Decree of the Ministry of Agriculture and Forestry Agriculture on general principles of integrated pest control (No. 7 of 2012)

Denna publikation fås från jord- och skogsbruksministeriets registreringskontor Besöksadress Postadress Telefon Mariegatan 23 PB 30 09-160 52313 00170 HELSINGFORS 00023 STATSRÅDET JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 7/2012 Datum Dnr 25.4.2012 946/14/2012 Ikraftträdande och giltighetstid 9.5.2012 - tills vidare Bemyndigande 22 § 2 mom. i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) Motsvarande EU-rättsakter Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG (32009L0309); EUT nr L 309, 24.11.2009, s. 71 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om de allmänna principerna för integrerat växtskydd I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 4 § 2 mom.i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011): 1 § Tillämpningsområde De allmänna principerna för integrerat växtskydd som avses i 4 § i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) fastställs i bilagan. 2 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 9 maj 2012 Helsingfors den 25 april 2012 Jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen Jordbruksöverinspektör Tove Jern 2 Bilaga De allmänna principerna för integrerat växtskydd 1. Odlingstekniska alternativ för att föregripande bekämpa och hålla tillbaka skadegörare Vid växtproduktionen ska en så mångsidig växtföljd som möjligt tillämpas. Vid odling ska en lämplig odlingsteknik användas, såsom till exempel en falsk såbädd som är avpassad för ifrågavarande kulturväxt, lämpliga tidpunkter för plantering eller sådd och lämplig planttäthet eller såtäthet, eventuell insådd, reducerad jordbearbetning, gallring eller direktsådd. I mån av möjlighet ska arter som är resistenta mot skadegörare samt certifierat utsäde och plantmaterial användas. Till en balanserad växtproduktion hör också nödvändig gödsling, kalkning, bevattning och dränering. Spridningen av skadegörare ska förhindras genom en god odlingshygien såsom regelbunden rengöring av maskiner och utrustning. Genom lämpliga växtskyddsåtgärder skyddas viktiga nyttoorganismer såsom skadegörarnas naturliga fiender och deras förekomst stärrks. Med lämpliga växtskyddsåtgärder avses till exempel användning av skyddsområden inom odlings- och grönområden eller utanför dem. 2. Övervakning av skadegörare Förekomsten av skadegörare ska övervakas genom lämpliga metoder och medel. Övervakningen kan bestå av fältobservationer, användning av existerande system för varning, prognos och tidig diagnos och användning av rådgivare. 3. Beslut om växtskyddsåtgärd På basis av övervakningen/observationen av skadegörare ska det beslutas om huruvida växtskyddsåtgärder ska vidtas, vilken åtgärd som ska vidtas och när den ska vidtas. I mån av möjlighet används tröskelvärden för bekämpning av skadegörare, det vill säga information om hur stort antalet skadegörare ska vara innan det är ekonomiskt lönsamt att bekämpa dem, som hjälpmedel vid beslutsfattandet. 4. Andra än kemiska växtskyddsmetoder Om skadegörare kan bekämpas på ett tillfredsställande sätt genom att använda biologiska, fysikaliska, mekaniska eller icke-kemiska metoder, ska de användas före kemiska metoder. 3 5. Begränsning av användningen av växtskyddsmedel och andra bekämpningsåtgärder samt förhindrande av resistens Växtskyddsmedel och andra bekämpningsåtgärder används endast då det är nödvändigt. Växtskyddsmedlet ska väljas så att det passar objektet så bra som möjligt. I mån av möjlighet väljs ett sådant växtskyddsmedel som har minst skadliga effekter på människors hälsa, icke-målorganismer och miljön. Användningen av växtskyddsmedel begränsas genom en minskad spridningsfrekvens eller genom att endast en del av växtbeståndet behandlas eller genom att under gynnsamma förhållanden använda de lägsta rekommenderade mängderna av växtskyddsmedel. Då användningen av växtskyddsmedel begränsas beaktas att den risk som skadegörarna orsakar växtligheten är acceptabel och att resistens, det vill säga stammar som har motståndskraft mot växtskyddsmedel, inte utvecklas. För att preparaten inte ska förlora sin verkan används växtskyddsmedel med olika verksamma ämnen för att förhindra utveckling av resistens. 6. Undersökning av resultaten av växtskyddsåtgärder Grunden för planering av växtskydd är kunskap om odlingshistoria och information som fåtts från övervakningen av skadegörare från tidigare år. Som stöd för planeringen används bokföringen, där uppgifter om användningen av växtskyddsmedel och förekomsten av skadegörare dokumenteras. På basis av bokföringen ska man kunna undersöka hur väl de genomförda växtskyddsåtgärderna lyckats.