Government Decree (1998:98) on the welfare of broilers

LANDSKAPSFÖRORDNING om skydd av slaktkycklingar ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2011 Nr 53 Nr 53 Utfärdad i Mariehamn den 16 juni 2011 1) Rådets direktiv 2007/43/EG , EGT nr L 182, 12.7.2007, s. 19, Rådets direktiv 98/58/EG, EGT nr L 221, 8.8.1998 s. 23 Med stöd av 5 - 6c §§, 29-32 §§ djurskyddsla gen (1998:95) för landskapet Åland föreskrivs som följer:1: 1 § Tillämpningsområde Denna förordning innehåller bestämmelser om djurskydd vid hållning av slaktkycklingar som avses i 6b § i djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland. Vad som i denna förordning föreskrivs om slaktkycklingar tillämpas också på slaktkycklingsmödrar. På slaktkycklings mödrar tillämpas dock inte bestämmelserna i 2 § 4-5 punkten, 4 § 3 mom., 5 §, 10 § 3 mom. och 11-22 §§. Bestämmelser om skydd av djur finns dess utom i djurskyddsförordningen (1998:96). 2 § Definitioner I denna förordning avses med 1) slaktkycklingsmoder fågel i farföräldra och morföräldra- eller föräldraled som hålls för slaktkycklingsproduktion, 2) flock en grupp slaktkycklingar som föds upp samtidigt i en uppfödningsavdelning och som använder ett gemensamt strötäckt område och gemensamma utfodrings- och vattningsan ordningar, 3) tillgänglig area ett strötäckt område som alltid är tillgängligt för slaktkycklingarna och som är tillräckligt stort för en slaktkyckling att vistas i, 4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan, 5) kumulativ daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 2 i bilagan. 3 § Allmänna krav på uppfödningsavdelningen En uppfödningsavdelning för slaktkyckling ar ska i fråga om material, konstruktion och andra egenskaper vara sådan att risken för att slaktkycklingarna ska skada sig är så liten som möjligt. De inre ytorna i uppfödningav delningar avsedda för slaktkycklingshållning samt redskap och anordningar för slaktkyck lingshållning ska lätt kunna hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. I ytbehandlingen får inte träskyddskemikalier, målarfärg eller andra medel användas på ett sådant sätt att de kan orsaka förgiftning hos slaktkycklingar. Golvet eller botten i uppfödningsavdelningen för slaktkycklingar ska vara av ett material som är lämpligt för slaktkycklingarna, samt sådant att slaktkycklingarna inte skadar sig på det. Golvet eller botten ska dessutom vara så beskaffat att det ger tillräckligt stöd för varje framåtpekande klo på slaktkycklingens fot. Uppfödningavdelningar, redskap och anord ningar ska hållas rena och i gott skick så att de inte skadar slaktkycklingarna eller äventyrar deras hälsa och välbefinnande. Slaktkycklingar som dött ska dagligen avlägsnas från uppföd ningsavdelningen. Alla utrymmen, anordning ar och redskap som slaktkycklingar kommer i 188 År 2011 Nr 53 beröring med ska alltid i sin helhet rengöras och desinfekteras när utrymmet töms och innan en ny grupp slaktkycklingar tas in. Efter töm ningen ska allt använt strö avlägsnas och rent strö läggas ut. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i uppfödningsavdelningen. 4 § Förhållandena i uppfödningsavdelningen Uppfödningsavdelningen ska ha en sådan ventilation att luftfuktigheten, luftens ström ningshastighet, temperaturen, dammängden och halten av skadliga gaser inte stiger till en skadlig nivå. Ventilationen ska vid behov kombineras med uppvärmningssystem för att upprätthålla en lämplig temperatur och av lägsna överskottsfuktighet. Om djurens välbefinnande och hälsa är be roende av ett mekaniskt ventilationssystem ska det även vid eventuella fel i det mekaniska ventilationssystemet i uppfödningsavdelning en vara möjligt att ordna en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens välbefinnande och hälsa. Det mekaniska ventilationssyste met ska då ha ett larmsystem som ger larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet. Uppfödningsavdelningen ska ha en belys ning över minst 80 procent av den tillgängliga arean på minst 20 lux under ljusperioderna, uppmätt i fåglarnas ögonhöjd. Om det är nöd vändigt för att trygga slaktkycklingarnas väl färd, får en tillfällig minskning av ljusnivån vid behov tillåtas på veterinärs inrådan. Belys ningen ska följa en 24-timmarsrytm. Rytmen ska börja iakttas senast inom sju dagar från det att slaktkycklingarna sätts in i uppföd ningsavdelningen och den kan avslutas tidi gast tre dagar före planerad slakt. Varje 24-tim marsperiod ska omfatta totalt minst 6 timmar mörker med åtminstone en sammanhängande mörkerperiod på minst 4 timmar, exklusive dimningsperioderna. Om det för belysningen i uppfödningsavdel ningen i huvudsak används lampor, ska det ordnas en lämplig vilotid för slaktkycklings mödrarna genom att ljusstyrkan minskas tillräckligt. När belysningen i huvudsak är naturlig ska fönstren vara placerade så att ljuset fördelas jämnt mellan alla delar av upp födningsavdelningen. Bullernivån ska hållas så låg som möjligt i uppfödningsavdelningen. Ständigt eller plöts ligt buller ska undvikas och slaktkycklingarna får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel (dB[A]). Alla slaktkycklingar ska ständigt ha tillgång till strö som är lagom torrt och luckert på ytan. 5 § Specialbestämmelser om hög djurtäthet Om djurtätheten för slaktkycklingar översti ger 33 kilogram levande vikt per kvadratmeter ska uppfödningsavdelningen vara försedd med ventilationssystem och vid behov värme- och kylsystem som används på ett sådant sätt att 1) ammoniakhalten (NH3) inte överstiger 20 ppm och att koldioxidhalten (CO2) inte översti ger 3000 ppm uppmätt i höjd med slaktkyck lingarnas huvud, 2) inomhustemperaturen inte överstiger ut omhustemperaturen med mer än 3°C när utom hustemperaturen är högre än 30°C i skuggan, 3) den genomsnittliga relativa fuktigheten uppmätt i uppfödningsavdelningen under 48 timmar inte överstiger 70 procent när utom hustemperaturen är lägre än 10°C. I slaktkycklingsuppfödningsstallet ska det dessutom finnas ett reservsystem för alstring av elektricitet med vars hjälp den mekaniska ventilationen tryggas i händelse av elavbrott. 6 § Anordningar och redskap Anordningar och redskap som är avsedda för hållande samt vattning och utfodring av slakt kycklingar ska vara sådana att de inte med för risk för att slaktkycklingarna skadar sig. Ventilationssystem och utfodringsanordningar samt övriga anordningar och redskap ska vara sådana att de orsakar så lite buller som möjligt. Fodertråg, foderkoppar och andra utfodrings anordningar ska placeras så att fåglarna får tillräckligt med foder. Höjden på utfodrings och vattningsanordningar ska justeras allt efter som slaktkycklingarna växer, så att alla slakt kycklingar kan äta och dricka utan svårigheter. Uppfödningsavdelningen för slaktkycklingar ska ha tillräckligt många dricksplatser, som ska placeras så att de är inom räckhåll för alla slaktkycklingar. Vattningsanordningarna ska vara sådana att vattenspill minimeras. 7 § Utomhusinhägnad och andra utomhusområden Om slaktkycklingarna har möjlighet att röra sig ute, ska den gång som leder ut ur uppföd ningsavdelningen vara trygg för slaktkyckling arna. Utomhusinhägnadens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt för slaktkyck lingar och vara tryggt för dem. Stängslen ska hållas i gott skick så att slaktkycklingarna inte skadar sig. Utomhusinhägnaden ska vara tillräckligt rymlig med hänsyn till antalet slaktkycklingar och underlagets beskaffenhet. Underlaget i in År 2011 Nr 53 189 hägnaden ska vara sådant att det kan hållas torrt. I utomhusinhägnaden får det inte finnas konstruktioner eller föremål som kan skada slaktkycklingarna. Slaktkycklingarna ska vid behov utomhus ha tillgång till lämpliga väder skydd. 8 § Omsorg om fåglarnas välbefinnande Slaktkycklingarnas välbefinnande ska kon trolleras minst två gånger om dagen. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid tecken som ty der på en sänkt välbefinnande- eller djurhälso nivå hos slaktkycklingarna. En slaktkyckling ska inspekteras individuellt om en allmän in spektion visar att det är nödvändigt. Om det vid kontrollen upptäcks något som avviker från det normala, ska åtgärder omedelbart vidtas för att reda ut och avhjälpa situationen. 9 § Hantering av slaktkycklingar När slaktkycklingar fångas in ska särskild försiktighet iakttas. Innan slaktkycklingarna fångas in ska man avlägsna sådana hinder orsakade av anordningar och redskap som kan skada slaktkycklingarna. Vid hantering av slaktkycklingsmödrar som slutat värpa ska man särskild fästa uppmärk samhet vid att man inte orsakar dem benbrott eller andra skador. 10 § Vattning och utfodring Foder som ges till slaktkycklingar ska vara näringsrikt och balanserat. I fråga om utfod ringen av slaktkycklingar och näringens sam mansättning ska särskild uppmärksamhet fäs tas vid förebyggandet av ledskador och skador på benstommen. Slaktkycklingar ska ha tillgång till en till räcklig mängd foder antingen ständigt eller portionsvis. Det ska finnas ständig tillgång till dricksvatten. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning och mängd undvikas. Fodret får tas bort från slaktkycklingarna tidigast 12 timmar före flockens beräknade slakttidpunkt. Anordningar och redskap avsedda för utfod ring och vattning av slaktkycklingar ska hållas rena. Avföring får inte förorena fodret eller dricks vattnet. 11 § Uppfödningsstall för slaktkycklingar Om djurtätheten för slaktkycklingar översti ger 33 kilogram levande vikt per kvadratmeter, ska den som äger eller håller och ansvarar för skötseln av slaktkycklingarna göra en skriftlig beskrivning av produktionssystemet i slakt kycklingsuppfödningsstallet, vilken ska inne hålla tekniska uppgifter om byggnaderna och deras anordningar. Beskrivningen ska hållas uppdaterad och på begäran visas upp för Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Den djur täthet som ska tillämpas i uppfödningsstallet eller en ändring av djurtätheten ska anmälas till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet senast 15 dagar innan flocken sätts in i stallet. Anmälan ska åtföljas av ett sammandrag av be skrivningen av produktionssystemet. Sådana förändringar i produktionssystemet som kan påverka slaktkycklingarnas välbefinnande ska utan dröjsmål anmälas till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. För att djurtätheten ska få höjas så att den överstiger 39 och högst är 42 kilogram levande vikt per kvadratmeter förutsätts att det vid djurskyddsinspektionerna i slaktkycklings uppfödningsstallet under de senaste två åren inte har uppdagats någon sådan verksamhet som strider mot författningarna om djurskydd, att den som äger eller håller och ansvarar för skötseln av slaktkycklingarna tillämpar rikt linjer för goda djurhållningsrutiner och att död ligheten bland slaktkycklingarna är tillräckligt låg. Om ingen inspektion har gjorts i slakt kycklingsuppfödningsstallet under de senaste två åren, ska minst en inspektion göras innan djurtätheten får höjas. När den som äger eller håller och ansvarar för skötseln av slaktkycklingar sänder slaktkyck lingar till slakteriet ska den till slakteriet läm na de uppgifter om flockens förvaringsutrymme och om flocken som behövs för bedömningen av slaktkycklingarnas välbefinnande. 12 § Beskrivning av produktionssystemet och vik tiga uppgifter om produktionssystemet Den beskrivning av produktionssystemet som avses i 11 § 1 mom. ska innehålla följande information: 1) en planritning över stallet, 2) uppgift om den tillgängliga arean för slakt kycklingarna, 3) uppgifter om ventilations- och värmesys tem och tekniska inspektioner av dem, 4) uppgifter om utfodrings- och drickanord ningar och deras placering, År 2011 Nr 53190 5) larmsystem och reservsystem för dem för det fall att någon automatiserad eller mekanisk utrustning som är nödvändig för slaktkyckling arnas välbefinnande upphör att fungera, 6) dokumentation om tekniska inspektioner av larmsystemen, 7) typ av golv, 8) vilket strö som normalt används. De viktiga uppgifter om produktionssyste met som avses i 11 § 1 mom. är, per uppföd ningsavdelning 1) den tillgängliga arean för slaktkyckling arna, 2) typ av ventilationssystem och utfodrings och vattningssystem, 3) larmsystem och reservsystem för dem för det fall att någon automatiserad eller mekanisk utrustning som är nödvändig för slaktkyckling arnas välbefinnande upphör att fungera, 4) vilket strö som normalt används. 13 § Innehållet i riktlinjerna för god praxis De riktlinjer för god praxis som avses i 11 § 2 mom. ska omfatta följande sakkomplex i fråga om slaktkycklingar: 1) lagstiftningen om skydd, 2) fysiologi och beteende, 3) skötsel, 4) hantering och infångning, 5) lastning och transport, 6) avlivning, 7) förebyggande skyddsåtgärder mot sjuk dom. 14 § Höjning av djurtätheten till över 39 kilogram levande vikt per kvadratmeter Den dödlighet som avses i 11 § 2 mom. är tillräckligt låg när den kumulativa dagliga död ligheten inom sju på varandra följande flockar inom uppfödningsavdelningen i genomsnitt är lägre än det procenttal som fås med hjälp av formeln i punkt 3 i bilagan. 15 § Uppgifter om flocken som ska lämnas till slakteriet De uppgifter om flocken som ska lämnas till slakteriet och som avses i 11 § 3 mom. är 1) uppfödningsstall och uppfödningsavdel ning där flocken har fötts upp, 2) den dagliga dödligheten inom flocken, 3) vilken ras eller hybrid slaktkycklingarna inom flocken tillhör, 4) en kalkyl över den kumulativa dagliga dödligheten inom flocken. 16 § Bedömning av slaktkycklingars välbefinnande En veterinär vid Ålands miljö- och hälsos kyddsmyndighet ska se till att uppgifterna om de slaktkycklingar som anlänt till slakteriet samt antalet slaktkycklingar som är döda vid ankomsten till slakteriet registreras vid slak teriet. Vilken inverkan de förhållanden under vilka slaktkycklingar hålls och andra motsvarande faktorer har på slaktkycklingarnas välbefin nande bedöms utifrån dödligheten inom flocken och den bedömning av hudinflammation på trampdynorna som görs i samband med kött besiktningen (faktorer som beskriver slaktkyck lingars välbefinnande). Om bedömningen av slaktkycklingarnas väl befinnande visar att välbefinnandet försämrats under uppfödningen, ska veterinären under rätta den som äger eller håller och ansvarar för skötseln av slaktkycklingarna. Den som äger eller håller och ansvarar för skötseln av slakt kycklingarna samt Ålands miljö- och hälso skyddsmyndighet ska vidta lämpliga åtgärder. 17 § Faktorer som beskriver slaktkycklingars väl befinnande Den kumulativa dagliga dödligheten inom flocken beskriver dödligheten bland slaktkyck lingarna i en uppfödningsavdelning. Förekomsten av hudinflammation på tramp dynorna bedöms genom kontroll av den ena fotsulan hos minst hundra fåglar i en flock. Vid kontrollen poängsätts hudinflammationens svårighetsgrad på basis av hur djup skadan är. Poängen indelas i tre klasser 0, 1 och 2, där klass 0 motsvarar en frisk trampdyna, klass 1 lindrig, ytlig inflammation och klass 2 djup inflammation. Resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna hos flocken fås med hjälp av formeln i punkt 4 i bilagan. 18 § Ålands miljö- och hälsoskydds myndighets utredning Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska göra en utredning enligt 16 § 3 mom., om resul tatet av en bedömning av hudinflammation på trampdynorna hos flocken överstiger 80 poäng eller om den kumulativa dagliga dödligheten inom flocken överstiger det procenttal som fås med hjälp av formeln i punkt 5 i bilagan. År 2011 Nr 53 191 19 § Bestämmande av djurtätheten för slaktkyck lingar Djurtätheten för slaktkycklingar inom en uppfödningsavdelning bestäms utifrån slakt vikten på den senast slaktade flocken med hjälp av formeln i punkt 6 i bilagan i fråga om slaktkropparnas varma vikt och med hjälp av formeln i punkt 7 i bilagan i fråga om slaktkrop parnas kalla vikt. 20 § Hur de faktorer som beskriver slaktkyckling ars välbefinnande påverkar djurtätheten Om de faktorer som beskriver slaktkyckling arnas välbefinnande visar att slaktkycklingar nas välbefinnande har försämrats när en djur täthet på högst 39 kilogram levande vikt per kvadratmeter tillämpats, minskas djurtäthe ten på en gång med 1-2 kilogram för en viss tid. När en djurtäthet som överstiger 39 kilogram levande vikt per kvadratmeter tillämpas mins kas djurtätheten för en viss tid till högst 39 kilogram levande vikt per kvadratmeter. Om minskningen av djurtätheten till högst 39 kilogram levande vikt per kvadratmeter har berott på att dödligheten varit alltför hög, får djurtätheten höjas till den tidigare nivån, om den kumulativa dagliga dödligheten inom sju på varandra följande flockar inom uppföd ningsavdelningen i genomsnitt är lägre än det procenttal som fås med hjälp av formeln i punkt 3 i bilagan. 21 § Omständigheter som ska beaktas vid bedöm ningen av slaktkycklingars välbefinnande Vid bedömningen av slaktkycklingars välbe finnande ska sådana av slaktkycklingsägaren eller slaktkycklingshållaren oberoende eller exceptionella orsaker beaktas som har lett till att dödligheten bland slaktkycklingarna eller mängden hudinflammationer på trampdynor na har ökat under uppfödningstiden. Av slaktkycklingsägaren eller slaktkyck lingshållaren oberoende eller exceptionella or saker som påverkar dödligheten kan vara till exempel kvaliteten på de dagsgamla kycklingar som levererats, kvaliteten på det kommersiella foder som använts, förhöjd dödlighet som beror på förädlade slaktkycklingar eller en oväntad funktionsstörning i vattnings- eller utfodrings anordningarna eller i ventilationsanordningen. En av slaktkycklingsägaren och slaktkyck lingshållaren oberoende eller exceptionell orsak som påverkar mängden hudinflammationer på trampdynorna kan vara till exempel en oväntad funktionsstörning i vattningsanordningarna. Vid bedömningen av slaktkycklingarnas välbefinnande har slaktkycklingsägaren el ler slaktkycklingshållaren rätt att informera Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet om de åtgärder som han eller hon redan under uppfödningen av slaktkycklingarna har vid tagit efter att ha observerat problemet. Dessa åtgärder kan gälla till exempel reparation av anordningar, kontakter med veterinär och iakt tagandet av dennes anvisningar, resultaten av eventuella obduktioner som utförts på slakt kycklingarna samt de medicinska behandling ar som givits. 22 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011. Mariehamn den 16 juni 2011 VIVEKA ERIKSSON lantråd K a t r i n S j ö g r e n föredragande minister År 2011. Nr 53192 Bilaga Formler 1) daglig dödlighet M M = 100 × (b1 + b2)/btot, där b1 är antalet slaktkycklingar som har dött i samma uppfödningsavdelning samma dag b2 är antalet slaktkycklingar som har avlivats på grund av sjukdom eller av andra skäl i uppföd ningsavdelningen den aktuella dagen btot är antalet slaktkycklingar i uppfödningsavdelningen den aktuella dagen 2) kumulativ daglig dödlighet Mcum Mcum = M1+M2+M3+.+Mn, där M1 är den dagliga dödligheten i uppfödningsavdelningen för flocken i fråga under den första dagen M2 är den dagliga dödligheten i uppfödningsavdelningen för flocken i fråga under den andra dagen M3 är den dagliga dödligheten i uppfödningsavdelningen för flocken i fråga under den tredje dagen Mn är den dagliga dödligheten i uppfödningsavdelningen för flocken i fråga under den sista dagen 3) Dödlighetsgränsvärde för den genomsnittliga kumulativa dödligheten för sju på varandra följande flockar K7 K7=(1+0,06 × t) %, där t är antalet dagar då slaktkycklingar i den berörda flocken funnits i uppfödningsavdelningen 4) Resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna J J = 100 × (n1×0,5+n2×2)/ntot, där n1 är antalet fötter i klass 1 n2 är antalet fötter i klass 2 ntot är det totala antalet bedömda fötter 5) Dödlighetsgränsvärde för Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets utredning Kt Kt = (1+0,12 × t) %, där t är antalet dagar då slaktkycklingar i den berörda flocken funnits i uppfödningsavdelningen 6) Djurtätheten för slaktkycklingar beräknad på basis av slaktkropparnas varma vikt KT KT = [100 × (p1+p2+p3+.+pn)/73,25]/a, där p1 är slaktvikten för flockens första slaktkyckling p2 är slaktvikten för flockens andra slaktkyckling p3 är slaktvikten för flockens tredje slaktkyckling pn är slaktvikten för flockens sista slaktkyckling a är slaktkycklingarnas tillgängliga area i kvadratmeter 7) Djurtätheten för slaktkycklingar beräknad på basis av slaktkropparnas kalla vikt KTj KTj = [100 × (p1+p2+p3+.+pn)/71,80]/a, där p1 är slaktvikten för flockens första slaktkyckling p2 är slaktvikten för flockens andra slaktkyckling p3 är slaktvikten för flockens tredje slaktkyckling pn är slaktvikten för flockens sista slaktkyckling a är slaktkycklingarnas tillgängliga area i kvadratmeter Nr 53, utgiven från tryckeriet den 30 juni 2011. Mariehamns Tryckeri 2011