Decree of the Ministry of Agriculture and Forestry on Fertilizer Products (No. 24 of 2011)

Denna publikation fås från jord- och skogsbruksministeriets regeringskontor Besöksadress Postadress Telefon Mariegatan 23 PB 310 020 772005 00170 HELSINGFORS 00023 STATSRÅDET JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 24/11 Datum Dnr 01.09.2011 1784/14/2011 Ikraftträdande och giltighetstid 13.09.2011 – tills vidare Ändrar JSM:s förordning om gödselfabrikat (12/07) jämte ändringar Bemyndigande Motsvarande EG-rättsakter Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 om gödselmedel(32003R2003); EUVL N:o L 304, 21.11.2003, s.1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (32009R1069);EUVL N:o L 300, 14.11.2009, s.1 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 5 § 4 mom., 7 § 3 och 4 mom. och 8 § 1 och 2 mom. i lagen om gödselfabrikat (539/2006), av dem 7 § 2 och3 mom. sådant det lyder i lag 340/2010: 1 § Tillämpningsområde I denna förordning bestäms om olika typer av gödselfabrikat, om gödselfabrikats typbeteckningsgrupper och om de krav som gäller respektive typbeteckningsgrupp samt om krav på kvalitet, märkning, förpackning, transport, lagring och användning samt andra krav i fråga om gödselfabrikat samt om råvaror till gödselfabrikat. Denna förordning gäller inte gödselfabrikat som används i landskapsarkitektur på avstjälpningsplatser eller andra slutna områden. 2 2 § Kraven i fråga om olika typer av gödselfabrikat och typbeteckningsgrupper Kraven i fråga om olika typer av gödselfabrikat och typbeteckningsgrupper Gödselfabrikat delas in i de typer som nämns i 4 § i lagen om gödselfabrikat (539/2006) samt i de nationella typbeteckningsgrupper som nämns i bilaga I. Vid fastställandet av typbeteckningsgruppen tillämpas 1) de krav som i bilaga I anges för typbeteckningsgruppen i fråga, och 2) de krav som i bilaga II anges för minimihalterna av sekundära näringsämnen och spårämnen i gödselfabrikat samt för kelater och andra organiska ämnen som får tillsättas i gödselmedel. I den nationella förteckning över typbeteckningar på gödselfabrikat som Livsmedelssäkerhetsverket för införs de uppgifter om respektive typ, typbeteckningsgrupp och typbeteckning som avses i 7 § 3 mom. i lagen om gödselfabrikat. Om levande genetiskt modifierat material används som råvara till gödselfabrikat, ska det inaktiveras genom upphettning eller på något annat ändamålsenligt sätt så att det uppfyller kraven i gentekniklagen (377/1995). Vid framställning av gödselfabrikat genom blandning av en eller flera gödselfabrikat ska varje råvara uppfylla de allmänna kvalitetskraven för gödselfabrikat i denna förordning och kraven i bilaga IV i denna förordning. Animaliska organiska gödselfabrikat eller animaliska råvaror som används i dem ska vara framställda i anläggningar som framställer material i kategori 2 eller 3 till gödselfabrikat och som godkänts i överensstämmelse med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter). I mekaniska blandningar kan som råvaror användas sådant kött- och benmjöl i kategori 2 och 3 som uppstår som biprodukt i en bearbetningsanläggning som godkänts i enlighet med EG-förordning 1069/2009. Vid användningen ska beaktas att endast inhemska bearbetade animaliska biprodukter i kategori 2 kan användas som gödselfabrikat eller som råvara till gödselfabrikat, med undantag för naturgödsel i kategori 2. Import av sådana produkter som innehåller ämnen i kategori 2 från en annan medlemsstat i Europeiska unionen och import av sådana produkter från en stat utanför unionen för att användas som gödselfabrikat eller som råvara till sådana är förbjuden. Animaliska biprodukter i kategori 3 kan användas som katalyter vid framställning av biodynamiska preparat som avses i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll. 3 3 § Ansökan om typbeteckning för gödselfabrikat Ansökan om att en typbeteckning för ett gödselfabrikat ska införas i den nationella förteckningen över gödselfabrikats typbeteckningar ska göras skriftligen hos Livsmedelssäkerhetsverket på en av verket fastställd blankett och till den ska fogas de utredningar som krävs enligt 7 § 1 mom. i lagen om gödselfabrikat. 4 § Andra kvalitetskrav för gödselfabrikat I bilaga III anges i vilken mån de egenskaper som ska uppges i varudeklarationen för ett gödselfabrikat får avvika från de värden som anges i varudeklarationen. I bilaga IV finns en förteckning över de högsta tillåtna halterna av tungmetaller och andra skadliga ämnen, de största tillåtna mängderna sjukdomsalstrare som kan drabba människor, djur och växter samt de begränsningar som gäller skadliga organismer i gödselfabrikat. 5 a § Kadmium I gödselfabrikat får mängden kadmium inte överstiga 1,5 milligram kadmium per kilogram torrsubstans samt i gödselmedel av aska som används inom jordbruk, trädgårdsodling och landskapsarkitektur och vid anläggande av grönområden inte 2,5 milligram kadmium per kilogram torrsubstans. Med avvikelse från vad som anges ovan får sådana gödselfabrikat som hör till typbeteckningsgrupp 1A7 gödselmedel av aska och som används i skog samt aska som används som råvara till dem innehålla högst 25 milligram kadmium per kilogram torrsubstans. Gödselmedel med en fosforhalt av minst 2,2 procent (5 % P2O5) får innehålla högst 50 milligram kadmium per kilogram fosfor (22 mg kadmium/kg P2O5). Kadmiumhalten i gödselfabrikat kan anges i varudeklarationen. Vid användning av gödselfabrikat får den genomsnittliga maximibelastningen av kadmium inte överstiga 1,5 gram kadmium per hektar och år. Maximibelastningen av kadmium till följd av användningen av gödselfabrikat får i fråga om mängd och användningstid vara 1) inom jordbruket och trädgårdsodlingen högst 7,5 gram per hektar mätt under en period av fem år, 2) inom landskapsarkitekturen och vid anläggandet av grönområden högst 15 gram per hektar mätt under en period av tio år, och 3) inom skogsbruket, när det gäller gödselfabrikat inom typbeteckningsgrupp 1A7 gödselmedel av aska, högst 100 gram per hektar mätt under en period av 60 år. Den hektarspecifika begränsningen i fråga om maximibelastningen av kadmium vid anläggande av grönområden och inom landskapsarkitektur gäller likväl inte jordförbättringsmedel enligt punkt 3 i bilaga I till denna förordning och inte heller växtunderlag enligt punkt 5 i samma bilaga. 4 5 b § Arsenik I gödselfabrikat får mängden arsenik inte överstiga 25 milligram arsenik per kilogram torrsubstans. Med avvikelse från vad som anges ovan får sådana gödselfabrikat som hör till typbeteckningsgrupp 1A7 gödselmedel av aska och som används i skog samt aska som används som råvara till dem innehålla högst 40 milligram arsenik per kilogram torrsubstans. Den genomsnittliga maximibelastningen av arsenik inom skogsbruket får till följd av användningen av sådana gödselfabrikat som hör till typbeteckningsgrupp 1A7 gödselmedel av aska och som används inom skogsbruket inte överstiga 2,65 gram arsenik per hektar och år. Maximibelastningen av arsenik inom skogsbruket får till följd av användningen av sådana gödselfabrikat som hör till typbeteckningsgrupp 1A7 gödselmedel av aska och som används inom skogsbruket inte överstiga 160 gram per hektar mätt under en period av 60 år. 6 § Selen I gödselmedel där tillsatser av selen tillåts enligt typbeteckning kan selen tillsättas som selenat i mängder om 15 milligram per kilogram torrsubstans. Gödselmedel får innehålla högst 20 milligram selen per kilogram torrsubstans. Tillsatser av selen får inte ingå i ytskiktet av ett gödselmedel. Tillsatser av selen ska uppges i varudeklarationen. Som undantag till 1 mom. kan i gödselmedel som säljs till husdjurslägenheter och gårdar som tar emot naturgödsel tillsättas selen som selenat i mängder om 25 milligram per kilogram torrsubstans på de villkor som anges i 1 mom. Gödselmedel får innehålla högst 30 milligram selen per kilogram torrsubstans. Tillåtet användningsområde för gödselmedel som avses i 2 mom. är kompletterande gödsling av gräsmark eller spannmål där klart behov föreligger, när naturgödsel används som huvudsakligt gödselmedel på åkrarna. De som tillverkar och säljer gödselmedlet är skyldiga att på förhand kontrollera att den gård som mottar gödselmedlet är en husdjurslägenhet eller en gård som tar emot naturgödsel. Därtill måste de gårdar som använder gödselmedlet i sin skiftesbokföring över åkrarna kunna visa de åkerskiften där gödselmedlet har spritts ut. 7 § Tillställande av resultaten av detonationssäkerhetsprov En verksamhetsutövare som framställer eller importerar ammoniumnitratbaserade gödselmedel ska minst fem vardagar innan gödselmedlet släpps ut på marknaden eller, i fråga om import, minst fem vardagar innan gödselmedlet anländer till en medlemsstat i Europeiska unionen tillställa Livsmedelssäkerhetsverket resultaten av detonationssäkerhetsprov som utförts vid ett provningsorgan som för ifrågavarande kompetensområde ackrediterats av Mätteknikcentralen (MIKES) eller ett ackrediteringsorgan i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska 5 samarbetsområdet eller vars kompetens har kontrollerats på något annat tillförlitligt sätt. Ett intyg över detonationssäkerhetsprov får vara högst sex månader gammalt. 8 § Märkningskrav Närmare bestämmelser om innehållet i de uppgifter som ska anges i varudeklarationen för ett gödselfabrikat ingår i bilaga I och närmare bestämmelser om tillåtna avvikelser från dess egenskaper ingår i bilaga III. Dessutom ska i enlighet med 7 § 2 och 3 mom. i lagen om gödselfabrikat de uppgifter som införts i förteckningen över typbeteckningar och som ska uppges i varudeklarationen meddelas i Livsmedelssäkerhetsverkets beslut om typbeteckning. De egenskaper som ska uppges i varudeklarationen ska analyseras med hjälp av en för gödselfabrikatet lämplig analysmetod enligt EU:s lagstiftning eller, om någon EU-lagstiftning inte finns, med hjälp av internationellt godkända standardmetoder eller, om även sådana saknas, lika beprövade validerade metoder. Partiidentifikationen ska anges på förpackningen eller i andra handlingar som medföljer produkten. Bestämmelser om de uppgifter på finska och svenska om respektive typbeteckningsgrupp som ska lämnas i varudeklarationen finns också i bilaga I, II och IV till denna förordning. I varudeklarationen för ett gödselfabrikat som framställts vid en godkänd anläggning eller ett gödselfabrikat som innehåller råvaror som härstammar från en sådan anläggning ska anges produktionsanläggningens godkännandenummer. 9 § Förpackningskrav En förpackning som används för förvaring, skydd, hantering och distribuering av ett gödselfabrikat volym är högst 1 000 kilogram. Förpackningen ska förslutas tätt. Förpackningen ska dessutom förslutas på ett sådant sätt eller med en sådan apparatur att fästet, dess tillslutare eller själva förpackningen skadas i oreparerbart skick då förpackningen öppnas. Användningen av ventilsäckar är tillåten. Ammoniumnitratgödselmedel som innehåller mer än 28 viktprocent kväve ska levereras till den slutliga användaren i förpackad form. 10 § Lagrings- och transportkrav Gödselfabrikat ska lagras på ett ändamålsenligt sätt på för dem reserverade platser eller förpackade på så sätt att de inte orsakar utsläpp av näringsämnen i miljön. Gödselfabrikat ska lagras så att produktens sammansättning inte förändras under förvaringen och så att sammansättningen motsvarar de uppgifter som anges i varudeklarationen. Gödselfabrikat som säljs oförpackade och råvaror till sådana ska transporteras övertäckta, om fabrikatets sammansättning är sådan att transporten kan föranleda fara eller skada för trafiken eller miljön. 6 Organiska gödselfabrikat ska transporteras och lagras så att deras kvalitet inte försämras på grund av att de fuktas på ett menligt sätt eller på grund av mikrobiologisk förorening. Fabrikaten ska därtill hållas åtskilt från foder. Råvarorna till gödselfabrikat ska förvaras åtskilt från andra färdiga gödselfabrikat och de ska vara märkta. Oorganiska gödselmedel får inte lagras i samma lagerutrymmen som brand- och explosionsfarliga ämnen. 11 § Vissa krav på användning av gödselfabrikat De begränsningar gällande användningen av gödselfabrikat som fastställts enligt typbeteckningsgrupp anges i bilaga I till denna förordning. Dessutom ska det iakttas vad som bestäms om användningsbegränsningar i typbeteckningen i den nationella förteckning över typbeteckningar på gödselfabrikat som Livsmedelssäkerhetsverket för i enlighet med 7 § 2 och 3 mom. i lagen om gödselfabrikat. Vid användning av gödselfabrikat inom jordbruket och trädgårdsodlingen ska iakttas de krav som anges för användningen av gödselfabrikat i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000). Mängden analyserad fosfor som är löslig i vatten eller ammoniumcitrat får uppgå till högst 400 kilogram per hektar inom jordbruket samt till 600 kilogram per hektar inom trädgårdsodlingen mätt under en period om högst fem år. Sådana tillsatser av lösligt kväve och fosfor i gödselfabrikat som avses i 2 mom. är tillåtna under förutsättning att verksamhetsutövarna på begäran skriftligen för tillsynsmyndigheten kan uppvisa de mängder som använts samt att tillsatserna inte medför olägenhet eller skada för miljön. Om gödselfabrikat används för andra ändamål än jordbruk eller trädgårdsodling ska i tillämpliga delar iakttas vad som i 5 § i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket bestäms om spridningstider för och myllning med kvävegödselmedel samt användning av kvävegödselmedel i närheten av vattendrag och vad som bestäms i annan gällande miljö- och vattenskyddslagstiftning. Sådana gödselfabrikat eller EG-gödselmedel som verksamhetsutövaren importerar för eget bruk från en annan stat i Europeiska unionen eller en stat utanför unionen ska uppfylla kraven i lagstiftningen om gödselfabrikat eller kraven i EU-lagstiftningen. 7 12 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 13 september 2011. Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat (12/07). Helsingfors den 1 september 2011 Jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen Konsultiva tjänsteman Pirjo Salminen 8 BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER NATIONELLA TYPER AV GÖDSELFABRIKAT OCH GÖDSELFABRIKATS TYPBETECKNINGSGRUPPER SAMT KRAV SOM GÄLLER DEM 1. GÖDSELMEDEL 1A OORGANISKA GÖDSELMEDEL Ett oorganiskt gödselmedel får inte innehålla material av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung. Sådana tillsatser av organiska ämnen i oorganiska gödselmedel som tillåts enligt punkt C i bilaga II ska anges i varudeklarationen. Halterna av näringsämnen och andra beståndsdelar anges som viktprocent av den totala halten. I fråga om flytande gödselmedel kan halterna dessutom anges i rymdmått mg/l eller g/l. Näringshalterna ska anges som grundämnen och utöver detta kan de anges som oxider. Halterna av huvudnäringsämnen ska dessutom anges som heltal efter typbeteckningen. Om det i en produkt har tillsatts eller om den på naturlig väg innehåller sekundära näringsämnen eller spårämnen i sådana mängder som överstiger den minimihalt som anges i bilaga II punkt A ska till typbeteckningen fogas texten ”innehåller sekundära näringsämnen och/eller spårämnen”. Produkten kan också förses med påskriften ”innehåller” samt de sekundära näringsämnen som finns i produkten i följande ordning: kalcium (Ca), magnesium (Mg), natrium (Na), svavel (S) respektive de spårämnen som finns i produkten i ordningen bor (B), kobolt (Co), koppar (Cu), järn (Fe), mangan (Mn), molybden (Mo) och zink (Zn). I varudeklarationen för gödselmedel som innehåller spårämnen (IA4) och för gödselmedel av aska (IA7) i vilka har tillsatts spårämnen ska ingå texten: ”Används endast där klart behov föreligger. Överskrid inte lämplig dosering.” Halterna av huvudnäringsämnen och sekundära näringsämnen anges med en decimals noggrannhet och spårämnen i enlighet med punkt A i bilaga II. Klorhalten i en produkt får anges. Påskriften ”klorfattig” får användas om klorhalten är högst 2 %. Sammansättningen av råvaran till oorganiska gödselmedel får avvika från de tillåtna råvarorna med en procentenhet utan att det påverkar gödselfabrikatets typbeteckning. I fråga om gödselmedel av aska får sammansättningen av råvaran dock avvika med tre procentenheter I oorganiska gödselmedel får tillsättas endast sådana organiska ämnen som nämns i punkt C i bilaga II till denna förordning. Den totala mängd organiska ämnen som tillsatts i oorganiska gödselmedel får inte överstiga en procent räknat som kolhalt (C %) av gödselmedlets torrsubstanshalt. Oorganiska gödselmedel lämpar sig för användning i åker, trädgård och skog samt inom landskapsarkitektur och vid anläggande och underhåll av grönområden, om inte något annat föreskrivs specifikt för typbeteckningsgruppen. När det gäller oorganiska gödselmedel som används i skog och i vilka bor (B) tillsatts, får den hektarspecifika spridningen av bor vara högst 2,5 kg bor/ha, utom om det genom en jordmåns-, blad- eller barranalys har konstaterats att marken eller växtligheten lider brist på bor. I så fall får högst 4 kilogram bor i granulerade oorganiska skogsgödselmedel 9 spridas på en hektar. Det är förbjudet att sprida oorganiska skogsgödselmedel med tillsats av bor på grundvattenområden av klass I. 1A1 Oorganiska enkla gödselmedel med ett huvudnäringsämne Med oorganiska enkla gödselmedel med ett huvudnäringsämne avses gödselmedel som innehåller angiven halt av ett huvudnäringsämne. Den angivna halten är minst 3,0 %. Gödselmedlet har ingen typbeteckning i EG-förordning 2003/2003. 1A2 Oorganiska sammansatta gödselmedel med flera huvudnäringsämnen Med oorganiska sammansatta gödselmedel med flera huvudnäringsämnen avses gödselmedel som innehåller angiven halt av minst två huvudnäringsämnen. Den angivna halten är minst: 2,0 % N, 1,0 % P och 2,0 % K, den sammanlagda halten av huvudnäringsämnena är minst 7 %. Gödselmedlet har ingen typbeteckning i EG-förordning 2003/2003. Halterna av sekundära näringsämnen ska anges om de överskrider värdena i punkt 1A3. Halterna av spårämnen ska anges om de överskrider de halter som anges i avsnitt E.2.2 och E.2.3 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2003/2003. 1A3 Oorganiska gödselmedel som innehåller sekundära näringsämnen Med oorganiska gödselmedel som innehåller sekundära näringsämnen avses gödselmedel som innehåller angiven halt av ett eller flera sekundära näringsämnen. Den angivna halten är minst: 1,4 % Ca, 0,5 % Mg, 2,2 % Na och 1,0 % S. Den sammanlagda halten av sekundära näringsämnen är minst 8,0 %. I fråga om kalcium anges endast den vattenlösliga halten. Om halten av vattenlösligt magnesium (Mg), natrium (Na) eller svavel (S) utgör minst en fjärdedel av den totala halten, anges utöver den totala halten även den vattenlösliga halten. Om ett ämne är helt vattenlösligt, ska endast den vattenlösliga halten anges. Gödselmedlet har ingen typbeteckning i EG-förordning 2003/2003. Halterna av huvudnäringsämnen ska anges om de är minst 1 %. Halterna av spårämnen ska anges om de överskrider de halter som anges i avsnitt E.2.2 och E.2.3 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2003/2003. 1A4 Oorganiska gödselmedel som innehåller spårämnen Med oorganiska gödselmedel som innehåller spårämnen avses gödselmedel som innehåller angiven halt av ett eller flera spårämnen. Den angivna halten är minst den som anges i avsnitt E.2.1 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2003/2003. Den sammanlagda halten av spårämnena är minst 2,0 % av gödselmedlets massa. Halterna av huvudnäringsämnen ska anges om de är minst 1,0 %. Halterna av sekundära näringsämnen ska anges om de överskrider de halter som anges i punkt 1A3. Gödselmedlet har ingen typbeteckning i EG-förordning 2003/2003. 1A5 Oorganiska gödselmedel vilkas effekt huvudsakligen baserar sig på andra effekter än växtnäringsämnen Oorganiska gödselmedel vilkas effekt inte baserar sig på de näringsämnen de innehåller, utan på konstaterade växtbefrämjande effekter. 10 1A6 Biprodukter som används som sådana som oorganiska gödselmedel En biprodukt från en industri- eller bearbetningsanläggning som används som sådan som oorganiskt gödselmedel ska ha konstaterade växtbefrämjande effekter vilka huvudsakligen baserar sig på mängden sådana näringsämnen i biprodukten som växterna kan tillgodogöra sig. Den sammanlagda halten av huvudnäringsämnena är minst 2,0 % eller den sammanlagda halten av de sekundära näringsämnena minst 8,0 %. Halterna av näringsämnen och andra beståndsdelar anges som viktprocent av torrsubstansen. Halten av huvudnäringsämnen och sekundära näringsämnen ska anges om den överstiger 0,3 % av torrsubstansen. 1A7 Gödselmedel av aska En biprodukt från en industri- eller bearbetningsanläggning som används som gödselmedel av aska eller som råvara till det är sådant att det konstaterats ha växtbefrämjande effekter vilka huvudsakligen baserar sig på mängden sådana näringsämnen i biprodukten som växten kan tillgodogöra sig. Som gödselmedel av aska eller som råvara till det kan användas aska från torv, åkerbiomassa eller trä samt aska av animaliskt ursprung. Askan ska hanteras så att dammet från den sprids så lite som möjligt. Med aska från torv och trä avses en biprodukt som mekaniskt eller elektriskt har separerats från de rökgaser som uppstår vid förbränning av torv, flis, barkavfall, organiskt avfall som innehåller fiberämnen och som uppstår i samband med produktion av nyfibermassa eller produktion av papper som framställts av massan, obearbetat virkesavfall eller annat med dessa jämförbart rent träbaserat material eller åkerbiomassa, såsom rörflen, halm, spannmål, oljeväxter, vide och vass eller en blandning av dessa, eller som har avlägsnats från förbränningskammarens botten i en anläggning för förbränning. Också den aska som uppkommer vid framställning av bränsle baserat på trä, torv eller växtbiomassa lämpar sig som gödselmedel. Med aska av animaliskt ursprung avses en biprodukt som uppkommit vid förbränning av animaliska biprodukter i kategori 2 och 3 eller därav framställda produkter i en förbrännings- eller samförbränningsanläggning som godkänts enlighet med statsrådets förordning om avfallsförbränning (362/2003) eller i enlighet med artikel 24 i biproduktförordningen (EG) nr 1069/2009. I förbränningen får det finnas råvaror som är tillåtna vid förbränning av trä, torv och åkerbiomassa. Halterna av näringsämnen och andra beståndsdelar anges som viktprocent av torrsubstansen. Halten av huvudnäringsämnen och sekundära näringsämnen ska anges om den överstiger 0,3 % av torrsubstansen. Näringshalterna i gödselmedel av aska som används i skog ska vara minst följande: Kalium (K) + Fosfor (P) 2,0 % Kalcium (Ca) 6,0 %. Den neutraliserande förmågan (Ca) hos aska som används annanstans än i skog ska vara minst 10 %. I granulerade gödselmedel av aska får oorganiska gödselfabrikat tillsättas för att öka deras användbarhet eller för att uppfylla minimikraven. Det är förbjudet att sprida gödselmedel av aska med tillsatts av bor på grundvattenområden och skyddsområden. 11 1B ORGANISKA GÖDSELMEDEL Organiska gödselmedel är organiska ämnen eller preparat av animaliskt och/eller vegetabiliskt och/eller mikrobiellt ursprung. I organiska gödselmedel kan ha tillsatts mikrobpreparat (typbeteckningsgrupp 4A1). Uppgifter om preparatet ska anges i varudeklarationen i enlighet med kraven i punkt 4. I organiska gödselmedel kan också tillsättas sådana organiska eller oorganiska ämnen som används för granulering eller för stabilisering, som är godkända för livsmedelsbruk och används för färgning, som är godkända i Finland och används inom växtskyddet samt sådana organiska ämnen som avses i bilaga II. I varudeklarationerna för organiska gödselmedel ska anges de råvaror som använts vid framställningen (bl.a. gödselslag) samt alla tillsatta ämnen. I organiska gödselmedel som framställts av biprodukter från läkemedelsindustrin får mängden antibiotikarester inte överskrida 0,1 mg/kg torrsubstans (mätt med HPLC-metoden). Halterna av näringsämnen och andra beståndsdelar i organiska gödselmedel anges som viktprocent av torrsubstansen (% av ts). Dessutom kan de anges som viktprocent av den totala vikten. Halterna av näringsämnen i flytande gödselmedel anges som viktprocent av den totala vikten och kan dessutom anges i rymdmått mg/l eller g/l. Näringshalterna ska anges som grundämnen och utöver detta kan de anges som oxider. Halterna av huvudnäringsämnen i sammansatta organiska gödselmedel ska anges i varudeklarationen som heltal efter typbeteckningen. Om produkten innehåller sekundära näringsämnen eller spårämnen som ska anges i sådana mängder som överstiger minimihalten enligt bilaga II, ska till typbeteckningen fogas texten ”innehåller” samt de sekundära näringsämnen som finns i produkten i följande ordning: kalcium (Ca), magnesium (Mg), svavel (S) respektive de spårämnen som finns i produkten i ordningen bor (B), kobolt (Co), koppar (Cu), järn (Fe), mangan (Mn), molybden (Mo) och zink (Zn). I fråga om spårämnen kan också påskriften ”innehåller spårämnen” användas. I varudeklarationen för organiska gödselmedel som innehåller spårämnen ska ingå texten: ”Används endast där klart behov föreligger. Överskrid inte lämplig dosering.” Klorhalten i en produkt får anges. Påskriften ”klorfattig” får användas om klorhalten är högst 10 % av produktens totala halt av huvudnäringsämnena. Vatten- och torrsubstanshalten anges i procent och halten organiskt material, dvs. glödgningsförlusten eller den totala mängden organiskt kol (TOC) i procent av torrsubstansen. Mängderna av vattenlösligt kväve och fosfor ska alltid anges utöver de totala halterna. Sammansättningen av råvaran till organiska gödselmedel får avvika från de tillåtna råvarorna med en procentenheter utan att det påverkar gödselfabrikatets typbeteckning. I de användningsrekommendationer som anges i varudeklarationen ska beaktas de eventuella risker och användningsbegränsningar som hänför sig till alla de råvaror som använts. Vid framställning av gödselmedel som innehåller råvaror av vegetabiliskt ursprung ska risken för spridning av skadegörare elimineras. Råvaror som härrör från växtmaterial som konstaterats vara smittat av en farlig skadegörare får användas vid framställningen av ett gödselmedel, om detta tillåts enligt det åtgärdsbeslut som myndigheten för växters sundhet meddelat på basis av lagstiftningen om växters sundhet. I de användningsrekommendationer som anges i varudeklarationen ska beaktas de risker och användningsbegränsningar som hänför sig till alla de råvaror som använts. Vid behov ska risken för skadegörare beaktas som en användningsbegränsning i bruksanvisningen (t.ex. rekommenderas inte för åkerskiften som är avsedda att användas för plant- eller potatisproduktion inom fem år). 12 Organiska gödselmedel lämpar sig för användning i åker och trädgård samt inom landskapsarkitektur och vid underhåll och anläggande av grönområden, om inte något annat föreskrivs specifikt för typbeteckningsgruppen. 1B1 Organiska gödselmedel av animaliskt ursprung Till denna grupp av typbeteckningar hör alla tekniskt bearbetade eller mekaniskt blandade organiska gödselmedel och flytande organiska gödselmedel som innehåller biprodukter av animaliskt ursprung, bl.a. naturgödsel. I organiska gödselmedel är den totala halten av huvudnäringsämnena (N, P, K) sammanlagt minst 3,0 %, i flytande gödselmedel är halten av respektive huvudnäringsämne som ska nämnas i typbeteckningen minst 1,0 %. 1B2 Organiska gödselmedel av icke animaliskt ursprung Organiska tekniskt bearbetade och mekaniska blandningar och flytande gödselmedel som inte innehåller biprodukter av animaliskt ursprung. I organiska gödselmedel är den totala halten av huvudnäringsämnena (N, P, K) sammanlagt minst 3,0 %, i flytande gödselmedel är halten av respektive huvudnäringsämne som ska nämnas minst 1,0 %. 1B3 Organiska gödselmedel vilkas effekt huvudsakligen baserar sig på andra effekter än växtnäringsämnen Till denna grupp av typbeteckningar hör organiska gödselmedel vilkas effekt inte baserar sig på de huvudnäringsämnen de innehåller utan på konstaterade växtbefrämjande effekter. De verksamma ämnena och analysmetoderna i fråga om dem ska anges i varudeklarationen. Halten av huvudnäringsämnen och sekundära näringsämnen ska anges om den överstiger 0,3 % av torrsubstansen. I fråga om flytande gödselmedel ska halterna anges om de överskrider 0,3 % av den totala vikten. Spårämnena ska anges i enlighet med bilaga II. 1B4 Biprodukter som används som sådana som organiska gödselmedel En biprodukt från en industri- eller bearbetningsanläggning som används som sådan som organiskt gödselmedel och som har konstaterade växtbefrämjande effekter vilka huvudsakligen baserar sig på mängden sådana näringsämnen i biprodukten som växterna kan tillgodogöra sig. Den sammanlagda halten av huvudnäringsämnen är minst 1,0 % förutom för cellsaft från potatis minst 0,8 % eller den sammanlagda halten av sekundära näringsämnen minst 8,0 %. Halten av huvudnäringsämnen och sekundära näringsämnen ska anges om den överstiger 0,3 % av torrsubstansen. I fråga om flytande gödselmedel ska halterna anges om de överskrider 0,3 % av den totala vikten. 1C ORGANISKA MINERALGÖDSELMEDEL Organiska mineralgödselmedel är mekaniska blandningar av organiska gödselmedel och oorganiska gödselmedel eller kalkningsämnen. I organiska mineralgödselmedel kan i samband med blandandet ha tillsatts mikrobpreparat (typbeteckningsgrupp 4A1). Uppgifter om preparatet ska anges i varudeklarationen i enlighet med kraven i punkt 4. I dem kan också tillsättas sådana organiska eller oorganiska ämnen som används för granulering eller för stabilisering, som är godkända för livsmedelsbruk och används för färgning, som är godkända i Finland och används inom växtskyddet samt sådana organiska ämnen som avses i bilaga II. I varudeklarationerna för organiska mineralgödselmedel ska anges de 13 råvaror som använts vid framställningen samt deras blandningsförhållande samt alla tillsatta ämnen. Sammansättningen av råvaran till organiska mineralgödselmedel får avvika från de tillåtna råvarorna med en procentenheter utan att det påverkar gödselfabrikatets typbeteckning. Halterna av näringsämnen och andra beståndsdelar i organiska mineralgödselmedel anges som viktprocent av torrsubstansen (% av ts). Dessutom kan de anges som viktprocent av den totala vikten. Halterna av näringsämnen i flytande gödselmedel anges som viktprocent av den totala vikten och kan dessutom anges i rymdmått mg/l eller g/l. Näringshalterna ska anges som grundämnen och utöver detta kan de anges som oxider. Halterna av huvudnäringsämnen i sammansatta organiska mineralgödselmedel ska anges i varudeklarationen som heltal efter typbeteckningen. Om produkten innehåller sekundära näringsämnen eller spårämnen som ska anges i sådana mängder som överstiger minimihalten enligt bilaga II, ska till typbeteckningen fogas texten ”innehåller” samt de sekundära näringsämnen som finns i produkten i följande ordning: kalcium (Ca), magnesium (Mg), svavel (S) respektive de spårämnen som finns i produkten i ordningen bor (B), kobolt (Co), koppar (Cu), järn (Fe), mangan (Mn), molybden (Mo) och zink (Zn). I fråga om spårämnen kan också påskriften ”innehåller spårämnen” användas. I varudeklarationen för organiska gödselmedel som innehåller spårämnen ska ingå texten: ”Används endast där klart behov föreligger. Överskrid inte lämplig dosering.” Klorhalten i en produkt får anges. Påskriften ”klorfattig” får användas om klorhalten är högst 10,0 % av produktens totala halt av huvudnäringsämnena. Vatten- och torrsubstanshalten anges i procent och halten organiskt material, dvs. glödgningsförlusten eller den totala mängden organiskt kol (TOC) i procent av torrsubstansen. Mängderna av vattenlösligt kväve och fosfor ska alltid anges utöver de totala halterna. Den neutraliserande förmågan hos organiska mineralgödselmedel som innehåller ett kalkningsämne ska vara minst 10,0 % räknat i kalcium (Ca), vilket ska anges i varudeklarationen. I de användningsrekommendationer som anges i varudeklarationen ska beaktas de eventuella risker och användningsbegränsningar som hänför sig till alla de råvaror som använts. I fråga om gödselmedel som innehåller råvaror av vegetabiliskt ursprung ska särskilt observeras att risken för växtsjukdomar i produkterna har minimerats vid framställningen. Vid behov ska sjukdomsrisken beaktas som en användningsbegränsning i bruksanvisningen (t.ex. ”inte lämplig för plantproduktion” eller ”för potatisodling på skiftet en karenstid på 5 år”). Organiska mineralgödselmedel lämpar sig för användning i åker och trädgård samt inom landskapsarkitektur och vid underhåll och anläggande av grönområden, om inte något annat föreskrivs specifikt för typbeteckningsgruppen. 1C1 Organiska sammansatta mineralgödselmedel Organiska NPK-mineralgödselmedel är mekaniska blandningar eller vätskor där den totala mängden organiska ämnen överskrider 10,0 % räknat som kolhalt (C %) av gödselmedlets torrsubstanshalt. Den angivna halten av huvudnäringsämnen är minst: 1,0 % N, 1,0 % P och 1,0 % K, den sammanlagda halten NPK är minst 7,0 % och i gödselmedel med två växtnäringsämnen (NP, NK, PK) minst 5,0 %. I fråga om flytande gödselmedel är halten av respektive angivet huvudnäringsämne 1,0 %. 14 1C2 Oorganiska sammansatta gödselmedel som innehåller organiska ämnen Oorganiska gödselmedel som innehåller organiska ämnen är mekaniska blandningar eller vätskor där den totala mängden tillsatta organiska ämnen överskrider 1,0 % räknat som kolhalt (C %) av gödselmedlets torrsubstanshalt. Den angivna halten näringsämnen är minst: 2,0 % N, 1,0 % P och 2,0 % K, den sammanlagda halten av huvudnäringsämnena är minst 7,0 %. 1C3 Organiska mineralgödselmedel med kalkningseffekt Organiska mineralgödselmedel med kalkningseffekt är mekaniska blandningar eller vätskor där den totala mängden organiska ämnen överskrider 10,0 % räknat som kolhalt (C %) av gödselmedlets torrsubstanshalt. Den neutraliserande förmågan hos organiska mineralgödselmedel med kalkningseffekt är minst 10,0 % (Ca). Den angivna halten av huvudnäringsämnen är minst: 1,0 % N, 1,0 % P och 1,0 % K, den sammanlagda halten NPK är minst 5,0 % och i gödselmedel med två växtnäringsämnen (NP, NK, PK) minst 3,0 %. 2 KALKNINGSÄMNEN Kalkningsämnets funktion är att upprätthålla eller höja markens och vattnets pH, förbättra växtnäringsämnenas tillgänglighet och förändra markens fysikaliska egenskaper. Den neutraliserande förmågan hos ett kalkningsämne eller en biprodukt som används som sådan som kalkningsämne ska vara minst 10 % räknat i kalcium (Ca). Halterna av näringsämnen och andra egenskaper anges som viktprocent av torrsubstansen (% av ts). Dessutom kan de anges som viktprocent av den råa volymvikten. Den neutraliserande förmågan och den snabbverkande neutraliserande förmågan anges i varudeklarationen i procent räknat i kalcium (Ca). Halten av huvudnäringsämnen och sekundära näringsämnen ska anges om den överstiger 0,3 % av torrsubstansen. Spårämnen anges i enlighet med bilaga II. Vattenhalten anges i procent av den råa volymvikten. Såsom finhetsgrad anges en sållstorlek som släpper igenom 100 % och en sållstorlek som släpper igenom 50 % av produkten. Sammansättningen av råvaran till kalkningsämnen får avvika från de tillåtna råvarorna med en procentenhet utan att det påverkar gödselfabrikatets typbeteckning. Kalkningsämnen lämpar sig för användning i åker och trädgård samt inom landskapsarkitektur och vid underhåll och anläggande av grönområden, om inte något annat föreskrivs specifikt för typbeteckningsgruppen. 2A1 Kalksten och övriga kalkningsämnen Ett kalkningsämne som innehåller grundämnena kalcium- och/eller magnesium och som i huvudsak förekommer i oxid-, hydroxid-, karbonat- eller silikatform. 2A2 Biprodukter som används som sådana som kalkningsämnen En biprodukt från industrin som innehåller grundämnena kalcium- och/eller magnesium och som i huvudsak förekommer i oxid-, hydroxid-, karbonat- eller silikatform och som lämpar sig som kalkningsämne. 15 I varudeklarationen ska anges den snabbverkande neutraliserande förmågan i procent räknat i kalcium (Ca) (SFS-EN 13971) eller i formen "Snabbverkande (30 dygn) neutraliserande förmåga låg". 3 JORDFÖRBÄTTRINGSMEDEL Jordförbättringsmedel är fasta gödselfabrikat vars växtbefrämjande effekt baserar sig på deras förmåga att förbättra växternas tillväxtförutsättningar genom att inverka på markens kemiska, fysikaliska och/eller biologiska egenskaper, inte på mängden näringsämnen som de innehåller. Jordförbättringsmedel kan också innehålla betydande mängder huvudnäringsämnen och sekundära näringsämnen. I varudeklarationerna för jordförbättringsmedel ska anges de råvaror som använts vid framställningen (bl.a. gödselslag, blandningsämnen) samt alla tillsatta ämnen. I jordförbättringsmedel kan tillsättas andra gödselfabrikat inklusive mikrobpreparat (typbeteckningsgrupp 4A1). Uppgifter om preparatet ska anges i varudeklarationen i enlighet med kraven i punkt 4A. Också sådana organiska eller oorganiska ämnen får tillsättas som är avsedda för granulering, som är godkända för livsmedelsbruk och avsedda för färgning, som är avsedda för att öka den vattenbindande förmågan samt sådana organiska ämnen som avses i bilaga II. Sammansättningen av råvaran till jordförbättringsmedel får avvika från de tillåtna råvarorna med tre procentenheter utan att det påverkar gödselfabrikatets typbeteckning. Halterna av huvudnäringsämnen (EN-SFS-13654, EN-SFS-13650) och vattenlösligt kväve och fosfor (EN-SFS-13652) i jordförbättringsmedel anges i varudeklarationen som mg/kg torrsubstans. Mängden näringsämnen ska dessutom anges som mg/l eller kg/m³ per försäljningsfuktig produkt. Sekundära näringsämnen och spårämnen kan anges i enlighet med bilaga II. I varudeklarationen ska vattenhalten anges i procent, mängden organiskt material dvs. glödgningsförlusten eller den totala mängden organiskt kol (TOC) i procent av torrsubstansen, pH (EN-SFS-13037) samt ledningsförmågan mS/m (EN-SFS-13038) och volymvikten g/l eller kg/ton. Dessutom kan den effektiva katjonbyteskapaciteten anges som mängden ammoniumjoner i torrsubstansen (cmol+/kg ts). Om råvaran till jordförbättringsmedlet endast är torv eller täckmaterial från naturen eller material av vegetabiliskt ursprung behöver halterna (mg/kg torrsubstans) av de skadliga metaller som nämns i bilaga IV inte anges. I varudeklarationen för jordförbättringsmedel och biprodukter som används som sådana som jordförbättringsmedel, vilkas enda organiska råvaror är naturgödsel och torrströ ska endast halten av kadmium anges. Organiska jordförbättringsmedel i punkt 3A2 och biprodukter som används som sådana i punkt 3A5 i denna bilaga ska till sin nedbrytningsgrad vara sådana att de kan släppas ut på marknaden. Användningen av organiska jordförbättringsmedel får med hänsyn till omgivningen inte medföra störande luktolägenheter. Jordförbättringsmedel får inte innehålla skadliga mängder bestående eller nedbrytbara ämnen som är skadliga för växters tillväxt (fytotoxiska) eller giftiga eller skadliga för miljön. Bedömningen av produktens nedbrytningsgrad, dvs. stabilitet utförs med ett koldioxidproduktionstest. Mognadsbedömningen, som utförs av tillsynsmyndigheten, utförs utifrån det sammanlagda resultatet av testerna (fytotoxicitetsindex och koldioxidproduktion). Dessutom kan ett organiskt jordförbättringsmedels mognad säkerställas på basis av förhållandet mellan nitratkväve och ammoniumkväve (NO3-N/NH4-N). I förpackade produkter ska stabiliteten angiven som koldioxidproduktion vara under 3 mg CO2-C/g VS/dygn. I fråga om 16 oförpackade produkter behöver denna uppgift inte anges. För stabiliteten och mognaden kan målvärden fastställas enligt typbeteckning. För olika typbeteckningar kan särskilt krävas att stabiliserings- eller hygieniseringsmetoden ska ha validerats före godkännandet vid en anläggning. Vid valideringen visas effektiviteten hos den tillämpade metoden och bearbetningsförhållandena med tillförlitliga analysresultat samt att den slutprodukt som fås till stånd på detta sätt uppfyller de krav som ställs på respektive typbeteckning. Vid validering av hygieniseringen ska på motsvarande sätt visas att antingen de sjukdomsalstrare som förekommer naturligt i råvaran (t.ex. norovirus i slam från reningsverk) eller de lämpliga indikatorer som tillsatts i den massa som bearbetas (t.ex. Plasmodiophora brassicae, TMV-virus, Salmonella senftenberg) har minskat märkbart. Vid framställning av jordförbättringsmedel som innehåller råvaror av vegetabiliskt ursprung ska risken för spridning av skadegörare elimineras. Råvaror som härrör från växtmaterial som konstaterats vara smittat av en farlig skadegörare får användas vid framställningen av ett jordförbättringsmedel, om detta tillåts enligt det åtgärdsbeslut som myndigheten för växters sundhet meddelat på basis av lagstiftningen om växters sundhet. I den bruksanvisning som ges i varudeklarationen ska beaktas de risker och användningsbegränsningar som hänför sig till alla de råvaror som använts. Vid behov ska risken för skadegörare beaktas som en användningsbegränsning i bruksanvisningen (t.ex. rekommenderas inte för åkerskiften som är avsedda att användas för plant- eller potatisproduktion inom fem år). Likaså ska i den bruksanvisning som ges i varudeklarationen beaktas dels de begränsningar i användning som anges i 11 § i denna förordning och enligt typbeteckning, dels bl.a. begränsningarna i enlighet med statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket samt miljöstödet för jordbruket. Jordförbättringsmedel lämpar sig för användning i åker och trädgård samt inom landskapsarkitektur, för förebyggande av erosion och vid underhåll och anläggande av grönområden, om inte något annat föreskrivs specifikt för typbeteckningsgruppen. Om jordförbättringsmedlets mognad angiven som koldioxidproduktion är under 3 mg CO2– C/g VS/dygn och fytotoxicitetsindexet är över 80 % samt förhållandet mellan nitratkväve och ammoniumkväve NO3–N/NH4–N är över 1, lämpar det sig också för också för att släppas ut på marknaden som råvara till växtunderlag. 3A1 Jordförbättringstorv Jordförbättringstorv är jordförbättringsmedel som huvudsakligen består av naturtorv. I dem kan ha tillsatts andra gödselfabrikat. Analyser av de lösliga näringsämnena i och surheten och konduktiviteten hos jordförbättringstorv kan utföras antingen på pressvätskan eller med hjälp av s.k. växtunderlagsmetoder. Ledningsförmågan mätt på pressvätskan anges i mS/cm, medan den enligt SFS-EN-13038–metoden anges i mS/m. Om det är fråga om en förpackad produkt, behöver vattenhalten inte anges i varudeklarationen. 3A2 Organiska jordförbättringsmedel Organiska jordförbättringsmedel är jordförbättringsmedel som har framställts genom biologisk eller mekanisk bearbetning eller blandning av organiska råvaror. Det organiska materialet (mätt som glödgningsförlust) ska utgöra minst 20,0 %. Organiska jordförbättringsmedel kan innehålla också betydande mängder huvudnäringsämnen och 17 sekundära näringsämnen. I varudeklarationen ska anges de totala halterna av huvudnäringsämnena samt mängderna av vattenlösligt kväve och fosfor (mg/kg torrsubstans). 3A3 Medel som förbättrar jordmånens struktur Medel som förbättrar jordmånens struktur är näringsfattiga organiska eller oorganiska jordförbättringsmedel som framställts genom teknisk bearbetning av naturens material och i vilka kan ha tillsatts gödselmedel. Råvaror och tillsatta ämnen ska anges i varudeklarationen. 3A4 Ämnen som ökar den biologiska aktiviteten Gödselfabrikat som är avsedda att främja komposterings- eller rötningsprocessen eller öka den biologiska aktiviteten i marken hör till denna grupp av typbeteckningar. Ämnen med kalkningseffekt som främjar kompostering hör dock till kalkningsämnen (punkt 2 i bilaga I till denna förordning), ämnen som innehåller endast urea till kvävegödselmedel (punkt 1A1 i bilaga I till denna förordning) och preparat som innehåller endast mikrobstammar till mikrobpreparat (punkt 4 i bilaga I till denna förordning). Halten av huvudnäringsämnen ska anges om den överstiger 0,3 % av torrsubstansen, sekundära näringsämnen och spårämnen kan anges i enlighet med bilaga II till denna förordning. 3A5 Biprodukter som används som sådana som jordförbättringsmedel En biprodukt från en industri- eller bearbetningsanläggning som används som sådan som jordförbättringsmedel ska ha konstaterade effekter som främjar jordens fysikaliska, kemiska eller biologiska egenskaper och som inte baserar sig på näringsämnena i biprodukten. De kan också innehålla betydande mängder huvudnäringsämnen och sekundära näringsämnen. Användning av biprodukten får inte föranleda lukt- eller andra miljöolägenheter. Vid behov ska sjukdomsrisken beaktas som en användningsbegränsning i bruksanvisningen. Halten av huvudnäringsämnen och sekundära näringsämnen ska anges om den överstiger 1 000 mg/kg torrsubstans. Mängderna av vattenlösligt kväve och fosfor ska alltid anges. Biprodukter lämpar sig som sådana för användning som jordförbättringsmedel i åker och trädgård, för odling av energigrödor och för förebyggande av erosion inom landskapsarkitektur. Då biprodukter som innehåller reningsverksslam och som används som sådana som jordförbättringsmedel i jordbruk ska statsrådets beslut om användning av slam från reningsverk inom jordbruket (282/1994) samt användningsbegränsningar och bestämmelser i Landsbygdsverkets uppdaterade guide "Kompletterande villkor/Odlingssätt och miljövillkor" iakttas. 4 MIKROPREPARAT Mikrobpreparat är rena och livsdugliga bakterie- eller svampstammar som har isolerats från naturen. I varudeklarationen ska det vetenskapliga namnet för de mikroorganismer som finns i preparatet anges i sin helhet, minst släktet. Dessutom ska mängden livsdugliga mikroorganismer i preparatet anges i pmy/g produkt eller i pmy/ml brukslösning tillredd enligt anvisning. 18 Sammansättningen av råvaran till mikrobpreparat får avvika från de tillåtna råvarorna med en procentenhet utan att det påverkar gödselfabrikatets typbeteckning. Mikrobpreparat lämpar sig för användning i åker och trädgård samt inom landskapsarkitektur och vid underhåll och anläggande av grönområden, om inte något annat föreskrivs specifikt för typbeteckningsgruppen. 5 VÄXTUNDERLAG Växtunderlag är fasta eller flytande preparat som framställts genom teknisk bearbetning och som är avsedda för odling av växter. I växtunderlagen kan ha tillsatts andra gödselfabrikat. I växtunderlagen kan också tillsättas ämnen som ökar förmågan att binda vatten eller näringsämnen. I varudeklarationen för växtunderlag ska deras innehåll av fosfor och kalium anges som lösliga (EN–SFS–13651) och kväve som vattenlösligt (EN–SFS–13652), alltid mg/kg torrsubstans. Mängderna näringsämnen kan dessutom anges som mg/l eller mg/kg per försäljningsfuktig produkt. Om näringsämnena anges per liter, ska i varudeklarationen anges volymvikten (SFS-EN 13040). Sekundära näringsämnen och spårämnen kan uppges. I varudeklarationen ska också anges pH (EN–SFS–13037), ledningsförmågan mS/m (EN–SFS–13038) och vattenhalten i procent (EN–SFS–13040). För växtunderlag som enbart innehåller torv kan pH, ledningsförmåga och halter av lösliga näringsämnen också anges mätta enligt den s.k. pressvätskemetoden (Puustjärvi 1969, Peat and Plant News 2(1):3-8), varvid ledningsförmågan anges i mS/cm. För hydrokulturer bestäms näringsämnen, pH och ledningsförmåga utifrån den outspädda produkten och halterna av näringsämnen anges som mg/l. Råvarorna till växtunderlag ska anges i varudeklarationen i fallande ordning efter volym. Också alla tillsatta gödselmedel, kalkningsämnen, jordförbättringsmedel, ämnen som ökar förmågan att binda vatten eller näringsämnen samt mängderna av dem ska anges. Reningsverksslam, naturgödsel eller andra animaliska biprodukter och material av vegetabiliskt ursprung från industrin ska när de används som råvara bearbetas i godkända anläggningar, och anläggningens godkännandenummer och de bearbetade råvarorna ska nämnas i uppgifterna om råvarorna. Sammansättningen av råvaran till växtunderlag får avvika från de tillåtna råvarorna med tre procentenheter utan att det påverkar gödselfabrikatets typbeteckning. Råvaror som härrör från växtmaterial som konstaterats vara smittat av en farlig skadegörare får användas vid framställningen av växtunderlag, om detta tillåts enligt det åtgärdsbeslut som myndigheten för växters sundhet meddelat på basis av lagstiftningen om växters sundhet. Bearbetade råvaror som används till växtunderlag får inte innehålla växthämmande ämnen (fytotoxicitetsindex över 80 %), och dessutom gäller de kvalitetskrav som ställs i bilaga IV dem. Eventuella begränsningar i användningen på grund av råvarans kvalitet ska beaktas också i bruksanvisningen i växtunderlagets varudeklaration. 5A1 Torv Växtunderlagen i denna grupp av typbeteckningar består av enbart torv – inga mineraljordsmaterial har satts till. Om det är fråga om en förpackad produkt, behöver vattenhalten inte anges i varudeklarationen. 19 5A2 Jordblandningar Jordblandningarna har framställts genom att olika jordmaterial, inklusive torv, har blandats. I jordblandningar kan under olika stadier av blandandet tillsättas andra gödselfabrikat. Råvaror och tillsatta ämnen ska anges i varudeklarationen. I varudeklarationen ska anges mängden organiskt material, dvs. glödgningsförlusten, i procent av torrsubstansen (EN– SFS–13039). Kornstorleksfördelningen kan anges i varudeklarationen för jordblandningar som säljs i lösvikt. Mineraljord från metallindustrin, såsom gjuterisand, som används som råvara i en jordblandning ska i fråga om skadliga metaller och skadliga organiska ämnen uppfylla kriterierna för deponering av inert avfall (statsrådets förordning om ändring av statsrådets beslut om avstjälpningsplatser 202/2006). Jordfraktioner från livsmedelsindustrin ska bearbetas på ett sådant sätt att användningen av dem som råvara i växtunderlag inte medför någon risk för spridning av växtsjukdomar. För bearbetningen krävs att anläggningen är godkänd. 5A3 Övriga växtunderlag Övriga växtunderlag är växtunderlag som framställts av något annat än jordmaterial. Råvaror och tillsatta ämnen ska anges i deras varudeklaration. 20 BILAGA II MINIMIHALTERNA AV SEKUNDÄRA NÄRINGSÄMNEN OCH SPÅRÄMNEN I GÖDSELFABRIKAT SAMT TILLÅTNA TILLSATSER AV KELATER OCH ANDRA ORGANISKA ÄMNEN I OORGANISKA GÖDSELMEDEL A. MINIMIHALTERNA AV SEKUNDÄRA NÄRINGSÄMNEN OCH SPÅRÄMNEN Tabell 1. Den minimihalt av sekundära näringsämnen i gödselmedel som skall anges i gödselmedel. Sekundärt näringsämne Halt i gödselmedel, viktprocent Kalcium (Ca) Magnesium (Mg) Natrium (Na) Svavel (S) 1,4 0,5 2,2 1,0 Om halten av vattenlösligt magnesium (Mg), natrium (Na) eller svavel (S) utgör minst en fjärdedel av den totala halten, anges utöver den totala halten även den vattenlösliga halten. Om ett ämne är helt vattenlösligt, skall endast den vattenlösliga halten anges. I fråga om kalcium anges endast den vattenlösliga halten. Tabell 2. Den minimihalt av sekundära näringsämnen i jordförbättringsmedel som skall anges i jordförbättringsmedel. Kvalitet är uttryckt i mg/kg torrsubstans, men halten får också anges i förhållande till den råa volymvikten eller volymen, för flytande produkter i mg/l. Sekundärt näringsämne Halt, mg/kg eller mg/l Kalcium (Ca) Magnesium (Mg) Svavel (S) 500 20 20 Minimihalten av spårämnen skall i gödselmedel anges uttryckt i viktprocent av torrsubstansen eller den totala massan, för kalkningsämnen i viktprocent av torrsubstansen och för andra gödselfabrikat i mg/kg torrsubstans (halte får dessutom anges i förhållande till den råa volumvikten), för flytande gödselfabrikat i mg/l. 21 Tabell 3A. Den minimihalt av spårämnen som skall anges för gödselfabrikat för spridning på växtunderlag. Spårämne Halt, viktprocent Halt, mg/kg ts eller mg/l Bor (B) Kobolt (Co) Koppar (Cu) Järn (Fe) Mangan (Mn) Molybden (Mo) Zink (Zn) 0,01 0,002 0,002 0,02 0,01 0,001 0,002 10 2 2 20 10 2 2 Tabell 3B. Den minimihalt av spårämnen som skall anges för gödselfabrikat för besprutnings av växande gröda Spårämne Halt, viktprocent Halt, mg/l Bor (B) Kobolt (Co) Koppar (Cu) Järn (Fe) Mangan (Mn) Molybden (Mo) Zink (Zn) 0,01 0,002 0,002 0,02 0,01 0,001 0,002 10 2 2 20 10 2 2 22 B. TILLÅTNA TILLSATSER AV KELATER OCH KOMPLEXBILDARE I OORGANISKA GÖDSELMEDEL Tabell 4. Tillåtna organiska kelatbildare för spårämnen samt natrium-, kalium- eller ammoniumsalter av dem skall uppges i förkortad form i varudeklarationen. Namn Förkortnin g Kemisk formel etylendiamintetraättiksyra EDTA C10H16O8N2 dietylentriaminpentaättiksyra DTPA C14H23O10N3 [o,o]: etylendiamin-di(O-hydroxyfenylättiksyra) EDDHA C18H20O6N2 [o,p]: etylendiamin-N-(O-hydroxyfenylättiksyra)–N’-(P hydroxyfenylättiksyra) EDDHA C18H20O6N2 2-hydroxyetyl-etylendiamin-triättiksyra HEEDTA C10H18O7N2 [o,o]: etyldiamin-N,N,-di(O-hydroxy-P-metylfenylättiksyra) EDDHMA C20H24O6N2 [o,p]: etyldiamin-N,N,-di(O-hydroxy-P-metylfenylättiksyra) EDDHMA C20H24O6N2 [p,o]: etyldiamin-N,N,-di(O-hydroxy-P-metylfenylättiksyra) EDDHMA C20H24O6N2 [2,4]: etylendiamin-di-(2-hydroxy-4-karboxyfenylättiksyra) EDDCHA C20H20O10N2 [2,5]: etylendiamin-di-(2-karboxy-5-hydroxyfenylättiksyra) EDDCHA C20H20O10N2 [5,2]: etylendiamin-di-(5-karboxy-2-hydroxyfenylättiksyra) EDDCHA C20H20O10N2 För komplexbildare utarbetas i fortsättningen en förteckning av EU. C. TILLÅTNA TILLSATSER AV ANDRA ORGANISKA ÄMNEN I OORGANISKA GÖDSELMEDEL Tabell 5. Tillåtna tillsatser av organiska ämnen i oorganiska gödselmedel. Tillåtet ämne Aminosyra; namnet skall anges Betain Enzym; namnet skall anges Humusämne; namnet skall anges Socker; namnet skall anges Annat kemiskt känt ämne; det kemiska namnet ska anges 23 BILAGA III TILLÅTNA AVVIKELSER FRÅN DE I VARUDEKLARATIONEN ANGIVNA VÄRDENA De tillåtna avvikelserna gäller inte de nedre och övre gränser som nämns i bilaga I till denna förordning. Om de värden som nämns i varudeklarationen uppges som variationsbredd, tillämpas på dem inte de avvikelser som fastställts i denna bilaga. Variationsbredden får vara högst så stor som den tillåtna avvikelsen. A. OORGANISKA GÖDSELMEDEL De tillåtna avvikelserna för de totala halterna och för olika former och lösligheter av huvudnäringsämnen i oorganiska gödselmedel anges i tabell 1. De tillåtna totala negativa avvikelserna för huvudnäringsämnen i sammansatta gödselmedel anges i tabell 2. De tillåtna avvikelserna för sekundära näringsämnen och spårämnen anges i tabell 3 och de tillåtna avvikelserna för andra beståndsdelar och egenskaper i tabell 4. Tabell 1. Tillåtna avvikelser för de totala halterna och för olika former och lösligheter av huvudnäringsämnen. Egenskap Tillåten avvikelse Kväve (N) ±25 % relativ avvikelse, dock högst -1,1/+2,2 procentenheter Fosfor (P) Löslig fosfor (P) ±25 % relativ avvikelse, dock högst -0,5/+1,0 procentenheter 25 %, dock högst -0,5 procentenheter Kalium (K) -25 % relativ avvikelse, dock högst -0,9 procentenheter Tabell 2. Tillåtna totala avvikelser för huvudnäringsämnen i sammansatta gödselmedel. Gödselmedel Tillåten avvikelse Gödselmedel med två växtnäringsämnen 1,5 procentenheter Gödselmedel med tre växtnäringsämnen 1,9 procentenheter Tabell 3. Tillåten avvikelse för sekundära näringsämnen och spårämnen. Egenskap Tillåten avvikelse Ca, Mg, Na, S -25/+50 % relativ avvikelse, dock högst 1,0/+2,0 procentenheter B, Cu, Zn ±20 % relativ avvikelse för en halt på högst 2 % ±0,4 procentenheter för en halt över 2 % Co, Fe, Mn, Mo -20/+100 % relativ avvikelse för en halt på högst 2 % 0,4/+0,8 procentenheter för en halt över 2 % 24 Tabell 4. Tillåten avvikelse för andra beståndsdelar och egenskaper. Egenskap Tillåten avvikelse Kisel -1,0 procentenhet Kol -1,0 procentenhet Neutraliserande förmåga (Ca) 2 procentenheter Selen ±50 % relativ avvikelse Tabell 5. Tillåtna avvikelser för biprodukter som används som oorganiska gödselmedel. Egenskap Tillåten avvikelse Neutraliserande förmåga (Ca) 2,0 procentenheter Växtnäringsämnen ±20 % relativ avvikelse Vattenhalt ±20 % relativ avvikelse B. ORGANISKA GÖDSELMEDEL På halter som har uppgetts i varudeklarationen tillämpas de tillåtna avvikelser som nämns under punkt A i bilaga II. För spårämnen är den tillåtna avvikelsen ±25 %. Tabell 6. Tillåtna avvikelser för de egenskaper hos organiska gödselmedel och biprodukter som används som sådana som organiska gödselmedel som skall anges i varudeklarationer. Egenskap Tillåten avvikelse Kväve (N) ±25 % relativ avvikelse * Fosfor (P) ±25 % relativ avvikelse * Kalium (K) -25 % relativ avvikelse * Vattenhalt ±25 % relativ avvikelse Halt av humusämnen ±50 % relativ avvikelse Mängden humussyror eller fulvosyror ±25 % relativ avvikelse Mängden organiskt kol (C) ±25 % relativ avvikelse * dock minst 0,5 procentenheter, om den angivna halten är ≥1 % 25 Tabell 7. Tillåtna avvikelser för de egenskaper hos organiska mineralgödsel och organiska mineralgödsel med kalkningseffekt som skall anges i varudeklarationer. Egenskap Tillåten avvikelse Kväve (N) ±25 % relativ avvikelse, dock högst 1,1/+2,2 procentenheter Fosfor (P) ±25 % relativ avvikelse, dock högst 0,5/+1,0 procentenheter Kalium (K) -25 % relativ avvikelse, dock högst 0,9 procentenheter Vattenhalt eller torrsubstanshalt ±25 % relativ avvikelse Mängden organiskt kol (C) ±25 % relativ avvikelse Neutraliserande förmåga (Ca) -2,0 procentenheter C. KALKNINGSÄMNEN Tabell 8. Tillåtna avvikelser för de egenskaper hos kalkningsämnen som skall anges i varudeklarationer. Egenskap Tillåten avvikelse Neutraliserande förmåga (Ca) -2,0 procentenheter Snabbverkande neutraliserande förmåga (Ca) ±5 procentenheter Kalcium (Ca) och Magnesium (Mg) -2,0 procentenheter Övriga näringsämnen ±20 % relativ avvikelse Finhetsgrad (partikelstorlek) -10 % relativ avvikelse D. JORDFÖRBÄTTRINGSMEDEL Tabell 9. Tillåtna avvikelser för de egenskaper hos jordförbättringsmedel som skall anges i varudeklarationer. Egenskap Tillåten avvikelse Volymvikt ±25 % relativ avvikelse Ledningsförmåga ±50 % relativ avvikelse pH -0,5/+1 enhet Halten organiskt material (glödgningsförlust) ±25 % relativ avvikelse Mängden organiskt kol (C) ±25 % relativ avvikelse Huvudnäringsämnen ±50 % relativ avvikelse Lösliga näringsämnen ±50 % relativ avvikelse Sekundära näringsämnen och spårämnen ±100 % relativ avvikelse Vattenhalt ±25 % relativ avvikelse Grovleksgrad ±25 % relativ avvikelse Överskridande av angiven kornstorlek ± 20 % över angiven gräns Katjonbyteskapacitet (ECEC) ±50 % relativ avvikelse I tabell 10 anges tillåtna avvikelser för de mängder tillsatta preparat av mikroorganismer i jordförbättringsmedel som skall uppges. 26 E. PREPARAT AV MIKROORGANISMER Tabell 10. Tillåtna avvikelser för de egenskaper hos preparat av mikroorganismer som skall anges i varudeklarationer. Egenskap Tillåten avvikelse Mängden mikroorganismer ±50 % relativ avvikelse F. VÄXTUNDERLAG Växtunderlagens näringsämnen, pH och ledningsförmåga mäts i regel enligt SFS-EN standarder. För torvprodukter kan näringsämnen, pH och ledningsförmåga bestämmas genom pressvätskemetoden. Tabell 11. Tillåtna avvikelser för de egenskaper hos växtunderlag som skall anges i varudeklarationer. Egenskap Tillåten avvikelse Ledningsförmåga ±50 % relativ avvikelse pH -0,5/+1 enhet Lösliga huvudnäringsämnen ±50 % relativ avvikelse Lösliga sekundära näringsämnen och spårämnen ±100 % relativ avvikelse Vattenhalt ±25 % relativ avvikelse Halten organiskt material (glödgningsförlust) Om mängden organiskt material är 5 % eller mindre ±25 % relativ avvikelse ±50 % relativ avvikelse Grovleksgrad ±25 % relativ avvikelse Volymvikt/Bulkdensitet/Skrymvolym ±25 % relativ avvikelse Mekanisk jordanalys, dvs. kornstorleksfördelning ±50 % relativ avvikelse 27 BILAGA IV SKADLIGA ÄMNEN, ORGANISMER OCH ORENHETER I GÖDSELFABRIKAT Kraven enligt denna bilaga i fråga om skadliga ämnen, organismer och orenheter samt hantering av råvaror av vegetabiliskt ursprung gäller alla gödselfabrikat, om inte något annat nämns. Dessa gränsvärden gäller inte för jordförbättringsmedel, växtunderlag eller andra gödselfabrikat, eller biprodukter använda som sådana, som används i landskapsarkitektur på avstjälpningsplatser eller andra slutna områden, såsom slutna industriområden och flygfält. A. SKADLIGA ÄMNEN De skadliga metallerna och maximihalterna av dem anges i tabell 1. I varudeklarationen ska halterna för de produkter som nämns i Eviras nationella förteckning över gödselfabrikats typbeteckningar anges i samma ordning som i tabellen, som konstaterad maximihalt, t.ex. ”Arsenik (As) högst xx mg/kg”. Tabell 1. Maximihalterna av skadliga metaller i oorganiska gödselmedel och kalkningsämnen extraherade med salpetersyra samt med övriga gödselfabrikat extraherade med hjälp av en metod för extraktion med kungsvatten och våtförbränning. Grundämne Maximihalt mg/kg torrsubstans I gödselmedel av aska som används inom skogsbruket eller aska som används som råvara till sådana gödselmedel Maximihalt mg/kg ts Arsenik (As) 25 40 Kvicksilver (Hg) 1) 1,0 1,0 Kadmium (Cd) 1,5²) 25 Krom (Cr) 300 ³) 300 Koppar (Cu) 6004) 700 Bly (Pb) 100 150 Nickel (Ni) 100 150 Zink (Zn) 15004) 45004) 1) Bestämning av kvicksilver med metoden EPA 743. ²) 2,5 mg Cd/kg ts i gödselmedel av aska som används inom jordbruk, trädgårdsodling, landskapsarkitektur och vid anläggande av grönområden eller i aska som används som råvara till sådana gödselmedel. ³) För biprodukten stålslagg (typbeteckning 2A2/3) som används som sådant som kalkningsämne fastställs halten av krom som lösligt sexvärt krom (Cr 6+). Gränsvärdet för lösligt sexvärt krom är 2,0 mg/kg torrsubstans. 4) En överskridning av maximihalten i gödselfabrikat kan tillåtas när brist på koppar eller zink har konstaterats på basis av en jordmånsanalys. En överskridning av maximihalten i en biprodukt som används som gödselfabrikat inom skogsbruket är tillåten endast i fråga om användningen av zink i torvmarksskog, när det genom en jordmåns-, blad- eller barranalys har konstaterats att växtligheten lider brist på zink. Maximihalten zink i en biprodukt som används som gödselfabrikat får då vara högst 6 000 mg Zn/kg ts. 28 B. SJUKDOMSALSTRARE OCH ANDRA MIKROORGANISMER De högsta tillåtna mängderna av mikroorganismer som orsakar eller indikerar sjukdom anges i tabellerna 2 och 3. Tabell 2. De högsta tillåtna mängderna av sjukdomsalstrare/indikatororganismer i gödselfabrikat. Sjukdomsalstrare/indikator Maximimängd Salmonella Escherichia coli Inga fynd i prov på 25 gram 1000 pmy/g och under 100 pmy/g i växtunderlag som är avsedda för yrkesmässig växthusodling där de ätbara växtdelarna kommer i direkt kontakt med växtunderlaget Rotröta (bl.a. Fusarium; konstaterad genom odlingstest) Inga fynd i växtunderlag som används inom plantproduktion Tabell 3. Särskilda krav i fråga om gödselfabrikat tillverkade av vegetabiliska råvaror eller av jordfraktioner som transporterats med dem. Skadegörare Maximimängd Gul potatiscystnematod (Globodera rostochiensis ) Vit potatiscystnematod (Globodera pallida) Ljus ringröta på potatis (Clavibacter michicanensis) Mörk ringröta på potatis (Ralstonia solanacearum) Potatiskräfta (Synchytrium endobioticum) Beet necrotic yellow vein virus, ”Rhizomania” Rotgallnematod (Meloidogyne spp.) Inga fynd i gödselfabrikat tillverkade av råvaror av rotfrukt, beta eller potatis eller av jordfraktioner som transporterats med dem till fabriken eller skaleriet Andra karantänskadegörare som orsakar växtsjukdomar Inga fynd i gödselfabrikat tillverkade av växtavfall eller växtunderlag från växthusproduktion 29 I gödselfabrikat får inte förekomma sådana skadegörare som nämns i lagen om skydd för växters sundhet (702/2003) eller i förordningar som utfärdats med stöd av den. Att kraven uppfylls ska övervakas genom egenkontroll, särskilt i fråga om de skadegörare som nämns i tabell 3. Egenkontrollen ska intensifieras särskilt i de fall då man i framställningen använder en råvara som av myndigheten för växters sundhet konstaterats vara smittad av en skadegörare, då man använder en råvara från en annan stat och/eller då man har anledning att misstänka att en råvara är smittad av dessa skadegörare. Gödselfabrikat som framställts av bearbetat vegetabiliskt material som endast bearbetats enligt framställningskraven för typbeteckningen och som innehåller biprodukter och avfall från industrin, skalerierna och packerierna för potatis, beta och rotfrukt får inte användas 1) på produktionsenheter inom potatis- och betproduktionen, 2) på produktionsenheter för växter som är avsedda för plantering eller omplantering (inklusive färdig gräsmatta), och inte 3) på avrinningsområden för vattendrag inom områden där ovan nämnda växter produceras. De som tillverkar gödselfabrikat ska föra förteckning över dem som tar emot gödselfabrikat som framställts med ovan nämnda råvaror som grund. Förteckningen ska årligen lämnas till växtskyddsmyndigheten för tillsyn. KRAV SOM GÄLLER HANTERING AV VEGETABILISKT MATERIAL I syfte att förebygga att farliga skadegörare sprids ska biprodukter och avfall från industrin, skalerierna och packerierna för potatis, beta och rotfrukt samt separat insamlat bioavfall behandlas i enlighet med följande krav. Vegetabiliskt avfall ska behandlas a) genom kompostering, under vilken den massa som ska komposteras ska uppnå en temperatur på minst 55°C vid en vattenhalt på minst 40 % under minst två veckor, eller b) genom värmebehandling som fuktigt i 70°C under en timme, varvid partikelstorleken ska vara under 12 mm, eller c) genom någon annan metod som växtskyddsmyndigheten godkänt. Ovan nämnda behandlingar krävs inte om biprodukterna eller avfallet från industrin, skalerierna och packerierna för potatis, beta och rotfrukt härrör från en råvara från en sådan produktionsplats där det högst fem år före produktionen av råvaran vid kontroller som utförts enligt en godkänd egenkontrollplan eller vid kontroller som växtskyddsmyndigheten utfört inte har konstaterats förekomma skadegörare som nämns i tabell 3, eller om de nämnda skadegörarna inte har konstaterats förekomma i råvaran vid laboratorieanalyser som utförts före användningen av råvaran. 30 C. ORENHETER I oorganiska gödselmedel får inga andra organiska ämnen förekomma än de som uppges i varudeklarationen. I organiska gödselfabrikat får inte förekomma något animaliskt material som inte uppges. De högsta tillåtna mängderna av andra orenheter anges i tabell 4. Tabell 4. De högsta tillåtna mängderna av orenheter i gödselfabrikat. Orenhet Maximimängd Ogräsfrön I gödselmedel och kalkningsämnen I förpackade jordförbättringsmedel och växtunderlag I jordförbättringsmedel och växtunderlag som säljs oförpackade Inga fynd Grobarhet 2 per liter Grobarhet 5 per liter, eller texten ”produkten innehåller ogräsfrön som sprids med vinden” i varudeklarationen Avfall (glas, metall, plast, ben, sten) I förpackade produkter I produkter som säljs oförpackade 0,2 % av den råa volymvikten 0,5 % av den råa volymvikten Flyghavre Inga fynd Växtdelar (konstaterats vid analys av orenheter) Produkten får inte innehålla levande rötter, jordstammar eller andra delar förknippade med vegetativ förökning