och 21 § 1 mom. tredje och fjärde meningen djur skyddsförordningen (1998:96). 45 § Betalning av ersättning för ekologisk hus djursproduktion Ersättning för ekologisk husdjursproduk tion betalas för foderväxter utöver den ersätt ning som betalas för ekologisk växtproduktion. Ersättningen betalas per hektar utgående från antalet djur på gårdsbruksenheten omräknat till djurenheter på det sätt som beskrivs i 11 §. Ersättning betalas för det antal hektar för vilka det finns motsvarande 1 djurenhet per hektar, dock högst för den areal som ingår i åtagandet om ekologisk växtproduktion och som odlas med foderväxter. Om det antal djurenheter som avses i 8 § 3 mom. finansieringslagen inte upp fylls under åtagandeåret eller om åtagandet ändrar på det sätt som avses i 32 § 1 mom. finansieringslagen betalas ingen ersättning för ekologisk husdjursproduktion. Om stöd mottagaren under åtagandeperioden övergår till konventionell djurproduktion återkrävs ersättningen som beviljats för den ekologiska djurproduktionen. Till sökanden som har anslutit sig till pro duktionskontrollen samma år som åtagandet ingås och till sökanden som har bytt djurart under åtagandeperioden betalas ersättning först när produktionen har godkänts i den pro duktionskontroll som avses i 36 §. 46 § Beräkning av antal djurenheter Vid beräkning av antalet djurenheter som avses i 8 § 3 mom. finansieringslagen och 45 § i denna landskapsförordning ska det genom snittliga djurantalet på gårdsbruksenheten under det kalenderår som ligger till grund för ersättningen beaktas i enlighet med 4 § stats rådets förordning om djurenheter i vissa ersätt ningar för landsbygdsutveckling och nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (FFS 1378/2022). Vid beräkningen av antalet dju renheter ska djurantalet från början av åta gandeperioden beaktas. Om djurarten ändras ska vid beräkningen av antalet djurenheter djurantalet beaktas 1) från ingången av det kalenderår som följer på året efter att djurarten i fråga anslöts till kontrollsystemet för ekologisk produktion om detta inträffar efter den 30 april eller, 2) från åtagandeårets börjar till utgången av kalenderåret i fråga om djurarten i fråga anslöts till kontrollsystemet för ekologisk pro duktion om detta inträffar före den 30 april. Den djurart som utgör grund för beräkning en kan ändras endast från ingången av ett åtagande- eller kalenderår. Vid beräkningen av djurantalet ska beaktas i 30 § rikslagen om märkning och registrering av djur avsedda registrerade djur och djur som anmälts på det sätt som landskapsregeringen beslutat om. På sökandens begäran kan det antal djur som ägs av ett sådant företag i sammanslut ningsform som under ersättningsåret i fråga inte har ansökt om ersättning för ekologisk husdjursproduktion räknas med i antalet djur År 2023. Nr 32 115 på en gårdsbruksenhet som har ansökt om ersättningen, förutsatt att det bestämmande inflytandet i företaget i sammanslutningsform innehas av medlemmar i familjeföretaget så att 1) det bestämmande inflytandet i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag enligt bolags avtalet innehas av en eller flera sådana bo lagsmän som uppfyller förutsättningarna för beviljande av ersättning för ekologisk produk tion, eller 2) det bestämmande inflytandet i ett ak tiebolag innehas av en eller flera sådana ak tieägare, eller medlemmar i ett andelslag, som uppfyller förutsättningarna för beviljande av ersättning för ekologisk produktion. Med bestämmande inflytande i ett aktie bolag avses i denna landskapsförordning ett aktieinnehav som innebär att jordbrukaren tillsammans med medlemmarna i hans eller hennes familjeföretag direkt innehar mer än hälften av det sammanlagda röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Sökanden eller med lemmarna i hans eller hennes familjeföretag ska utöva bestämmande inflytande i företaget i sammanslutningsform senast den 30 april under ersättningsåret i fråga. Djuren i ett företag i sammanslutningsform kan räknas endast en sådan gårdsbruksenhet till godo, som medlemmarna i ett familjeföretag besitter i dess helhet. 47 § Ersättningsbelopp Till en sökande som uppfyller villkoren för erhållande av ersättning betalas i ersättning för ekologisk produktion följande eurobelopp per hektar 4 kap. Kompensationsersättning 48 § Allmänna förutsättningar för beviljande av kompensationsersättning Kompensationsersättning kan beviljas för den ersättningsberättigade jordbruksmark som avses i 7 och 9 §§ och som sökanden uppger i sin årliga ansökan på det sätt som landskapsreger ingen årligen beslutar och som är i sökandens besittning under det år för vilken ersättning beviljas senast den dag då den årliga ansökan ska lämnas in under året i fråga. 49 § Allmänna förutsättningar för betalning av kompensationsersättning Kompensationsersättning kan betalas för jordbruksmark som berättigar till kompen sationsersättning. Andelen träda och natur vårdsvall får utgöra högst 25 procent av gårds bruksenhetens ersättningsberättigade areal vars markanvändningsslag är åker. I den ovan nämnda andelen beaktas inte i 11 § statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avse ende god jordbrukshävd och goda miljöförhål landen avsedd areal som inte ger skörd. Om andelen är större än detta kan ersättning för träda och naturvårdsvall dock betalas för den areal som fås då summan av gårdsbruksenhe tens övriga ersättningsberättigade åkerareal divideras med tre. Kompensationsersättning betalas inte för 1) trädgårdsland, 2) arealer med energiväxter med vedstam, 3) arealer med sådan hampa som inte berät tigar till grundläggande inkomststöd som i sin helhet finansieras av Europeiska unionen, 4) arealer av vide som används för flätning eller 5) arealer vilka har uppgetts att inte odlas. 50 § Ersättningsbelopp Kompensationsersättning kan beviljas till följande eurobelopp per hektar åtgärd euro/ha ekologisk växtproduktion växtproduktion inkl. gröngödslingsvall 260 trädgårdsväxter och matpotatis 650 vall 45 ekologisk husdjursproduktion 356 EU-delfinansie rat stöd helt nationellt finansierat stöd kompensations ersättning totalt euro/hektar euro/hektar euro/hektar 129,51 87,49 217 116 År 2023. Nr 32 51 § Inverkan av gårdsbruksenhetens storlek på kompensationsersättningens belopp Kompensationsersättning kan beviljas en ligt gårdsbruksenhetens storlek enligt följande. 5 kap. Administrativa bestämmelser 52 § Basskifte Ett basskifte ska avgränsas på det sätt som avses i 20 § 2 mom. statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa are albaserade jordbruksstöd. Med miljöavtalsom råde i 4 punkten ska likställas areal som avses i 7 § 1 mom. 3 och 4 punkten finansieringslagen. Ett basskifte ska utgöras av jordbruksmark utom om det är fråga om areal som ingår i ett åtagande som avses 7 § 1 mom. 3 och 4 punkten finansieringslagen. Av arealen som avses i 7 § 1 mom. 3 och 4 punkten finansieringslagen ska bildas nya basskiften om arealen inte redan tidigare har uppgetts som ett separat basskifte. Ett basskifte kan bara vara i en stödsökan des besittning åt gången. Ett basskifte kan dock vara i flera stödsökandes besittning, om det är fråga om skiften i gemensamt bruk. Basskiftena införs i åkerskiftesregistret i digitaliserad form. Ett basskiftes digitalise rade areal är den maximala stödberättigande areal som avses i artikel 2.7 a i förordningen om kvalitetsbedömning. Förhandsifyllda uppgifter om den maximala arealen, läget och gränserna för ett basskifte ska i stödansökan rättas till i fråga om de stöd som avses i 1 § i denna förord ning före den tidsfrist som avses i artikel 3.2 i förordningen om ansökningssystem. Basskiften för vilka stöd inte söks och som är mindre än 0,05 hektar behöver inte uppges i den årliga stödansökan, om skiftenas totala areal är högst en hektar. De som ansöker om stöd ska emellertid i stödansökan uppge om de besitter sådana skiften. 53 § Jordbruksskifte Ett jordbruksskifte utgörs av ett sådant om råde i åkerskiftesregistret som avses i 21 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruks stöd. Med den skiftesspecifika åtgärd som avses i 3 mom. likställs det skiftesvisa komplementet som avses i 25 § i denna landskapsförordning. Ett jordbruksskifte ska vara minst 0,05 hek tar för att vara berättigad till ersättning. 54 § Godkännande av ett kantdike som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte Ett kantdike kan godkännas som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte på det sätt som föreskrivs i 22 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd. 55 § Godkännande av ett tegdike eller annat smalt dike som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte Ett tegdike eller annat smalt dike kan god kännas som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte det på det sätt som föreskrivs i 23 § statsrådets förordning om all männa villkor för beviljande av vissa arealba serade jordbruksstöd. 56 § Utelämnande av områden med träd och bus kar från arealen av ett basskifte som består av jordbruksmark Områden med träd och buskar ska uteläm nas från arealen av ett basskifte som består av jordbruksmark på det sätt som föreskrivs 24 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruks stöd. 57 § Odlingstekniska vändtegar och skötsel- och körgångar för trädgårdsväxter Odlingstekniska vändtegar och skötsel- och körgångar för trädgårdsväxter kan godkännas som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte på det sätt som föreskrivs i 25 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruks stöd. ersättningsberät tigad areal (hektar) i fråga om kompen sationsersättning för gårdsbruksenheter den beviljade ersätt ningens andel i procent av full ersättning upp till 100 ha 100 % för den areal som överstiger 100 ha upp till 150 ha 90 % för den areal som över stiger 150 ha 80 % År 2023. Nr 32 117 58 § Permanenta grödor Som skottskog med kort omloppstid som hör till de permanenta grödorna kan betraktas sådana arealer som uppfyller villkoren i 11 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruks stöd. 59 § Permanent gräsmark Som areal med permanent gräsmark betrak tas sådan areal som uppfyller villkoren i 10 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruks stöd. 60 § Ersättningsberättigande hampa Ersättning som kan betalas för hampa som uppfyller villkoren i 12 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd. 61 § Användning av jordbruksmark för andra än damål än jordbruk Jordbruksmark får användas för andra än damål än jordbruk på det sätt som avses i 8 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruks stöd. 62 § Avförande av jordbruksmark från jordbruks användning Avförande av jordbruksmark från jordbruks användning och iståndsättning i ett senare ske de ska ske på det sått som avses i 9 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd. På rätt en till ersättning för areal som avförs tillämpas vad som stadgas i 7 § i denna landskapsförord ning. 63 § Överföring av åtagande Ansökan om överföring av åtagande som avses i 32 § 3 mom. ska lämnas in skriftligen till landsskapsregeringen på en av landskaps regeringen anvisad blankett. 64 § Förlängning av åtaganden Om ett åtagande förlängs på det sätt som avses i 7 § 5 mom. och 8 § 4 mom. finansierings lagen förblir dess innehåll och villkor sådana de lyder när åtagandet förlängs, om inte något annat föreskrivs i denna landskapsförordning. 65 § Beaktande av Europeiska kommissionens beslut Den ersättning som avses i denna landskaps förordning beviljas om inte något annat följer av Europeiska kommissionens beslut om den. 6 kap. Ikraftträdandebestämmelser 66 § Ikraftträdande Denna landskapsförordning träder i kraft den 15 maj 2023. Bestämmelsen i 31 § 5 mom. tillämpas dock först från och med den 1 januari 2025. Bestämmelserna i 32 § tillämpas inte på åtaganden om uppfödning av ursprungsraser som ingås år 2023. 67 § Allmänna övergångsbestämmelser Har den som ansöker om ett gårdsomfattande miljöåtagande högst fem år gamla resultat från en markkartering kan dessa godkännas förutsatt att resultaten uppfyller villkoren i 18 §. Om en gröngödslingsvall som avses i 43 § 2 mom. anläggs under år 2023 ska grödan som odlades på skiftet år 2022 beaktas. 68 § Övergångsbestämmelser som gäller ursprungs raser Djur som omfattas av ett sådant åtagande om uppfödning av ursprungsraser som avses i 40 § landskapsförordningen (2016:42) om er sättning för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ersättning för ekologisk produktion och ersätt ning till områden med naturliga begränsningar och som upphör att gälla den 30 april 2023 kan tas in i ett motsvarande åtagande enligt denna landskapsförordning. För ovannämnda djur betalas miljöersättning med stöd av denna landskapsförordning från och med den 1 maj 2023. 69 § Övergångsbestämmelser som gäller fånggrö dor Som ett krav på miniminivå ska från och med den 1 januari 2024 iakttas 10 § statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unio nen och de nationella stöden till jordbrukare 118 År 2023. Nr 32 avseende god jordbrukshävd och goda miljöför hållanden. Före den nämnda tidpunkten ska kravet på växtföljd i 2 mom. i denna paragraf iakttas som ett krav som ingår miniminivån. Under år 2023 ska grödan vara en annan än året innan på minst 33 procent av den åkerareal som under år 2023 är i stödmottagarens besitt ning, och som har anmälts i den årliga ansökan samt på vilken en ettårig gröda har odlats året före stödansökan lämnas in. Med ettårig gröda avses 1 ettåriga växter som odlas i Finland och som är avsedda för jordbruksproduktion av olika växtsläkten och 2) en ettårig art som hör till korsblommiga (Brassicaceae), potatisväxter (Solanaceae) eller gurkväxter (Cucurbitaceae). Ettåriga grödor, som inte omfattas av kraven i 2 mom., är utöver de växter och sådan mark som ligger i träda som avses i fotnot 4 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer potatis, morötter, sockerbetor, huvudkål, lök samt röd- och gulbeta. Höstsådda och vårsådda grödor, speltvete samt sekundära grödor (mellangröda), som ska sås efter en gröda som har växt samma år och vars skörd bärgas, räknas som olika odlings växter. Mellangrödorna ska sås senast den 31 augusti och bevaras fram till och med den 31 oktober. Följande växter som odlas i blandade växtbestånd är olika grödor: Mariehamn den 27 april 2023 VERONICA THÖRNROOS lantråd F r e d r i k K a r l s t r ö m föredragande minister 1) blandade växtbestånd av oljeväxter och spannmål, 2) blandade växtbestånd av proteingrödor och spannmål, 3) blandade växtbestånd av oljeväxter och proteingrödor, 4) blandade växtbestånd av spannmål, 5) blandade växtbestånd av proteingrödor, 6) blandade växtbestånd av oljeväxter, 7) blandade växtbestånd av markförbätt rings- och saneringsgrödor, 8) blandade växtbestånd av viltväxter som mångfaldsväxter, 9) blandade växtbestånd av insektspolline rade växter och landskapsväxter som mång faldsväxter, 10) blandade växtbestånd av ängsväxter som mångfaldsväxter, 11) ettåriga blandade växtbestånd av åker fågelväxter som mångfaldsväxter och 12) blandade växtbestånd där olika växtar ter finns bredvid varandra och varje enskild art utgör mindre än 0,05 hektar. Vad som i denna paragraf föreskrivs gäl ler inte de jordbruksföretag som avses i a–c i fotnot 4 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer. Bilaga 1 Tabell. Omräkningskoefficienter för djurenheter ¹ dock ej vattenbuffel År 2023. Nr 32 119 djurgrupper koefficient nötkreatur tjurar, stutar, dikor, dikokvigor, mjölkkor och andra nötkreatur över 2 år ¹ 1,00 tjurar, stutar, dikor, dikokvigor, mjölkkor och andra nötkreatur, 6 månader – 2 år ¹ 0.60 tjurar, dikor, dikokvigor, mjölkkor och andra nötkreatur under 6 månader ¹ 0,40 får och getter tackor, hongetter, baggar, bockar 0,20 lamm och killingar minst 2 månader 0,06 svin suggor 0,50 andra svin, grisar 0–3 månader 2/3 av åldersgruppen 0,30 fjäderfä kalkoner, gäss, ankor, änder, fasaner, tuppar, tuppar av lantras, moderdjur av änder och fasaner, moderdjur av ankor och gäss 0,03 Broilrar 0,007 Värphöns och hönor av lantras 0,014 broilermödrar 0,02 moderdjur av kalkon 0,05 hästar hästdjur över 6 mån. (betesdjur) 1,00 120 År 2023. Nr 32 Bilaga 2 Metoder för bekämpning och uppföljning av växtsjukdomar inom åtgärden alternativt växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter Växtskyddsmetod Växt som odlas Växtskadegörare som ska bekämpas Uppföljningsmetod (i alla ingår krav på preliminär plan och uppföljning Möjlighet att använda kemiska växtskydds medel Biologiska makroor ganismprodukter som sprids mekaniskt och som har godkänts på det sätt som avses i 8 § rikets växtskydds lag (FFS 2019/1110) Bär och frukter för vilka det finns att tillgå en i Finland godkänd makroorganismpro dukt Skadeorganism som makroorganismpro dukter i fråga godkänts för Uppföljningstjänst eller okulär uppfölj ning med lupp/ mikroskop, anteck ningar Användning av insektici der som är skadliga för bekämpningsorganismer är förbjuden under den tid bekämpningsorganis men är verksam Mikrobpreparat som sprids med hjälp av bin eller andra pol linatörer och som har registrerats på det sätt som avses i 5 och 35 §§ rikslagen om växtskyddsmedel (FFS 1563/2011) Bär och frukter för vars sjukdomsbe kämpning ett i Finland godkänt mikrobprepa rat finns att tillgå Växtsjukdom som växtskyddsmedlet i fråga godkänts för Med iakttagande av den bruksanvisning som utgör bilaga till växtskyddsmedlets tillståndsbeslut. Okulär uppföljning, anteckningar Användning av fungicider mot en sjukdom som ska bekämpas med mikrob preparat är tillåten endast i undantagsfall. Användningen ska base ra sig på förhandsplanen och observationer som gjorts vid uppföljningen eller på rådgivarens utlåtande. Insektsnät Grönsaker, bär Flygande skadein sekter Okulär uppföljning, anteckningar I förhandsplanen anteck nas målskadegörarna och den tidpunkt då de förekommer och då insektsnät används. Insekticider får användas utanför tiden för före komst, om observationer vid uppföljningen eller rådgivarens utlåtande visar att det finns behov. Mikrobpreparat som sprids mekaniskt och som har registrerats på det sätt som avses i 5 och 35 §§ rikslagen om växtskyddsmedel (1563/20 11) Bär, frukter och grönsaker för vilka det finns att tillgå ett i Finland godkänt mikrobpreparat som sprids mekaniskt Växtskadegörare som växtskydds medlet i fråga godkänts för Okulär uppföljning, användning av art specifika hjälpmedel för uppföljning av skadeinsekter, anteckningar Användning av fungicider och insekticider är tillåten endast i enlighet med vissa undantag. Behovet av bekämp ning ska basera sig på förhandsplanen och observationer som gjorts vid uppföljningen eller på rådgivarens utlåtande Täckning, ettåriga trädgårdsväxter Bär, frukter och grönsaker Ogräs Förekomsten av ogräs följs upp Användning av herbicider förbjuden. Vid behov mekanisk bekämpning. Täckning, fleråriga trädgårdsväxter Bär och frukter Ogräs Förekomsten av ogräs följs upp Användning av herbicider förbjuden. Vid behov mekanisk bekämpning eller tillförsel av organiskt täckmaterial. År 2023. Nr 32 121 Bilaga 3 Godtagbara ämnen som avses i 26 § 2 mom. Nationella typnamn på gödselfabrikat: 1B1 6 Organisk gödselmedelslösning av animaliskt ursprung 1B2 4 Organisk gödselmedelslösning 1B3 2 Tångextrakt 1B3 4 Humuspreparat eller humusextrakt 1B3 5 Vattenlösning eller oljeemulsion med alkohol 1B3 6 Växtextrakt 1B3 7 Aminosyrapreparat 1B4 1 Melassextrakt 1B4 2 Vinass och vinassextrakt 1B4 3 Cellsaft från potatis 1B4 4 Rejektvatten 3A2 6 Syrebehandlat och stabiliserat reningsverksslam 3A2 7 Förmultningsrest till jordförbättring 3A5 1 Kalkstabiliserat reningsverksslam 3A5 2 Rötrest 3A5 3 Förmultat reningsverksslam 3A5 7 Kemiskt oxiderat reningsverksslam 122 År 2023. Nr 32 Bilaga 4 Godtagbara organiska ämnen som avses i 26 § 3 mom. vars torrsubstanshalt måste vara över 20 procent Nationella typnamn på gödselfabrikat: 1B1 Organiska gödselmedel av animaliskt ursprung 1B2 Organiska gödselmedel av icke animaliskt ursprung 1C1 1 Kött- och benmjöl eller bearbetat animaliskt protein med kaliumsulfattillägg 3A1 Jordförbättringstorv 3A2 Organiska jordförbättringsmedel 3A5 Biprodukter som används som sådana som jordförbättringsmedel 5A1 Torv 5A2 1 Gödslad och/eller kalkad lösjord 5A2 2 Kompostjord 5A2 3 Jord från rotfrukter 5A2 7 Tekniskt bearbetad lösjord År 2023. Nr 32 123 Bilaga 5 Fleråriga trädgårdsväxter Till fleråriga trädgårdsväxter hänförs jordbruksskiften där frukt- och bärväxter och plantsko leväxter odlas. Till frukt- och bärväxterna hänförs bland annat äppel, plommon, krikon, körsbär, päron, söta rönnbär, jordgubbe, svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, gröna vinbär, krusbär, hallon, åker bärshallon, björnbär, åkerbär och all-åkerbär, havtorn, buskblåbär, bäraronia, ros för produktion av nypon, rosenkvitten, häggmispel, lingon, tranbär och hjortron. Med plantskoleväxter avses plantproduktion av fleråriga prydnadsväxter, det vill säga perenner, buskar och träd, samt plantproduktion av bär- och fruktväxter, till vilken hänförs också produk tion av gatu- eller parkträdsodlingar. Till plantskoleväxter hänförs också fleråriga träd och buskar som odlas på åker och varav årligen på yrkesmässigt sätt bärgas snittgrönt eller barrväxter till snitt. Plantskoleproduktionsarealen omfattar också produktion av sticklingar och krukplantor under täckmaterial på jordbruksskiften, till exempel i plasthus av lätt konstruktion. 124 År 2023. Nr 32 Nr 32, utgiven från tryckeriet 15 maj 2023 Mariehamns Tryckeri Ab 2023